Var 17:e minut får någon i Sverige stroke – ditt stöd till hjärnforskningen behövs!

Leva eller leva livet efter en stroke? Mer forskning kan göra skillnaden.

Katharina Stibrant Sunnerhagen har lång professionell erfarenhet av stroke. Hon ser viktiga framsteg, men också ett stort behov av resurser till hjärnforskningen. Fortfarande lider hundratusentals svenskar av följderna från en stroke. Din gåva till hjärnforskningen ger dem hopp!

Ge en gåva till den livsviktiga strokeforskningen

Jag har arbetat med stroke som både läkare och forskare i över 30 år. Det gör mig till en av veteranerna – när jag började ansågs dessa svåra typer av skador som ganska ointressanta. Anledningen
var att man trodde att det inte fanns så mycket man kunde göra för patienterna.

Nu vet vi bättre. Vi har blivit mycket duktigare på såväl det förebyggande arbetet som den akuta vården och rehabiliteringen. Därmed inte sagt att problemet är löst, långt därifrån. Själv undersöker jag vad som händer efter det akuta skedet. Och kan enkelt konstatera att det behövs väldigt mycket mer resurser till hjärnforskningen.

I mitt projekt försöker vi ta reda på tre saker: Hur patienterna mår på längre sikt, vilka av dem som skulle behöva mer hjälp från vården och vilka det är som kommer tillbaka i arbete – och varför. Till vår hjälp använder vi allt från hypermodern teknik för att följa kroppens rörelser till tester med självskattning.

katharina-stibrant-sunnerhagen-webbJag hoppas att kunskapen vi bidrar med kan leda till bättre vård med ökat fokus på patientdelaktighet. Det kan jag, som ju själv jobbar kliniskt, se ett stort behov av. De flesta patienter är mycket nöjda med akutvården, men många upplever sedan att de blir bortglömda i rehabiliteringen.

Tyvärr är stroke – som drabbar 30 000 svenskar per år och kostar samhället enorma summor – inte alls lika prioriterat som många andra svåra sjukdomar. Och de bidrag som strokeforskningen ändå får går framförallt till projekt som handlar om de två första, kritiska dygnen. Det är förstås jätteviktigt, men livet ska ju fortsätta även utanför sjukhuset.

Därför har Hjärnfonden varit så betydelsefull för min forskning. Framförallt tack vare det ekonomiska stödet, men också genom att vara en kvalitetsmarkör. Det visar att den här typen av forskning kan förbättra människors liv. Precis som du gör när du ger en gåva.

 

Katharina Stibrant Sunnerhagen
Professor och överläkare i rehabiliteringsmedicin

Relaterat

Julias stroke gav upphov till Yolita

När Julia Andrén fick en stroke skapade hon klädvarumärket Yolita för att stötta hjärnforskningen genom en egen insamling till Hjärnfonden. Här är hennes berättelse.

Vahid, som fick stroke som 22-åring, står framför en port

Han drabbades av stroke som 22-åring

Vad som började som kraftig huvudvärk under ett träningspass visade sig vara en hjärnblödning. Och starten på en lång resa tillbaka för 22-åriga Vahid.

Beatrice Karlsson

”Jag hade hellre förlorat en arm istället för en del av hjärnan”

Beatrice Karlsson hade precis träffat sin sambo och var väldigt  aktiv – med jobb, ridning, gym och kompisar. Allt detta förändrades  när hon drabbades av stroke, bara 24 år gammal.

Strokeforskare Cesare Patrone

Han angriper stroke från en ny vinkel

I Sverige är stroke både en av de vanligaste dödsorsakerna och en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsättningar. Därför undersöker hjärnforskaren Cesare Patrone en helt ny metod för att behandla sjukdomen. Här berättar han mer och ber om ditt stöd.

Professor Marcela Pekna

”Det satsas för lite på strokeforskning i Sverige”

Varje år drabbas ungefär 25 000 svenskar av stroke. De som överlever behöver ofta genomgå en lång och krävande rehabilitering. Trots det är det få som blir fullt återställda. Nu vill professor Marcela Pekna få fram ett läkemedel som kan förbättra återhämtningen. Här berättar hon mer och ber om ditt stöd.

Ett kollage med en kvinna som ligger på en kudde och gammal dator mot beige bakgrund

Våra tio mest lästa artiklar 2022

2022 var året då forskningen om Alzheimers sjukdom tog ett stort kliv framåt, vi fick upp ögonen för hur ohälsosam stress påverkar oss och ALS blev en diagnos som vi pratade mycket om. Det är tydligt att hjärnan aldrig slutar fascinera oss. Här har vi listat våra tio mest lästa artiklar under 2022.