Hjärnfonden
Ge en gåva

Bipolär sjukdom

Bipolär sjukdom, tar sig uttryck i perioder av mani och/eller depression. Sjukdomen kan orsaka problem i den drabbades sociala relationer, på arbetet eller för den privata ekonomin.

Bipolär sjukdom är en livslång sjukdom1 som även kallas manodepression och innebär att man i perioder är antingen manisk eller deprimerad. När man är manisk har man ett förhöjt stämningsläge med överaktivitet och ett intensifierat känsloliv. När man är deprimerad har man däremot sänkt stämningsläge och minskad energi.2

Vid de maniska perioderna kan man förlora omdömet och bete sig på ett sätt som skapar problem i till exempel relationer, arbete och för sin privata ekonomi. När man är deprimerad kan allt kännas svårt och man förlorar sin livsglädje. Mellan de maniska eller depressiva perioderna brukar man må bättre och kan ofta leva som vanligt med medicinering3.

Det finns olika typer av bipolär sjukdom. Den mest kända är typ 1 som tidigare kallades manodepressiv sjukdom.3

  • Bipolär sjukdom typ 1 innebär att man har perioder av kraftiga manier och svåra depressioner som båda kan vara så allvarliga att det behövs sjukhusvård.3
  • Bipolär sjukdom typ 2 innebär att man har episoder med depressioner som varvas med episoder av hypomani, dvs. en lindrigare form av man, i med mycket energi och minskat sömnbehov.3
  • Blandtillstånd innebär att man kan ha en eller flera episoder med blandade tillstånd. Då kan man ha maniska och depressiva symtom samtidigt eller pendla kraftigt mellan de båda under samma dag. Att kastas mellan överaktivitet och rastlöshet den ena stunden till att känna hopplöshet och förtvivlan i nästa, brukar vara extremt jobbigt. Det är vanligt med självmordstankar.3

Orsak till bipolär sjukdom

Vad som orsakar bipolär sjukdom är fortfarande i stort sett okänt. Det är dock känt att sjukdomen är ärftligt och att ärftlig belastning är den viktigaste riskfaktorn för att utveckla bipolär sjukdom.4 Förmodligen är flera gener inblandade vid utvecklingen av bipolär sjukdom. De påverkar tillverkningen och omsättningen av viktiga proteiner i hjärnans celler. En ökad känslighet i dessa system gör att man löper en förhöjd risk att få sjukdomen vid yttre påfrestningar. Därmed har även miljön betydelse. .

Symtom på bipolär sjukdom

De första symtomen kommer ofta i tonåren3, vanligtvis mellan 15 och 30 år4. Det är ovanligt att diagnos ställs så tidigt som i tonåren. Anledningen är att det är svårt att skilja bipolär sjukdom från andra psykiska tillstånd när man är ung. Ofta börjar det med en eller flera depressioner. Att ha återkommande depressioner är mycket vanligare än att ha bipolär sjukdom. Det är om depressionerna varvas med perioder av överaktivitet som det är viktigt att utredas för bipolär sjukdom.3

Symtomen skiftar beroende på om man har en manisk eller en depressiv period. (se nedan). Mellan sjukdomsperioderna mår man ofta bra.4  En del personer är helt utan symtom mellan episoderna, medan andra kan ha kvar vissa symtom som ångest och nedstämdhet.3

Maniska och överaktiva perioder

Vid de maniska perioderna är det vanligt att man är överdrivet upprymd, intensiv och överaktiv och har ett extremt stort självförtroende.5 Ofta behöver man väldigt lite sömn under de här perioderna. Mani och hypomani kan leda till att man förlorar omdömet5 och blir impulsiv6 och gör saker som får mer eller mindre allvarliga konsekvenser.5 Konsekvenstänket uteblir och man kan få svårt att hindra sina idéer7 och startar projekt5, spenderar mycket pengar6, är överdrivet social och kanske lätt blir förälskad.5 Man kan också lätt bli irriterad och arg när folk inte förstår och ifrågasätter allt man dragit igång. 5 De maniska perioderna får ofta konsekvenser för arbete, relationer och ekonomi. Efter en manisk period kan man ångra saker man sagt och gjort, vilket kan kännas tungt.3

Hypomani är en lindrigare form av mani där de överaktiva symtomen är lindrigare. Man kan vara mer energisk, kreativ och positiv än vanligt men beteendet leder sällan till konflikter eller får allvarligare följder. Ett vanligt första symtom är att man behöver sova mindre.3

Depressiva och lågaktiva perioder

Under de depressiva perioderna är man i stället nedstämd, håglös och har brist på energi. 4 Nu kan till och med de vardagliga sysslorna kännas tunga. Det kan vara svårt att ta tag i saker och att koncentrera sig. Sådant som man brukar bli gilla och bli glad av ger inte glädje längre. Man kan bli arg eller irriterad, ha svårt att sova eller sover för mycket samt tappa eller få ökad aptit. Självkänslan kan vara låg och det är vanligt att känna skuld och skam och ha ångest. Det är även vanligt med kroppsliga symtom som värk i ryggen, magen eller på andra ställen i kroppen. Under den här fasen kan man även ha tankar om att skada sig själv eller att avsluta sitt liv.3 Det är viktigt att man får hjälp om man har sådana tankar.

Vanföreställningar

Vid både kraftig mani och depression kan man få vanföreställningar som innebär att man uppfattar verkligheten annorlunda. Det kallas även psykos. Psykotiska symtom i samband med mani kan exempelvis innebära att man tror att man kan lösa världsproblem och vid depression att man är förföljd eller utsatt för förtal.3

Så ställs diagnosen bipolär sjukdom

Diagnosen är klinisk och ställs med hjälp av en noggrann anamnes, det vill säga en genomgång av den drabbades sjukdomshistoria. Till hjälp har man olika skattningsskalor.7
Det är viktigt att få rätt diagnos så tidigt som möjligt eftersom man kan behöva behandling. Man kan bli mycket sjuk utan behandling.3

Behandling av bipolär sjukdom

Det är viktigt att man får behandling i ett tidigt skede eftersom sjukdomen annars kan medföra stora sociala och medicinska påfrestningar.

Mediciner och psykoterapi bidrar ofta till att svängningarna i humöret minskar och att man slipper återfall. Vid bipolär sjukdom är så kallad psykoedukation en viktig del. Detta kallas ofta patient- och närståendeutbildning och innebär utbildning om hur sjukdomen yttrar sig, hur läkemedlen fungerar och vad man själv kan göra för att minska risken för nya sjukdomsskov.

Man känner sedan 1949 till att litium är en effektiv behandling av sjukdomen och litium är fortfarande den mest effektiva och mest använda behandlingen. Tyvärr är litiumbehandling behäftat med en rad biverkningar och är effektivt endast för en del av patienterna. På grund av detta har på senare tid även så kallade antipsykotiska medel fått en plats i behandlingen.

Ibland kan symtomen vid både mani och depression bli så allvarliga att man behöver vård på sjukhus. Vid depression kan det röra sig om svårigheter att klara vanligtvis enkla uppgifter. I mycket svåra fall är risken för självmord stor. Vid mani kan det handla om att man blir så uppjagad och aggressiv att man blir farlig för sig själv eller andra. 

Forskning om bipolär sjukdom

Just nu forskas det mycket om de genetiska orsakerna till bipolär sjukdom. Det är känt sedan länge att ärftligheten för bipolära syndrom är hög, men det har varit svårt att hitta orsakerna bakom. Skälet är att bipolär sjukdom, precis som exempelvis diabetes och högt blodtryck, är en genetiskt komplex sjukdom. Det är många genvarianter inblandade som samverkar med varandra och med omgivande miljö. Och det är inte samma genvarianter som är viktiga för alla patienter. Det behöver inte ens samma genvarianter för drabbade inom samma familj. Stora internationella studier har identifierat en rad genvarianter som har betydelse för bipolär sjukdom. 

 Visste du att

  • Manodepressivitet är en mycket tidigt beskriven sjukdom. Redan 400 år före Kristus beskrev greken Hippokrates, »läkekonstens fader«, tillståndet.2
  • Mellan 1–3 procent av befolkningen drabbas av bipolär sjukdom, beroende av vilken definition man använder.5
  • Återkommande perioder med mani och depression, ofta i anslutning till varandra, är karaktäristiskt för sjukdomen.2
  • Män har oftare maniska perioder, medan kvinnor oftare lider av depression.2
  • Tidig behandling och utbildning för patient och närstående är en viktig del av behandlingen.2

Referenser:

  1. Socialstyrelsen
  2. Västra Götalandsregionen
  3. 1177
  4. Swebic
  5. Mind
  6. Capio
  7. Internetmedicin 

Publicerad 2014-12-15
Uppdaterad 2021-08-20
Uppdaterad 2022-10-17

Stöd forskning om bipolär sjukdom

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Magnus Werner

Försäkringskassans avslag blev vändpunkten

Han har försökt ta livet av sig flera gånger och har levt med diagnosen bipolär sjukdom i fyrtio år. I dag arbetar Magnus Werner som brukarsamordnare på region Sörmland och föreläser bl a om suicidprevention.

Hur kan behandlingen av bipolär sjukdom förbättras?

Martin Schalling, professor på Karolinska Institutet, forskar om bipolär sjukdom. Ett mål för hans forskning är bl a att förstå hur litium, den vanligaste behandlingen av sjukdomen, verkar och varför alla patienter inte svarar lika bra på behandlingen.

Diagnoser

Här har vi samlat information om hjärnans diagnoser och sjukdomar.

shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta