Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Emelie Bäckelin

Vetenskaplig redaktör och skribent

Kategori: Hjärnskada, Opinion

Lästid: 2 minuter

Hjärnfonden kräver cykelhjälm för alla

Trots att cyklandet ökar är det bara tre av tio vuxna som använder hjälm, enligt senaste statistik från NTF. Hjärnfonden vill att cykelhjälmslagen ska gälla för alla. En studie från Trauma Centrum Karolinska visar att cykelhjälm har en skyddande effekt och kan förhindra svåra hjärnskador.

En kvinna cyklar med hjälm på huvudet.

Cykelhjälm kan skydda mot skallskador vid en olycka.

Varje år måste drygt 19 000 personer uppsöka sjukvården i samband med cykelolyckor och drygt 3 530 skadas så svårt att de måste läggas in för fortsatt behandling. Vanligaste skadorna är blödningar följt av frakturer och sårskador men allvarligast är huvudskador som kan leda till bestående hjärnskador.

Risken för att drabbas av hjärn- och ansiktsskador ökar betydligt bland cyklister som kolliderar med andra fordon och inte använder hjälm, visar en mindre studie utförd vid Trauma Centrum Karolinska som studerat patienter som behandlats i samband med cykelolyckor.

Eric Thelin är läkare och postdoc vid Karolinska Institutet, han forskar om traumatiska hjärnskador. Enligt Eric är just traumatiska hjärnskador en mycket vanlig dödsorsak och överlevande drabbas oftast av livslånga handikapp. Även en mildare hjärnskada kan ge besvärliga konsekvenser och försämra livskvaliteten.

– Genom den mindre studien på cykelolyckor från Karolinska ser vi samma trend som i andra större utländska studier, det vill säga att cykelhjälm vid olycka skyddar mot olika typer av skall- och hjärnskador, säger Eric Thelin.

Återhämtningen efter en hjärnskada tar olika lång tid beroende på hur stor skadan är, var den sitter men också åldern har betydelse. Den yngre hjärnan har oftast en bättre förmåga att läka än vad den äldre hjärnan har, men yngre kan få svårt med inlärning, även efter milda hjärnskador.

Hjärnskakning eller allvarlig hjärnskada?

I samband med att man slår i huvudet skakas hjärnan om och slår mot skallbenet. En person som drabbas av våld mot huvudet och känner sig påverkad efter olyckan ska uppsöka vård eftersom det finns risk för blödningar som inte märks direkt utan kan bli värre med tiden. Genom skiktröntgen kan man upptäcka om det rör sig om en hjärnskakning eller en blödning och därmed en allvarligare hjärnskada. Vid en hjärnskakning ska det inte finnas några tecken till blödningar på hjärnan vid en skiktröntgen. Den som drabbas av en hjärnskakning t.ex. vid en cykelolycka kan en längre tid efteråt ha besvär med trötthet, sömnbesvär, huvudvärk och koncentrationssvårigheter. Det är viktigt att hjärnan får återhämta sig efter en hjärnskakning och därför bör man undvika TV-spel, långvarigt TV-tittande och annat som stimulerar och tröttar ut hjärnan under återhämtningsperioden. Det är viktigt att ha uppsikt över den som nyss drabbas av våld mot huvudet för om försämring sker kan det vara tecken på att en hjärnblödning har utvecklats vilket kan kräva operation eller annan vård på sjukhus.

Anders Hånell, Hjärnfondens stipendiat 2015, forskar om traumatisk hjärnskada.

Läs om hans forskning här
Porträtt av Emelie Bäckelin.

Emelie Bäckelin

Vetenskaplig redaktör och skribent

Emelie Bäckelin är vetenskapsjournalist och har en Masterexamen i Molekylärbiologi med fördjupning i medicinsk biologi samt en examen som Leg. Biomedicinsk analytiker.

Relaterat

Daniel Pailles i hockeyställ under en match.

Tacklingen som förändrade hockeyproffsets liv

Brynässpelaren Daniel Pailles liv förändrades på en sekund. Den svåra smällen i Gavlerinken satte punkt för hans karriär.
Läs mer
Porträtt av Jenny Larsson.

Jenny Larsson vill hitta behandling för gångstörningar

Med en åldrande befolkning ökar utmaningarna med gångstörningar, vilket kan leda till fler fall och ökad risk för dödlighet. Hjärnfondens stipendiat Jenny Larssons forskning syftar till att förbättra utredning och behandling för de som drabbas.
Läs mer
Porträtt av Emelie Lind.

Emelie Lind förbättrar hur man mäter syreförbrukning i hjärnan

Emelie Lind är en av Hjärnfondens stipendiater. Hennes forskning fokuserar på att utveckla mätningar av syreförbrukning i hjärnan med hjälp av magnetkamera.
Läs mer
Porträtt av Niklas Marklund och Anna Gard.

Skadad nerv bakom elitidrottares långvariga besvär efter hjärnskakning

Många elitidrottare som drabbats av hjärnskada lider av besvär som påverkar vardagen, men där vården inte kunnat hjälpa dem som drabbats då orsaken varit okänd. Nu visar en klinisk studie ledd av forskare vid Lunds universitet att problemen kan ha sitt ursprung i skador i vestibularisnerven.
Läs mer
Ishockeyspelare som spelar hockey.

Upprepade hjärnskakningar – ett problem för idrottare

En hjärnskada kan få stora konsekvenser och påverka hela livet för den som drabbats, från motoriska problem och hjärntrötthet till relationer med andra människor. Hjärnans egen förmåga till läkning är begränsad efter en hjärnskada.
Läs mer
Lars Olson står i ett labb.

Hjärnforskningen är vårt enda hopp – men vi saknar resurser

Lars Olson har ägnat över 5O år åt hjärnforskning. Under åren har han bland annat hunnit bli professor i neurobiologi och medgrundare till Hjärnfonden. Tyvärr har han också blivit expert på resursbrist - ett ständigt problem för hjärnforskningen. Här berättar han om forskningsläget och varför ditt stöd är så viktigt.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta