Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Marie Carlén

Forskare, Institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet

Lästid: 2 minuter

”En psykisk sjukdom är ofta en livstidsdom”

Under senare år har det pratats allt mer i både tidningar och TV om den växande psykiska ohälsan i Sverige. Det är väldigt viktigt att detta tas upp.

Porträtt av Marie Carlén som sitter framför ett mikroskop.

Verkligheten bakom rubrikerna är nämligen ännu värre än vad många tror. Idag räknar man med att var fjärde svensk lever med psykisk ohälsa. Psykiska diagnoser står för cirka 40 procent av alla pågående sjukskrivningar och är den vanligaste orsaken till långvarig sjukfrånvaro. Lägger man till det livslånga, mänskliga lidandet som drabbade och anhöriga utsätts för, så står vi inför en av vår tids stora folkhälsoproblem.

Jag heter Marie Carlén och har forskat kring hjärnans funktioner sedan 2007. Jag vet vilken enorm börda en diagnos kan vara både för drabbade och familjer. I min forskning fokuserar jag på schizofreni och kartlägger varför vardagliga tankefunktioner som uppmärksamhet, planering och beslutsfattande inte fungerar som de ska hos de drabbade. Men många av de svar jag söker kan även hjälpa de som drabbats av ADHD, autism och depression. Det vi gör idag kan alltså hjälpa tiotusentals män, kvinnor och barn till ett bättre och friskare liv.

Det har skett vissa forskningsframsteg genom åren, men allt för många gåtor återstår att lösa. Inom många andra sjukdomsområden har flera nya och bättre mediciner utvecklats under de senaste årtiondena. För schizofreni används fortfarande 50 år gamla mediciner som upptäcktes av en slump. Det är alltså oerhört viktigt att vi får fortsätta vår forskning kring hjärnans funktioner. Förstår vi hur en frisk hjärna fungerar, så kan vi förstå vilka celltyper som inte fungerar i en drabbad hjärna och på så sätt få fram måltavlor för bättre mediciner. Men all forskning tar tid och kostar pengar och därför är vi så beroende av ditt stöd.

Den psykiska ohälsan kostar idag samhället 70 miljarder om året i utgifter för vård och omsorg och förlorade arbetsinsatser. De drabbades och anhörigas lidande kan dessutom inte mätas i pengar. Vi forskare står med andra ord inför en gigantisk utmaning som måste lösas med hjälp av mycket blygsamma forskningsanslag. Därför hoppas jag du vill hjälpa hjärnforskningen med en gåva. Den kommer att göra en viktig skillnad.

Relaterat

Kollage med en skulptur av en människa som håller handen för ansiktet, med ett mörkt rök­moln som väller ut från huvudet.

Våga fråga – det kan rädda liv

Att våga fråga om hur någon mår – och om självmordstankar – kan rädda liv. Här får du råd om hur du kan agera, vad du ska vara uppmärksam på och var hjälp finns.
Läs mer
Ett kollage med en flicka och en äldre man som håller armarna runt varandra, gåendes mot två röda stugor.

Ett hej till grannen kan betyda mer än du tror

Många svenskar besväras av ofrivillig ensamhet och isolering. Men forskning visar att ytliga och tillfälliga kontakter kan göra stor skillnad för vårt välmående.
Läs mer
En ung person går ner för en spiral trappa.

Hjärnforskning ger hopp om bättre självmordsprevention

Ny forskning om hjärnan kan bli avgörande för att förhindra självmord i framtiden. Martin Schalling, neurobiolog vid Karolinska Institutet, tror på stora framsteg inom biomarkörer och AI-teknik.
Läs mer
Porträtt av Granit Kastrati.

Varför uppstår psykoser?

Hjärnfondens stipendiat Gránit Kastrati forskar om psykossjukdomar från barndom till vuxen ålder. Målet med forskningen är att förstå hur och varför vanföreställningar uppstår i hjärnan.
Läs mer
Jonas Böhlmark står tillsammans med sina föräldrar med en padleboard.

Jonas äventyrar för psykisk hälsa

Jonas Böhlmark, 32, har under de senaste elva månaderna paddlat SUP från Narvik till Skottland. Han gör det för att öka kunskapen om psykisk ohälsa och minska stigmatiseringen kring bipolär sjukdom, som han själv lever med.
Läs mer
Ett porträtt på Henrik Wahlström.

Henrik Wahlström om bipolärdagen

“Okunskapen och fördomarna kring sjukdomen gör att de allra flesta som har den håller tyst om det. Det är det hög tid att ändra på!”
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta