Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Emelie Bäckelin

Vetenskaplig redaktör och skribent

Lästid: 2 minuter

Tvillingforskning kan lösa autismgåtan

Forskare vid Karolinska Institutet studerar enäggstvillingars mjölktänder för att undersöka orsakerna bakom autismspektrumtillstånd* och adhd.

Porträtt av Sven Bölte.

Sven Bölte, professor barn- och ungdomspsykiatri vid Karolinska Institutet

Nervsystemets utveckling påverkas både av arv och miljö vilket också gäller för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Forskning har visat att både autismspektrumtillstånd (AST*) och adhd har huvudsakligen biologiska grundorsaker men med starka genetiska komponenter.

Dessutom har också miljöfaktorer en stor betydelse i utvecklingen av dessa tillstånd. Ännu vet inte forskarna exakt vilka mekanismer eller processer som orsakar AST eller adhd. För att hitta orsaken till diagnoserna undersöker professor Sven Bölte och hans kollegor vid Karolinska Institutet i samarbete med andra svenska och internationella universitet studerar tvillingpar där den ena tvillingen har en diagnos och den andra inte, så kallade diskordanta par.

Mjölktänderna skvallrar om fosterlivet

Forskarna tittar på många olika aspekter och just nu är det mjölktänder som undersöks. I mjölktändernas emalj kan man se lager som kan liknas vid trädstammars årsringar men som bildas varje dag. Dessa markeringar skvallrar om vilka miljöfaktorer som barnet utsatts för under fostertiden.

– Eftersom enäggstvillingar i princip är genetiskt identiska, kan alla skillnader i som man identifierar inom dessa diskordanta par ge relevant information för att även förstå bakomliggande miljöfaktorer vid AST eller adhd, säger Sven Bölte.

Till exempel tittar man på metallexponering. Enäggstvillingar där den ena har en diagnos och den andra inte kan visa sig ha varit utsatta för samma typer av ämnen i livmodern men deras gener regleras på olika sätt vilket innebär att de tar upp metallerna olika mycket. Totalt har man undersökt 260 tvillingar. För att utesluta ospecifika tolkningar av resultaten undersöks även tvillingar utan neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, tvillingpar där båda har AST eller adhd, samt tvillingpar med andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Den här tvillingstudien där orsaker till NPF-diagnoser undersöks med hjälp av mjölktänder är den första i sitt slag. Den här kunskapen ska bland annat leda till att hitta biomarkörer för diagnoserna som ska kunna bidra till utvecklandet av diagnostiska test och medicinska behandlingsmetoder.

*Autismspektrumtillstånd (AST) är ett samlingsnamn för olika autismdiagnoser, och i den svenska översättningen av DSM-5 är autism spectrum disorder kort och gott översatt till autism.

Läs mer om autism
Porträtt av Emelie Bäckelin.

Emelie Bäckelin

Vetenskaplig redaktör och skribent

Emelie Bäckelin är vetenskapsjournalist och har en Masterexamen i Molekylärbiologi med fördjupning i medicinsk biologi samt en examen som Leg. Biomedicinsk analytiker.

Relaterat

Ny forskning om vad som händer i hjärnan vid autism

Hur förändras signalerna i hjärnan när vi lär oss något nytt – och vad händer när de fungerar annorlunda vid autism? Forskare vid Karolinska Institutet undersöker de signalvägar som gör att nervceller kan lagra ny information.
Läs mer

Så kan hjärnans signaler förklara ångest vid autism

När vi känner oro och ångest är det hjärnans signaler som styr. Forskare vid Karolinska Institutet undersöker nu hur dessa signaler samverkar – och hur förändringar i dem kan bidra till ångest vid autism.
Läs mer
Ett barn som går på ett övergångsställe framför en diagramstapel.

NPF-diagnoserna ökar – vad vet vi om orsakerna?

Antalet NPF-diagnoser ökar, särskilt i skolåldern. Men det betyder inte att fler utvecklar NPF. Forskaren Kristiina Tammimies förklarar vad forskningen faktiskt visar – och vad vi ännu inte vet.
Läs mer
Christian sitter tillsammans med sin son Philip vid ett bord och skrattar.

“Det handlar om att ge hopp – inte bara till min son, utan till många fler”

Ström och Gulliksson har i flera år gett sin julgåva till Hjärnfonden. För partnern Christian Arkelius är det mer än ett företagsbeslut – hans son lever med autism, hörselnedsättning och intellektuell funktionsnedsättning. Han har sett med egna ögon vilken skillnad forskningen kan göra.
Läs mer
Porträtt av Ann-Sophie Forsell.

“Vi måste NPF-säkra skolan”

För AnnSophie Forsells söner innebar skoltiden ett stort lidande. Nu kämpar hon för att andra barn med NPF ska få rätt förutsättningar: – Vi måste NPF-säkra skolan och sluta se våra unga som en kostnad.
Läs mer
Porträtt av Alexander Forselius.

Alexander om sin skolgång: “Skolan måste bli mer flexibel för elever med NPF”

För barn som lever med NPF är skolan ofta en stor utmaning. Alexander Forselius, som minns svårigheterna från sin egen skolgång, anser att man måste göra mer för att skapa en inkluderande miljö.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta