Hjärnfonden
Ge en gåva

Minskad förekomst av demens hos de allra äldsta

Bättre strokebehandling och högre utbildning är två huvudfaktorer till att demensförekomsten minskar hos de allra äldsta. Det visar forskare från Göteborg i en ny rapport.

– Mellan 1986 och 2008 minskade demensförekomsten från 30 procent till 22 procent bland 85-åringar, säger Ingmar Skoog, professor på Göteborgs universitet och forskningsledare för studien.

Minskningen var mest tydlig när det gällde vaskulär demens, som orsakas av stroke och skador på hjärnans kärl. Orsaken till nedgången var framförallt den ökade utbildningen i den senare gruppen av 85-åringar. Högre utbildning är en känd skyddande faktor för demens. En annan orsak var att färre personer fick demens efter stroke.

– Det senare beror antagligen på en bättre behandling av personer med stroke och att riskfaktorer för stroke, som högt blodtryck, behandlas bättre idag, säger Ingmar Skoog.

Levnadsvanor kan påverka förekomsten av demens

Studieresultaten publiceras i den internationella vetenskapliga tidskriften Scientific Reports. Studien är en del i  H70-studien som pågått i Göteborg sedan 1971. 1986-87 undersöktes 494 stycken

Foto: Johan Wingborg , Göteborgs universitet.
Foto: Johan Wingborg , Göteborgs universitet.

85-åriga göteborgare födda 1901-02. 32 år senare undersöktes 571 85-åringar födda 1922-23. Forskarna använde samma metoder vid båda undersökningarna.

Beräkningar visar att antalet personer i världen med demens kommer att öka från 40 miljoner idag till 140 miljoner år 2050. Det innebär stora påfrestningar såväl samhällsekonomiskt som för de drabbade och deras anhöriga.

Om demensförekomsten i olika åldersgrupper minskar kommer ökningen att bli mindre. Antalet dementa i världen kommer dock fortfarande att öka beroende på det ökade antalet äldre i världen. Det är därför av stort intresse att förstå om vi kan påverka demensförekomsten. Ingmar Skoog konstaterar att resultaten tyder på det.

– Fynden visar att vi har möjlighet att påverka demensförekomsten genom vårt leverne, säger Ingmar Skoog.

Länk till artikeln “Decreasing prevalence of dementia in 85-year olds examined 22 years apart: the influence of education and stroke. Scientific Reports 2017”

Ingmar Skoog fick ett 2-årigt forskningsbidrag från Hjärnfonden 2016.

Källa: Göteborgs universitet.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Nathalie och Kim Björnsen Åklint.

En tandemklassiker till förmån för hjärnforskningen

Nathalie och Kim Björnsen Åklint tänker utföra den korta varianten av den svenska klassikern. Men de nöjer sig inte med det. Paret ska göra en tandemklassiker – de ska sitta ihop genom nästan alla moment. Allt till förmån för hjärnforskningen.
Bild på Katharina Stibrant Sunnerhagen.

”Det krävs nya forskningsframsteg för att stroke ska kunna stoppas”

WHO:s expert på strokerehabilitering, professor Katharina Stibrant Sunnerhagen, leder en stor forskargrupp som får stöd från Hjärnfonden. Här berättar hon om sitt livsviktiga arbete – och förklarar varför gåvor till hjärnforskningen är så viktiga.
Markus Fahlström, forskare vi Uppsala universitet.

Blodflödet i hjärnan efter skador och sjukdomar

Hjärnfondens stipendiat Markus Fahlström strävar efter att förstå hur hjärnan kompenserar och försöker återställa sin funktion vid sjukdomar som framförallt påverkar blodflödet i hjärnan. Han utvecklar en matematisk modell för att studera cerebrovaskulär reserv, en parameter som reflekterar hjärnans förmåga att anpassa sitt blodflöde.
En bild på Angela och hennes mamma Inger som drabbades av stroke.

Inger drabbades av stroke flera gånger

En stroke kan orsakas av en blodpropp i hjärnan eller av en hjärnblödning. Under livets gång drabbades Inger Engström av båda varianterna – den sista gången återhämtade hon sig aldrig. Här berättar dottern Angela om Ingers sjukdomstid.
Porträtt på hjärnforskaren Anna Falk som forskar på stroke.

Målet är att kunna reparera strokeskador i hjärnan

Det unika med stamceller är att de kan förvandla sig till olika typer av specialiserade celler. Därför vill professor Anna Falk utveckla en stamcellsbehandling för strokedrabbade. Här berättar hon mer om sitt banbrytande arbete och forskargruppens behov av resurser.
Professor Marcela Pekna

Hopp om bättre återhämtning efter stroke

En effektiv behandling för flertalet strokedrabbade – även de som i dag inte hinner få vård inom de första timmarna. Det är målet med en experimentell metod som med stor framgång prövats i en internationell studie ledd från Göteborgs universitet.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta