Foto: Lars Nybom

”Kunskapen om att hjärnan är formbar bidrar till barns kämparanda”

Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet forskar om barns inlärningsförmåga och hur den kan påverkas och förbättras. Han är aktuell med en ny bok som heter ”Hjärna, gener och jävlar anamma” där han bland annat skriver om att barn har olika inlärningstakt och hur viktigt det är att förståelsen för lärandet implementeras i skolan.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

-Det handlar om att utveckla vetenskapligt baserade interventioner, eller hjälpmedel, för barn med svårigheter som lär sig långsammare vad gäller exempelvis matematik eller läsning. Ett konkret exempel på hur vår forskning har omsatts i praktiken är ett träningsprogram för matematik som vi utvecklat tillsammans med finska och svenska matematikforskare, säger han. Appen kallas Vektor och distribueras nu gratis.

Att tidigt identifiera barn som är i riskzonen och ge dem mer träning är viktigt. Digitala hjälpmedel kan vara ett verktyg för att nå fler barn.

Arbetsminnet kan tränas upp

Torkel Klingberg har lång erfarenhet av att forska om arbetsminnet. Arbetsminnet används när vi ska komma ihåg instruktioner om vad vi ska göra härnäst, för att lösa problem och för vår koncentrationsförmåga. Barn som har koncentrationssvårigheter och lågt arbetsminne kan bli hjälpta av att träna sitt arbetsminne.

Baserat på forskningen har ett dataprogram utvecklats som kan användas i skolarbetet för att just träna arbetsminnet. Torkel Klingberg har varit med och tagit fram verktyget och berättar att det används i många länder och 15 procent av svenska skolor använder programmet

-Både barn med ADHD och de som behandlas för hjärntumörer där koncentrationsförmågan försämrats av behandlingen, har nytta av arbetsminnesträning, säger Torkel Klingberg. Men vi har också sett att friska vuxna har fått minskade problem med koncentrationssvårigheter efter träning

Viktigt att barn inte ser sig som bra eller dåliga

Forskningen visar att ett nytt begrepp som på engelska kallas ”grit” är viktigt för träning och inlärning. ”Grit” kan översättas med uthållighet, drive eller kämparanda och är ett personlighetsdrag hos barnen. Kämparandan kan förbättras hos en del barn om de får mer krävande feedback och får veta vad de kan göra bättre.  Det finns också en koppling mellan kämparanda och att inte se på sin förmåga som konstant, utan formbar, menar Torkel Klingberg.

-Psykologen Carol Dweck har visat att bara att få den här insikten gör att barn får en mer flexibel inställning och blir mer benägna att kämpa på med sina studier, så bara kunskapen att hjärnan är formbar bidrar till deras kämparanda.

Torkel Klingberg påpekar också att det är viktigt att barn inte ser sig som bra eller dåliga på exempelvis matte utan snarare som lite snabbare eller långsammare och att det är träning som formar vår kompetens. Här har både föräldrar och lärare ett ansvar att tala om för barnen att allt inte alltid kan vara roligt men att det är meningsfullt och viktigt att studera i ett längre perspektiv.

-Vi har en hypotes om att hjärnan utvecklas i flera faser, det finns en mognadsfas men den senare delen av hjärnans utveckling drivs mycket av träning och den stimulans och inlärning som sker. Så det är därför det här med träning är så centralt, säger Torkel Klingberg.

Relaterat

Henrik Larsson, professor vid Örebro universitet

Koppling mellan socker och ADHD

Det finns en koppling mellan ADHD och matvanor. Det visar forskning vid Örebro universitet.
– Vi ser en koppling mellan ADHD och att äta mer socker och mättat fett och mindre frukt och grönt, säger Lin Li, som är doktorand vid Örebro universitet och har gjort studien tillsammans med professor Henrik Larsson.

En leende pojke och hans leende mamma.

”Mitt liv som mamma till en son med ADHD och Aspergers syndrom har gjort mig både stark och svag”

Casper har ADHD och Aspergers syndrom. Här berättar hans mamma Cicci Meijer om vägen till diagnos och hur livet ställdes på sin spets. 

Peters dotter Lovisa har ADHD.

Att vara förälder till ett barn med en NPF-diagnos

Friends och Hjärnfondens satsning Hej Hyper, ska öka kunskapen om barn med NPF-diagnoser och vad de behöver i skolan. I de här filmerna berättar Pernilla, Jenny, Peter och Jimmie om hur det är att ha ett barn som har Aspergers syndrom, ADHD eller autism.

Björn Roslund föreläste om ADHD på Hjärnans dag 2019

Förklaringen bakom ADHD

Det finns nya förklaringar till varför man drabbas av ADHD och vad som händer i hjärnan. ADHD kan innebära både möjligheter och styrkor men också ställa till med problem. Klicka på pilen i bilden ovan och se Björn Roslunds föreläsning från Hjärnans dag.

Hur är det att ha en NPF diagnos – fyra barn berättar

Friends och Hjärnfondens satsning Hej Hyper, ska öka kunskap, minska stigmatisering och bidra till en bättre skolmiljö för barn med NPF-diagnoser. I de här filmerna berättar Levi, Lisa, Lovisa och William om hur det är att ha Aspergers syndrom, ADHD och autism.

Hej Hyper, Hjärnfondens och Friends projekt om NPF

Hej Hyper – Ny satsning ska bryta stigmat för barn med NPF

Två till tre elever i varje svensk skolklass har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, en NPF-diagnos, som till exempel ADHD, ASD (autism) eller Aspergers syndrom. Brist på kunskap om NPF i skolan skapar negativa effekter i form av utanförskap, hemmasittande och elever som har svårt att koncentrera sig och sitta stilla. Nu lanseras Friends och Hjärnfondens omfattande satsning Hej Hyper, som genom bland annat en musikal ska öka kunskap, minska stigmatisering och bidra till en bättre skolmiljö för barn med NPF-diagnoser.