Hjärnfonden
Ge en gåva
Niklas Marklund talar på scen i en mikrofon.

Neurokirurg och hjärnskadeforskare Niklas Marklund på Hjärnans Dag 2016.

Smäll mot huvudet kan ge demens

Vad händer i hjärnan när man slår i huvudet riktigt hårt? Både en svår skallskada och upprepade hjärnskakningar, som kan ses inom vissa idrotter, ökar risken för demens. Idag finns ännu inga effektiva läkemedel mot traumatisk hjärnskada, men forskarna är hoppfulla. Hemligheten ligger bland annat i att få hjärnan att själv bygga om sig där viktiga funktioner som förlorats på grund av hjärnskadan tas över av oskadade områden.


Ge en gåva till forskningen om traumatisk hjärnskada

Vår hjärna är väldigt mjuk. Bilar, stolpar och betonggolv är väldigt hårda. Hjärnskador till följd av slag mot skallen är enligt neurokirurg Niklas Marklund den mest komplicerade sjukdomen i kroppens mest komplicerade organ. Det är också ett stort samhällsproblem och en stor orsak till både död och handikapp. Men även milda skador på hjärnan ger ofta långdragna och ibland betydande besvär som demens och depression.

En skallskada är en kronisk sjukdom som om den inte dödar kan ge sjuklighet i form av kramper (epilepsi), psykiska besvär, trötthet och sämre minne. Utvecklingen av en skallskada tar ofta några dagar, i början märks ingenting men efter ett tag blir skadan livshotande. Om vi skadar nerver i armar och ben kan de sys ihop och börja fungera igen, men i hjärnan och ryggmärgen kan ingenting repareras och inga celler ersättas. När nervcellerna skadas frisätts nämligen ämnen som motverkar reparation av dem. Vetskapen om detta gör att vi kan utveckla läkemedel inriktad mot just denna funktion.

Så hur farliga är de lite mildare hjärnskadorna? Vad finns det för kopplingar mellan upprepade hjärnskakningar och hjärnsjukdom?

– Vi vet att traumatisk hjärnskada ger en fyra gånger högre risk att utveckla Alzheimers sjukdom, säger Niklas Marklund. Symtomen på demens kommer tidigare och i större utsträckning på dem som varit med om en skallskada.

Idrottare som utöver boxning, amerikansk fotboll eller ishockey är särskilt utsatta för skallskador. På vävnadsanalyser har forskarna sett inlagringar av så kallade amyloida plack, som är karaktäriserande för Alzheimers sjukdom, hos patienter bara några timmar efter skadetillfället.

– Det finns bra läkemedel mot traumatisk hjärnskada idag, men vi måste lära oss mer om i vilket tidsfönster vi ska gå in och använda dem, säger Niklas Marklund. Vi närmar oss mer och mer, lösningen är snart inom räckhåll.

Relaterat

Porträtt av Cecilia Skoug.

Skyddar hjärnan sig själv mot minnesförlust?

Med stöd från Hjärnfonden undersöker Cecilia Skoug vid Lunds universitet/University College London om hjärnan har ett eget inbyggt skydd mot kognitiv svikt – och om det kan aktiveras för att förebygga demens.
Läs mer
En yngre Ina Wettergrens och hennes man Ola står tillsammans utomhus och är glada.

Ina kände skam när maken fick demens

När Ina Wettergrens man fick demens förnekade hon både honom och sjukdomen och lämnade sitt barn att ta hand om honom under dagarna. Idag berättar hon om skulden och skammen och hur hon kanaliserar det i sitt engagemang för Hjärnfonden.
Läs mer
Kollage med en man som sitter hopkrupen med handen över ansiktet på en stor vodkaflaska.

3 av 10 skulle dricka mindre om de kände till risken för demenssjukdom

En ny undersökning visar att många saknar kunskap om hur alkohol påverkar hjärnan – men också att en tredjedel vill förändra sina vanor när de får mer insikt.
Läs mer
Daniel Pailles i hockeyställ under en match.

Tacklingen som förändrade hockeyproffsets liv

Brynässpelaren Daniel Pailles liv förändrades på en sekund. Den svåra smällen i Gavlerinken satte punkt för hans karriär.
Läs mer
Professor Miia Kivipelto står i en korridor i ett sjukhus och ler mot kameran.

Snabbspåret till alzheimerdiagnos

På Karolinska Universitetssjukhuset i Solna finns en unik plats där ny forskning snabbt blir till konkret vård. Här möter patienter med tidiga symtom på demenssjukdom ett team som arbetar med snabbspår för minnesutredning, livsstilsförändringar och vetenskap i världsklass.
Läs mer
Porträtt av Jenny Larsson.

Jenny Larsson vill hitta behandling för gångstörningar

Med en åldrande befolkning ökar utmaningarna med gångstörningar, vilket kan leda till fler fall och ökad risk för dödlighet. Hjärnfondens stipendiat Jenny Larssons forskning syftar till att förbättra utredning och behandling för de som drabbas.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta