Hjärnfonden
Ge en gåva

Gayathri Chandrasekar forskar om dyslexi

“Dyslexi är inte en livshotande sjukdom men den kan skada allvarligt utvecklingen hos ett barn. Om barn som drabbats av dyslexi inte får sin diagnos eller inte ges lämplig utbildning för att övervinna sina svårigheter kan de utveckla allvarliga sociala problem.”

Bli månadsgivare hos Hjärnfonden
Ge en gåva till forskningen om dyslexi

Gayathri Chandrasekar, Hjärnfondens stipendiat 2014 och 2015
Universitet: Karolinska Institutet
Forskningsområde: Dyslexi

Gayathri Chandrasekar har fått Hjärnfondens stipendium både 2014 och 2015. Här berättar hon vad stipendiet betyder för henne och om sin forskning inom dyslexi. Hjärnfondens stipendium på 280 000 kronor avser forskning på heltid inom neuroområdet under ett år.

Berätta om ditt forskningsområde

– Jag arbetar i professor Juha Keres grupp som är en av de ledande grupperna inom dyslexigenetik. Dyslexi är en genetisk sjukdom som påverkar läsning, skrivning och inlärningsförmåga hos barn. Trots att många framsteg har gjorts att förstå dyslexi och hur de molekylära mekanismer som leder till utvecklingen av dyslexi fungerar är det fortfarande inte helt klarlagd.
Jag tror att en fördjupad studie inom området är viktigt för att kunna identifiera problemet ganska tidigt hos barn och även för att utveckla nya behandlingsstrategier.

Vad hoppas du komma fram till?

– Det primära målet med min forskning är att noggrant analysera de cellulära och molekylära mekanismer som leder till dyslexi. Eftersom några av symptomen lappar med flera andra neurologiska sjukdomar kommer mina studier på lång sikt att ge bättre förståelse för hjärnans utveckling i allmänhet och hur förändringar i hjärnan under fosterutveckling kan förändra kognitiva processer som förknippas med inlärning och minne.

Vad betyder din forskning?

– Dyslexi är inte en livshotande sjukdom men den kan skada allvarligt utvecklingen hos ett barn. Om barn som drabbats av dyslexi inte får sin diagnos eller inte ges lämplig utbildning för att övervinna sina svårigheter kan de utveckla allvarliga sociala problem. Min forskning kommer att besvara några av de frågor beträffande neurobiologi av dyslexi, som på sikt kommer att vara värdefullt för att utveckla nya hjälpande strategier.

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning?

– Jag har alltid varit fascinerad av den mänskliga hjärnan och har undrat många gånger hur detta organ med sånt invecklat nätverk av nervceller kan styra olika delar av vår kropp. Det är ett så komplext organ som vi vet väldigt lite om. Med lämplig utbildning i utvecklingsbiologi under mina doktorandstudier bestämde jag mig för att göra forskarkarriär inom neurovetenskap.

Vad är din drivkraft som forskare?

– Omättlig vetgirighet och nyfikenhet är de krafter som driver mig som forskare. Personligen tycker jag att forskningen är ett sätt att tjäna mänskligheten. Det kräver total hängivenhet, tålamod och en osjälvisk attityd.

Relaterat

Alexander Viktorin vill förbättra vården vid bipolär sjukdom

Bipolär sjukdom är en psykisk sjukdom som drabbar 1-3 procent av befolkningen. Den behandlas framför allt med läkemedel men eftersom sjukdomen innefattar tillstånd av mani och depression behövs ofta flera olika läkemedel. Hjärnfondens postdoktorala stipendiat Alexander Viktorin från Karolinska Institutet kommer att undersöka effekten av enskilda och kombinerade läkemedel på sjukdomen.

Ögonrörelserna lever längst vid ALS

Varför är nervcellerna som styr våra ögonrörelser förskonade vid den dödliga sjukdomen ALS? Det ska forskaren Nigel Kee vid Karolinska Institutet med stöd av Hjärnfondens ta reda på. Om vi kan förstå vilka egenskaper som leder till att vissa nervceller lever längre skulle det kunna leda till en ny behandling som bromsar sjukdomen.

600 barn med NPF lämnar sina berättelser till regeringen

För många barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) som kommer tillbaka till skolan väntar ännu ett tufft skolår med stor oro. För elever med NPF får inte stöd de behöver och har rätt till enligt skollagen. Hjärnfondens fråga vad barn med NPF behöver i skolan, på #FrågaBarnen, visar att många elever saknar en anpassad lärmiljö och kunskap hos skolpersonal. Därför behövs nu en storsatsning för kunna genomföra anpassningar och öka kunskapen hur man bemöter barn med NPF i skolan. Mer resurser behövs för att göra de stödinsatser som behövs:

Hjärnan i magen

Känslor, beslut och handlingar styrs från hjärnan men magen är också inblandad. I magen och tarmarna finns det mer än 100 miljoner nervceller, vilket är fler än i ryggmärgen. Enteriska nervsystemet, (ENS), “hjärnan i magen” eller “den andra hjärnan” som det också kallas består av distinkta nervceller som kommunicerar med hjärna och ryggmärg.

Behandling med magnetisk stimulering av hjärnan kan ge glädjen tillbaka

Många patienter med schizofreni eller depression förlorar förmågan att njuta av och se fram emot glädjeämnen, ett symtom som kallas anhedoni. Det orsakar stort lidande för de som drabbas och många svarar inte på de sedvanliga behandlingar som finns idag. Därför vill Jonas Persson från Uppsala universitet, en av Hjärnfondens stipendiater 2017, undersöka om magnetisk stimulering av hjärnan kan vara en ny effektiv behandling.

Läkemedel mot typ-2 diabetes prövas mot alkoholberoende

Mellan 5000 och 7000 svenskar dör varje år på grund av sjukdomar och skador som har samband med alkohol. Det finns läkemedel mot alkoholberoende men de fungerar inte på alla som behöver behandling. Petra Suchankova Karlsson från Göteborgs universitet och en av Hjärnfondens stipendiater 2017, vill därför pröva om ett läkemedel som används mot typ-2 diabetes kan sänka alkoholintaget.
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta