Hjärnfonden
Ge en gåva
Två äldre damer sitter tillsammans och spelar dominos.

Minskad förekomst av demens hos de allra äldsta

Bättre strokebehandling och högre utbildning är två huvudfaktorer till att demensförekomsten minskar hos de allra äldsta. Det visar forskare från Göteborg i en ny rapport.

– Mellan 1986 och 2008 minskade demensförekomsten från 30 procent till 22 procent bland 85-åringar, säger Ingmar Skoog, professor på Göteborgs universitet och forskningsledare för studien.

Minskningen var mest tydlig när det gällde vaskulär demens, som orsakas av stroke och skador på hjärnans kärl. Orsaken till nedgången var framförallt den ökade utbildningen i den senare gruppen av 85-åringar. Högre utbildning är en känd skyddande faktor för demens. En annan orsak var att färre personer fick demens efter stroke.

– Det senare beror antagligen på en bättre behandling av personer med stroke och att riskfaktorer för stroke, som högt blodtryck, behandlas bättre idag, säger Ingmar Skoog.

Levnadsvanor kan påverka förekomsten av demens

Studieresultaten publiceras i den internationella vetenskapliga tidskriften Scientific Reports. Studien är en del i  H70-studien som pågått i Göteborg sedan 1971. 1986-87 undersöktes 494 stycken

Foto: Johan Wingborg , Göteborgs universitet.

85-åriga göteborgare födda 1901-02. 32 år senare undersöktes 571 85-åringar födda 1922-23. Forskarna använde samma metoder vid båda undersökningarna.

Beräkningar visar att antalet personer i världen med demens kommer att öka från 40 miljoner idag till 140 miljoner år 2050. Det innebär stora påfrestningar såväl samhällsekonomiskt som för de drabbade och deras anhöriga.

Om demensförekomsten i olika åldersgrupper minskar kommer ökningen att bli mindre. Antalet dementa i världen kommer dock fortfarande att öka beroende på det ökade antalet äldre i världen. Det är därför av stort intresse att förstå om vi kan påverka demensförekomsten. Ingmar Skoog konstaterar att resultaten tyder på det.

– Fynden visar att vi har möjlighet att påverka demensförekomsten genom vårt leverne, säger Ingmar Skoog.

Länk till artikeln “Decreasing prevalence of dementia in 85-year olds examined 22 years apart: the influence of education and stroke. Scientific Reports 2017”

Ingmar Skoog fick ett 2-årigt forskningsbidrag från Hjärnfonden 2016.

Källa: Göteborgs universitet.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

En yngre Ina Wettergrens och hennes man Ola står tillsammans utomhus och är glada.

Ina kände skam när maken fick demens

När Ina Wettergrens man fick demens förnekade hon både honom och sjukdomen och lämnade sitt barn att ta hand om honom under dagarna. Idag berättar hon om skulden och skammen och hur hon kanaliserar det i sitt engagemang för Hjärnfonden.
Läs mer
Kollage med en man som sitter hopkrupen med handen över ansiktet på en stor vodkaflaska.

3 av 10 skulle dricka mindre om de kände till risken för demenssjukdom

En ny undersökning visar att många saknar kunskap om hur alkohol påverkar hjärnan – men också att en tredjedel vill förändra sina vanor när de får mer insikt.
Läs mer
Professor Miia Kivipelto står i en korridor i ett sjukhus och ler mot kameran.

Snabbspåret till alzheimerdiagnos

På Karolinska Universitetssjukhuset i Solna finns en unik plats där ny forskning snabbt blir till konkret vård. Här möter patienter med tidiga symtom på demenssjukdom ett team som arbetar med snabbspår för minnesutredning, livsstilsförändringar och vetenskap i världsklass.
Läs mer
Porträtt av Markus Fahlström, forskare vi Uppsala universitet.

Blodflödet i hjärnan efter skador och sjukdomar

Hjärnfondens stipendiat Markus Fahlström strävar efter att förstå hur hjärnan kompenserar och försöker återställa sin funktion vid sjukdomar som framförallt påverkar blodflödet i hjärnan. Han utvecklar en matematisk modell för att studera cerebrovaskulär reserv, en parameter som reflekterar hjärnans förmåga att anpassa sitt blodflöde.
Läs mer
Kollage med en bläddrande bok med en persons ögon och mun.

Våra tio mest lästa artiklar 2023

Kunskapen om hjärnan ökar och fortsätter engagera. Här listar vi de tio artiklar som varit mest populära på hjärnfonden.se under 2023.
Läs mer
Porträtt av Jerry Lundin, Annas pappa.

Det behövs mer kunskap om olika demensformer

Ungefär 10–15 procent av alla demensfall utgörs av lewybody sjukdom. Det är en obotlig sjukdom som har likheter med både Alzheimer och Parkinson. Här berättar Anna Lundin om sin pappas kamp mot lewybody sjukdom.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta