Hjärnfonden
Ge en gåva

Suzanne Dickson är professor på Göteborgs universitet. Hennes forskning handlar om hur hjärnan styr vad och hur mycket vi äter. Foto: Johan Wingborg, Göteborgs universitet.

Hjärnan bestämmer hur mycket du äter

Fetma är ett stort folkhälsoproblem och antalet drabbade ökar över hela världen. Enligt WHO lider 39 procent av vuxna av övervikt eller fetma. Det finns ett stort behov av att utveckla strategier och behandlingar som kan hjälpa människor att kontrollera sitt kaloriintag. En av de som fått forskningsbidrag från Hjärnfonden i år är Suzanne Dickson, professor på Göteborgs universitet. Hennes forskning handlar om hur hjärnan styr vad och hur mycket vi äter och hur det är kopplat till hjärnans belöningssystem.

Susanne Dickson är intresserad av att förstå vilka signalsystem i hjärnan som gör att vi förlorar förmågan att kontrollera hur mycket vi äter och varför det är så svårt att motstå frestelser. Det är speciellt svårt för personer som lider av hetsätning, en beteendestörning med missbruksliknande beteende vad gäller matintag.

-Övervikt beror på att vi äter för mycket och det är hjärnan som styr det beteendet oavsett den bakomliggande orsaken, säger Suzanne Dickson.

Det finns två hormoner, ghrelin och leptin, som kontrollerar vår aptit.

-De är som yin och yang när det gäller att reglera aptiten. Ghrelin gör oss hungriga medan leptin stänger av hungerkänslan, säger Suzanne Dickson.

Hjärnans belöningssystem kan få oss att äta mer

Tidigare har forskarna visat att det finns en koppling mellan ghrelin,  alkoholkonsumtion och alkoholens belönande egenskaper. En liknande koppling finns också mellan ghrelin och mat.

-Vi är intresserade av de nervceller som använder dopamin som signal. Dopaminsystemet är hjärnans belöningssystem och vi vet sedan tidigare att dopamin har betydelse för ätbeteende.

Att vi fortsätter att äta trots att vi är mätta och vet att det inte är bra för oss är troligen ett nedärvt beteende som hjälpte våra förfäder att överleva. De visste inte när de skulle få mat härnäst och fortsatte kanske därför att äta trots att de var mätta. Detta kanske sker genom att hjärnans belöningssystem får oss att äta mer.

Suzanne Dickson kommer nu att studera hur de nervbanor som använder dopamin påverkas av ghrelin och leptin. Genom att använda en ny teknik där man kan studera grupper av nervceller hoppas hon kunna kartlägga vilka nervceller som har betydelse för effekterna av hormonet  ghrelin och på vilket sätt ghrelin signalerar i de här cellerna.

På sikt hoppas hon att den kunskapen kan användas till att ta fram nya behandlingar av ätstörningar, både hetsätning och anorexi.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Familjeterapi effektivt i kampen mot anorexi – men ännu behövs mer forskning

Allt fler unga söker vård för anorexia nervosa. För den här gruppen har familjeterapi visat sig vara en av de mest effektiva behandlingarna för att häva självsvälten. – Mycket handlar om att bekräfta föräldrarna och hjälpa dem att hitta sin egen kompetens, konstaterar överläkaren Ulf Wallin.

Biologin bakom anorexia nervosa i fokus för forskare

Anorexia nervosa är en allvarlig psykiatrisk sjukdom som i värsta fall kan vara livshotande. Tack vare forskning inom området och senare års forskningsframgångar om sjukdomens orsaker ser vi möjligheter till effektivare behandlingar.

Saga blev fri från anorexin

Efter två års kamp mot anorexin är Peter Roos dotter Saga numera friskförklarad. – Blanda inte ihop sjukdomen med personen. Och fortsätt visa kärlek, är några av hans råd till andra föräldrar.

Viktminskning utan illamående – ny upptäckt i hjärnan

Forskare har hittat en särskild grupp nervceller i hjärnstammen som verkar styra effekten av läkemedel mot fetma – utan att orsaka illamående. Upptäckten kan bana väg för nya och bättre fetmabehandlingar. Forskningen är finansierad av Hjärnfonden.
Iris Stoltenborg, Hjärnfondens anställningsstöd för postdoktorer 2024

Blodmarkörer kan förbättra vården av anorexi

Iris Stoltenborg undersöker om hormonerna ghrelin och leptin kan bli nycklar till en mer träffsäker och personanpassad behandling för patienter med anorexia nervosa.
Olof Lagerlöf_anorexia

“Vi vill bryta kopplingen mellan mat och ångest”

Olof Lagerlöf vid Umeå universitet vill förstå varför anorexia fortfarande är så svår att behandla. Med stöd från Hjärnfonden undersöker han sambandet mellan ämnesomsättning och psykologi i hjärnan.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta