Hjärnfonden
Ge en gåva

På Vetenskapsfestivalen Forskar Fredag den 30 september berättar många forskare om sin forskning.

“Jag hoppas få många kluriga frågor”

Den 30 september firas vetenskapsfesten Forskarfredag på 30 orter över hela Sverige. I Stockholm deltar hjärnforskaren Kristiina Tammimies som forskar om genetiska faktorer bakom autism.

Kristiina Tammimies är av många forskare som deltar i Forskar Freda, ett evenemang som vänder sig till ungdomar skolklasser och äger rum på 30 platser i Sverige. Foto: Karolinska Institutet
Kristiina Tammimies är en av många forskare som deltar i Forskarfredag, ett evenemang som vänder sig till ungdomar och skolklasser på 30 platser i Sverige. Foto: Karolinska Institutet

Hur kommer det sig att du skall vara med?

“Karolinska Institutet är med och organiserar Forskarfredag och de ville ha forskare som deltar.”

Vad tänker du prata om?

“Jag kommer att träffa en skolklass och ska prata om min forskning kring genetiska faktorer som har betydelse för autismspektrumtillstånd.  Jag kommer också tala om hur vi kan börja förstå hur hjärnan utvecklas baserat på de genetiska fynd som vi har hittat. Självklart kommer jag också berätta varför är jag forskare.”

Vad hoppas du få för respons av publiken?

“Jag hoppas få många kluriga frågor och få en bra dialog med publiken.”

Har du varit med i det här eller liknande arrangemang tidigare?

“Jag har inte varit med i forskarfredag innan men har deltagit i event som har varit riktat till familjer som har deltagit i studier jag gjorde när jag forskade i Kanada. Jag tycker det är viktigt att sprida information om forskning och forskningsfynd till en allmän publik.”

Kristiina Tammimies är genetiker och forskare vid Center of Neurodevelopmental Disorders på Karolinska Institutet (KIND) och får stöd av Hjärnfonden. Här kan du läsa mer om hennes forskning.

Här finns information om Forskarfredag

Relaterat

AnnSophie Forsell

“Vi måste NPF-säkra skolan”

För AnnSophie Forsells söner innebar skoltiden ett stort lidande. Nu kämpar hon för att andra barn med NPF ska få rätt förutsättningar: – Vi måste NPF-säkra skolan och sluta se våra unga som en kostnad.
Alexander Forselius. Foto: Daniel Ström

Alexander om sin skolgång: “Skolan måste bli mer flexibel för elever med NPF”

För barn som lever med NPF är skolan ofta en stor utmaning. Alexander Forselius, som minns svårigheterna från sin egen skolgång, anser att man måste göra mer för att skapa en inkluderande miljö.
Joanna Lundin

Forskare: NPF-anpassningar i skolan gynnar fler

Kunskapen om NPF-diagnoser har ökat, men det finns fortfarande ett behov av att omsätta denna kunskap i praktiken. Joanna Lundin, rektor och NPF-pedagog, arbetar med att öka förståelsen för NPF i skolan.
En bild elever och en lärare i ett klassrum.

Skapa en jämlik utbildning: Verktyg och modeller för skolpersonal

En hjärnmedveten och inkluderande skola gynnar alla barns skolgång, men kan vara särskilt viktig för elever med NPF. Här är tips på verktyg och modeller att arbeta efter för dig som lärare.
Två elever studerar

God lärmiljö för alla

Hur kan lärare skapa en mer inkluderande undervisning? Forskningen visar att individuellt stöd, samarbete med föräldrar och tid för uppföljning av elever med NPF är särskilt viktigt.
En flicka sitter vid ett bord och skriver på ett papper.

Skapa en hjärnmedveten skola

En hjärnmedveten skola gör det möjligt för skolan att uppfylla sitt utbildningsuppdrag och för elever att nå kunskapsmålen. Här kan du läsa mer om hur skolan kan bli mer hjärnmedveten.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta