Camilla fick en stroke vid 40

Livet förändrades drastiskt för Camilla Langell som drabbades av en stroke vid 40 års ålder. Här berättar hon om vägen tillbaka och varför hon skrivit under på felhand.se för bättre rehabilitering.

Skriv under med #felhand du också!

Tankarna går ofta till dem som inte kan eller vågar be om hjälp. De ensamma. Man är så utsatt där, mitt i kaoset. För vårdpersonalen är det rutin, 30 000 om året, men för mig som individ har det värsta som någonsin kan hända precis hänt.

Min resa började på Huddinge Sjukhus, i total förvirring. Jag ville bara hem. Jag minns samtalet med Robban, då jag berättar att antingen hamnar jag på Ersta, eller någon annanstans. Jag mindes inte det andra namnet, kunde inte forma tankarna. Tur nog hamnade jag på Erstagårdskliniken, det var där det fanns plats. En broschyr i handen, fragment av en sjukresa i rullstol och illamåendet. Det var knappast tre månaders rehab jag hade planerat för den våren.

Dagen innan kollade vi tomter för husbygge. Det var i februari 2007. Veckoslut, mys med maken och vår nyfödda son, pizza och planering för resan till Dubai. En helt vanlig dag, som i de flesta familjer. Tills känseln i fötterna plötsligt försvann och jag tvingades sätta mig ned. När ambulanspersonalen kom sa jag att ”Ja, det var ju tokigt att ni skulle behöva komma.” Jag hade ju inte förstått att det värsta redan hade hänt då.

Det tänker jag ofta på, hur svårt det är för oss som drabbas att förhålla oss till allt viktigt mitt i stroken, det som handlar om hur livet blir sen. Uppsjön av beslut som behöver tas, alla samtal som behöver ringas. Förändringen är så drastisk. Dagen innan var ju allt som vanligt och så helt plötsligt slås det omkull.

Man vill ha en kontaktperson. Någon som alltid finns där och som samordnar. Den personen skulle vara dränkt i jobb för det finns så mycket som behöver tas vidare. Det fortsätter år efter år. För mig har snart tio år gått men jag kämpar fortfarande. För några veckor sedan ringde jag om vattengympa, inget svar, ingen ringer tillbaka fast jag talat in ett meddelande. Då blir det som ofta, man orkar inte – energin går ur. Det där är en klassfråga. Med eget gymkort funkar det, annars är kötiderna för långa.

Det ska finnas en plan. Den ska vara lika oavsett var du bor och hur gammal du är. Som när pappa nyligen fick en stroke. Är du över 65 känns det ibland som att du inte är värd något. Det är inte sköterskornas fel. De hinner helt enkelt inte, de är för få. Var finns tiden för honom, vem ska tålmodigt lära honom att stå och gå igen.

Man vill inte vara sin sjukdom. Det handlar om värdighet, om att få vara sig själv mitt i allt det här. Man orkar ju inte. Det tar så mycket tid att vara sjuk och då behövs hjälpen, någon som ringer tillbaka, bra rehabilitering med en tydlig plan så att jag får tid till det som är viktigt – familjen, vännerna och jobbet. För jag är ju fortfarande jag, även om det värsta precis hänt.

Ge en gåva till forskningen om stroke

Läs mer om stroke

Relaterat

Åsa Westlund drabbades av en stroke när hon paddlade kanor.

”Vi måste göra mer för dem som lider efter en stroke”

Stroke orsakas oftast av en blodpropp, men 15 procent av fallen beror på hjärnblödning. Ett sådant fall var Åsa Westlund, som oväntat insjuknade vid 53 års ålder. Läs hennes berättelse och se vad hon önskar sig av hjärnforskningen.

Martin-Hummel-Gradén med sin dotter

När dottern föddes låg Martin förlamad efter en stroke

Stroke är den enskilt vanligaste orsaken till funktionsnedsättningar. En som har drabbats väldigt hårt är Martin Hummel-Gradén. Här berättar hans sambo Carin Hesselroth om deras krossade familjedröm – och ber om ditt stöd till hjärnforskningen.

Maja Berg var bara 21 år när hon fick en stroke.

Vem som helst kan drabbas av stroke

Risken för stroke ökar med stigande ålder. Men vi måste komma ihåg att var 25:e fall utgörs av personer under 50 år – om vi glömmer det kan livsviktig vård fördröjas. Det är Maja Berg ett bra exempel på. Läs hennes berättelse om att drabbas av stroke vid 21 års ålder.

Saema Ansar, forskargruppsledare och docent inom neurovaskulär forskning vid Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet

Avancerad strokeforskning kan ge vården en bättre verktygslåda

Varje år drabbas ungefär 25 000 svenskar av stroke – nästan var fjärde dör och många fler får  svåra men. Hjärnforskaren Saema Ansars forskargrupp arbetar nu parallellt med två lovande behandlingsmetoder. Här berättar hon mer och ber om ditt fortsatta stöd.

Anhöriga spelar stor roll för den som drabbats av en stroke

Hjärnforskningen måste få rätt förutsättningar

Professor Katharina Stibrant Sunnerhagen har arbetat med stroke som både läkare och forskare i över 30 år. Förutom att hon leder en stor forskargrupp är hon också WHO:s expert på strokerehabilitering. När hon säger att hjärnforskningen behöver bättre resurser finns det alltså skäl att lyssna.

Milos Pekny är professor i klinisk neurovetenskap vid Göteborgs universitet.

Han tar kampen mot stroke till nya frontlinjer

Professor Milos Pekny säger att strokeforskningen har varit för fokuserad på nervceller. Nu kartlägger hans forskargrupp en annan sorts celler i hjärnan, astrocyter. De har då visat sig spela stor roll vid en stroke, både i det akuta skedet och vid återhämtningen. Dessa kunskaper kan på sikt leda till helt nya behandlingsformer.