Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Marie Carlén

Forskare, Institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet

Lästid: 2 minuter

”En psykisk sjukdom är ofta en livstidsdom”

Under senare år har det pratats allt mer i både tidningar och TV om den växande psykiska ohälsan i Sverige. Det är väldigt viktigt att detta tas upp.

Porträtt av Marie Carlén som sitter framför ett mikroskop.

Verkligheten bakom rubrikerna är nämligen ännu värre än vad många tror. Idag räknar man med att var fjärde svensk lever med psykisk ohälsa. Psykiska diagnoser står för cirka 40 procent av alla pågående sjukskrivningar och är den vanligaste orsaken till långvarig sjukfrånvaro. Lägger man till det livslånga, mänskliga lidandet som drabbade och anhöriga utsätts för, så står vi inför en av vår tids stora folkhälsoproblem.

Jag heter Marie Carlén och har forskat kring hjärnans funktioner sedan 2007. Jag vet vilken enorm börda en diagnos kan vara både för drabbade och familjer. I min forskning fokuserar jag på schizofreni och kartlägger varför vardagliga tankefunktioner som uppmärksamhet, planering och beslutsfattande inte fungerar som de ska hos de drabbade. Men många av de svar jag söker kan även hjälpa de som drabbats av ADHD, autism och depression. Det vi gör idag kan alltså hjälpa tiotusentals män, kvinnor och barn till ett bättre och friskare liv.

Det har skett vissa forskningsframsteg genom åren, men allt för många gåtor återstår att lösa. Inom många andra sjukdomsområden har flera nya och bättre mediciner utvecklats under de senaste årtiondena. För schizofreni används fortfarande 50 år gamla mediciner som upptäcktes av en slump. Det är alltså oerhört viktigt att vi får fortsätta vår forskning kring hjärnans funktioner. Förstår vi hur en frisk hjärna fungerar, så kan vi förstå vilka celltyper som inte fungerar i en drabbad hjärna och på så sätt få fram måltavlor för bättre mediciner. Men all forskning tar tid och kostar pengar och därför är vi så beroende av ditt stöd.

Den psykiska ohälsan kostar idag samhället 70 miljarder om året i utgifter för vård och omsorg och förlorade arbetsinsatser. De drabbades och anhörigas lidande kan dessutom inte mätas i pengar. Vi forskare står med andra ord inför en gigantisk utmaning som måste lösas med hjälp av mycket blygsamma forskningsanslag. Därför hoppas jag du vill hjälpa hjärnforskningen med en gåva. Den kommer att göra en viktig skillnad.

Relaterat

Kollage med en skulptur av en människa som håller handen för ansiktet, med ett mörkt rök­moln som väller ut från huvudet.

Våga fråga – det kan rädda liv

Att våga fråga om hur någon mår – och om självmordstankar – kan rädda liv. Här får du råd om hur du kan agera, vad du ska vara uppmärksam på och var hjälp finns.
Läs mer
Agneta Tibblin tillsammans med sin sambo och sina barn.

Agneta lever med obotlig hjärntumör

Ett krampanfall visade sig vara ett symtom på glioblastom, en aggressiv och idag obotlig hjärntumör. Efter beskedet lever Agneta i nuet och sätter hoppet till nya forskningsframsteg.
Läs mer

Filips fågelholkar – ett hantverk som gör skillnad för hjärnforskningen

Filip lever med epilepsi efter en stroke i fosterstadiet. När han var fem år började han snickra fågelholkar med sin morfar. I dag har över 2 500 holkar byggts och 50 000 kronor skänkts till hjärnforskningen.
Läs mer
Porträtt av Hanna Steurer.

Att behålla rösten fast kroppen sviktar

Med stöd från Hjärnfonden utvecklar logopeden Hanna Steurer AI-verktyg som kan upptäcka Parkinsons sjukdom tidigare – genom förändringar i talet.
Läs mer
Porträtt av Daniella Rylander Ottosson.

Forskare återskapar celler som återställer balansen i hjärnan

Med stöd från Hjärnfonden har forskare i Lund lyckats omprogrammera hjärnans stödjeceller direkt till parvalbuminceller – en celltyp som håller hjärnans aktivitet i balans. Genombrottet kan ge nya verktyg för att förstå och i framtiden behandla sjukdomar som schizofreni och epilepsi.
Läs mer
Äldre deltagare håller armarna högt under en gemensam övning i parkinsondans.

Att dansa med en kropp i förändring

Parkinsons sjukdom förändrar kroppen, men i danssalen får den en ny chans. Här tränas balans, röst och koordination, men också mod, närvaro och självbild. På Dans för Parkinson i Huddinge möts konst och neurologi i ett rum där deltagarna tillåts ta plats. Både i kroppen och rummet.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta