Var 17:e minut får någon i Sverige stroke – ditt stöd till hjärnforskningen behövs!

Leva eller leva livet efter en stroke? Mer forskning kan göra skillnaden.

Katharina Stibrant Sunnerhagen har lång professionell erfarenhet av stroke. Hon ser viktiga framsteg, men också ett stort behov av resurser till hjärnforskningen. Fortfarande lider hundratusentals svenskar av följderna från en stroke. Din gåva till hjärnforskningen ger dem hopp!

Ge en gåva till den livsviktiga strokeforskningen

Jag har arbetat med stroke som både läkare och forskare i över 30 år. Det gör mig till en av veteranerna – när jag började ansågs dessa svåra typer av skador som ganska ointressanta. Anledningen
var att man trodde att det inte fanns så mycket man kunde göra för patienterna.

Nu vet vi bättre. Vi har blivit mycket duktigare på såväl det förebyggande arbetet som den akuta vården och rehabiliteringen. Därmed inte sagt att problemet är löst, långt därifrån. Själv undersöker jag vad som händer efter det akuta skedet. Och kan enkelt konstatera att det behövs väldigt mycket mer resurser till hjärnforskningen.

I mitt projekt försöker vi ta reda på tre saker: Hur patienterna mår på längre sikt, vilka av dem som skulle behöva mer hjälp från vården och vilka det är som kommer tillbaka i arbete – och varför. Till vår hjälp använder vi allt från hypermodern teknik för att följa kroppens rörelser till tester med självskattning.

katharina-stibrant-sunnerhagen-webbJag hoppas att kunskapen vi bidrar med kan leda till bättre vård med ökat fokus på patientdelaktighet. Det kan jag, som ju själv jobbar kliniskt, se ett stort behov av. De flesta patienter är mycket nöjda med akutvården, men många upplever sedan att de blir bortglömda i rehabiliteringen.

Tyvärr är stroke – som drabbar 30 000 svenskar per år och kostar samhället enorma summor – inte alls lika prioriterat som många andra svåra sjukdomar. Och de bidrag som strokeforskningen ändå får går framförallt till projekt som handlar om de två första, kritiska dygnen. Det är förstås jätteviktigt, men livet ska ju fortsätta även utanför sjukhuset.

Därför har Hjärnfonden varit så betydelsefull för min forskning. Framförallt tack vare det ekonomiska stödet, men också genom att vara en kvalitetsmarkör. Det visar att den här typen av forskning kan förbättra människors liv. Precis som du gör när du ger en gåva.

 

Katharina Stibrant Sunnerhagen
Professor och överläkare i rehabiliteringsmedicin

Relaterat

Åsa Westlund drabbades av en stroke när hon paddlade kanor.

”Vi måste göra mer för dem som lider efter en stroke”

Stroke orsakas oftast av en blodpropp, men 15 procent av fallen beror på hjärnblödning. Ett sådant fall var Åsa Westlund, som oväntat insjuknade vid 53 års ålder. Läs hennes berättelse och se vad hon önskar sig av hjärnforskningen.

Martin-Hummel-Gradén med sin dotter

När dottern föddes låg Martin förlamad efter en stroke

Stroke är den enskilt vanligaste orsaken till funktionsnedsättningar. En som har drabbats väldigt hårt är Martin Hummel-Gradén. Här berättar hans sambo Carin Hesselroth om deras krossade familjedröm – och ber om ditt stöd till hjärnforskningen.

Maja Berg var bara 21 år när hon fick en stroke.

Vem som helst kan drabbas av stroke

Risken för stroke ökar med stigande ålder. Men vi måste komma ihåg att var 25:e fall utgörs av personer under 50 år – om vi glömmer det kan livsviktig vård fördröjas. Det är Maja Berg ett bra exempel på. Läs hennes berättelse om att drabbas av stroke vid 21 års ålder.

Saema Ansar, forskargruppsledare och docent inom neurovaskulär forskning vid Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet

Avancerad strokeforskning kan ge vården en bättre verktygslåda

Varje år drabbas ungefär 25 000 svenskar av stroke – nästan var fjärde dör och många fler får  svåra men. Hjärnforskaren Saema Ansars forskargrupp arbetar nu parallellt med två lovande behandlingsmetoder. Här berättar hon mer och ber om ditt fortsatta stöd.

Anhöriga spelar stor roll för den som drabbats av en stroke

Hjärnforskningen måste få rätt förutsättningar

Professor Katharina Stibrant Sunnerhagen har arbetat med stroke som både läkare och forskare i över 30 år. Förutom att hon leder en stor forskargrupp är hon också WHO:s expert på strokerehabilitering. När hon säger att hjärnforskningen behöver bättre resurser finns det alltså skäl att lyssna.

Milos Pekny är professor i klinisk neurovetenskap vid Göteborgs universitet.

Han tar kampen mot stroke till nya frontlinjer

Professor Milos Pekny säger att strokeforskningen har varit för fokuserad på nervceller. Nu kartlägger hans forskargrupp en annan sorts celler i hjärnan, astrocyter. De har då visat sig spela stor roll vid en stroke, både i det akuta skedet och vid återhämtningen. Dessa kunskaper kan på sikt leda till helt nya behandlingsformer.