Hjärnfonden
Ge en gåva

Var 17:e minut får någon i Sverige stroke – ditt stöd till hjärnforskningen behövs!

Leva eller leva livet efter en stroke? Mer forskning kan göra skillnaden.

Katharina Stibrant Sunnerhagen har lång professionell erfarenhet av stroke. Hon ser viktiga framsteg, men också ett stort behov av resurser till hjärnforskningen. Fortfarande lider hundratusentals svenskar av följderna från en stroke. Din gåva till hjärnforskningen ger dem hopp!

Ge en gåva till den livsviktiga strokeforskningen

Jag har arbetat med stroke som både läkare och forskare i över 30 år. Det gör mig till en av veteranerna – när jag började ansågs dessa svåra typer av skador som ganska ointressanta. Anledningen
var att man trodde att det inte fanns så mycket man kunde göra för patienterna.

Nu vet vi bättre. Vi har blivit mycket duktigare på såväl det förebyggande arbetet som den akuta vården och rehabiliteringen. Därmed inte sagt att problemet är löst, långt därifrån. Själv undersöker jag vad som händer efter det akuta skedet. Och kan enkelt konstatera att det behövs väldigt mycket mer resurser till hjärnforskningen.

I mitt projekt försöker vi ta reda på tre saker: Hur patienterna mår på längre sikt, vilka av dem som skulle behöva mer hjälp från vården och vilka det är som kommer tillbaka i arbete – och varför. Till vår hjälp använder vi allt från hypermodern teknik för att följa kroppens rörelser till tester med självskattning.

katharina-stibrant-sunnerhagen-webbJag hoppas att kunskapen vi bidrar med kan leda till bättre vård med ökat fokus på patientdelaktighet. Det kan jag, som ju själv jobbar kliniskt, se ett stort behov av. De flesta patienter är mycket nöjda med akutvården, men många upplever sedan att de blir bortglömda i rehabiliteringen.

Tyvärr är stroke – som drabbar 30 000 svenskar per år och kostar samhället enorma summor – inte alls lika prioriterat som många andra svåra sjukdomar. Och de bidrag som strokeforskningen ändå får går framförallt till projekt som handlar om de två första, kritiska dygnen. Det är förstås jätteviktigt, men livet ska ju fortsätta även utanför sjukhuset.

Därför har Hjärnfonden varit så betydelsefull för min forskning. Framförallt tack vare det ekonomiska stödet, men också genom att vara en kvalitetsmarkör. Det visar att den här typen av forskning kan förbättra människors liv. Precis som du gör när du ger en gåva.

 

Katharina Stibrant Sunnerhagen
Professor och överläkare i rehabiliteringsmedicin

Relaterat

Emma var 15 när hon drabbades av en stroke

Sommarlovet mellan åttan och nian var fullt av fotboll, skratt och vänner. Men under en match föll Emma plötsligt ihop – och vaknade inte förrän två dygn senare. Det som först verkade vara en hjärnskakning visade sig vara en stroke.

Odlade nervceller kan hjälpa mot strokeskador

De flesta som överlever en stroke får bestående besvär. Faktum är att stroke är den vanligaste orsaken till neurologiska funktionsnedsättningar hos vuxna. Därför utvecklar professor Zaal Kokaia en ny metod för att förbättra hjärnans återhämtning.

Samma idé kan lösa två olika strokeproblem

Idag finns inte många behandlingsalternativ när stroken är ett faktum. Docent Anja Meissners forskargrupp arbetar med helt nya sätt att både förebygga stroke och förbättra återhämtningen.

“Mammas hjärna är skadad”

När Beatrice Andersson var 24 år fick hon en kraftig stroke. Hjärnfonden intervjuade henne för två år sedan – då hade hon fortfarande stora utmaningar. Här berättar hon om läget idag.

Det finns för få sätt att hjälpa personer efter en stroke

I dag lever över 140 000 svenskar med funktionsnedsättningar till följd av stroke. Här berättar Arne Lindgren, professor och överläkare, om sin forskargrupps arbete med att hitta möjliga vägar för att förbättra återhämtningen.
Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet

Går det att reparera en hjärna med Parkinson?

I samband med Internationella Parkinsondagen berättar professor Malin Parmar om sitt arbete med stamcellsbehandlingar mot Parkinson. Det kan även få betydelse i kampen mot bland annat Alzheimer, stroke och ALS.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta