Hjärnfonden
Ge en gåva
Porträtt av Sven Bölte.

Sven Bölte, professor barn- och ungdomspsykiatri vid Karolinska Institutet

Tvillingforskning kan lösa autismgåtan

Forskare vid Karolinska Institutet studerar enäggstvillingars mjölktänder för att undersöka orsakerna bakom autismspektrumtillstånd* och ADHD.

Nervsystemets utveckling påverkas både av arv och miljö vilket också gäller för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Forskning har visat att både autismspektrumtillstånd (AST*) och ADHD har huvudsakligen biologiska grundorsaker men med starka genetiska komponenter.

Dessutom har också miljöfaktorer en stor betydelse i utvecklingen av dessa tillstånd. Ännu vet inte forskarna exakt vilka mekanismer eller processer som orsakar AST eller ADHD. För att hitta orsaken till diagnoserna undersöker professor Sven Bölte och hans kollegor vid Karolinska Institutet i samarbete med andra svenska och internationella universitet studerar tvillingpar där den ena tvillingen har en diagnos och den andra inte, så kallade diskordanta par.

Mjölktänderna skvallrar om fosterlivet

Forskarna tittar på många olika aspekter och just nu är det mjölktänder som undersöks. I mjölktändernas emalj kan man se lager som kan liknas vid trädstammars årsringar men som bildas varje dag. Dessa markeringar skvallrar om vilka miljöfaktorer som barnet utsatts för under fostertiden.

– Eftersom enäggstvillingar i princip är genetiskt identiska, kan alla skillnader i som man identifierar inom dessa diskordanta par ge relevant information för att även förstå bakomliggande miljöfaktorer vid AST eller ADHD, säger Sven Bölte.

Till exempel tittar man på metallexponering. Enäggstvillingar där den ena har en diagnos och den andra inte kan visa sig ha varit utsatta för samma typer av ämnen i livmodern men deras gener regleras på olika sätt vilket innebär att de tar upp metallerna olika mycket. Totalt har man undersökt 260 tvillingar. För att utesluta ospecifika tolkningar av resultaten undersöks även tvillingar utan neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, tvillingpar där båda har AST eller ADHD, samt tvillingpar med andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Den här tvillingstudien där orsaker till NPF-diagnoser undersöks med hjälp av mjölktänder är den första i sitt slag. Den här kunskapen ska bland annat leda till att hitta biomarkörer för diagnoserna som ska kunna bidra till utvecklandet av diagnostiska test och medicinska behandlingsmetoder.

*Autismspektrumtillstånd (AST) är ett samlingsnamn för olika autismdiagnoser, och i den svenska översättningen av DSM-5 är autism spectrum disorder kort och gott översatt till autism.

Relaterat

Ett barn som går på ett övergångsställe framför en diagramstapel.

NPF-diagnoserna ökar – vad vet vi om orsakerna?

Antalet NPF-diagnoser ökar, särskilt i skolåldern. Men det betyder inte att fler utvecklar NPF. Forskaren Kristiina Tammimies förklarar vad forskningen faktiskt visar – och vad vi ännu inte vet.
Läs mer
Separata porträtt av Kine Johansen och Maria Hansér.

DCD – den okända NPF-diagnosen

DCD påverkar barns rörelseförmåga, vardag och självkänsla. Ändå känner de flesta inte ens till diagnosen. Fysioterapeuterna Kine Johansen och Maria Hanser arbetar för att synliggöra en funktionsnedsättning som länge hamnat i skuggan av andra NPF-diagnoser.
Läs mer
Christian sitter tillsammans med sin son Philip vid ett bord och skrattar.

“Det handlar om att ge hopp – inte bara till min son, utan till många fler”

Ström och Gulliksson har i flera år gett sin julgåva till Hjärnfonden. För partnern Christian Arkelius är det mer än ett företagsbeslut – hans son lever med autism, hörselnedsättning och intellektuell funktionsnedsättning. Han har sett med egna ögon vilken skillnad forskningen kan göra.
Läs mer
Porträtt av Johan Isaksson leg. psykolog, docent och adjungerad lektor vid Uppsala universitet.

Att reglera starka känslor vid ADHD

Många unga med ADHD kämpar med att reglera starka känslor, vilket kan leda till stress och sociala svårigheter. Forskaren Johan Isaksson vill bidra till att öka förståelsen och utveckla behandlingar som hjälper unga att må bättre.
Läs mer
Porträtt på forskaren Catharina Lavebratt.

Kosttillskott hjälper vid vissa NPF-symtom

Synbiotika (mjölksyrebakterier plus kostfibrer) minskade kärlväggsinflammation och autistiska drag hos barn och förbättrade förmågan att hantera negativa känslor hos vuxna. Synbiotika med en extra bakteriestam minskade även ouppmärksamhet och irritabilitet hos vuxna.
Läs mer
Porträtt av Zheng Chang.

Är ADHD-medicinering farlig?

Många som ska börja med ADHD-medicin är rädda för att den ska vara farlig och påverka hjärtat. Och många som tar ADHD-medicin, särskilt unga vuxna, slutar ta den redan under det första året.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta