Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Lästid: 2 minuter

Möjligt att studera hur Alzheimer påverkar hjärnan i olika åldrar

Alzheimers sjukdom kan leda till flera, vitt skilda symtom och hittills har de olika uttrycken främst observerats genom patientens beteende och uppträdande. Forskare vid Lunds universitet åskådliggör nu i bild förändringar i hjärnan vid dessa symtom – något som ökar kunskapen och som kan underlätta framtida diagnostik och behandling.

Till vä: personen har drabbats av Alzheimers sjukdom före 65 års ålder medan personen till höger insjuknat först i högre ålder. Vid undersökningen har s.k. PET-kamera använts. Illustration: Annie Hallén/Michael Schöll Lunds universitet

Symtomen vid Alzheimers sjukdom varierar och hänger ofta samman med när i livet sjukdomen debuterar. Personer som insjuknar före 65 års ålder får ofta tidigt nedsatt rumsuppfattning och försämrat lokalsinne. Bland äldre patienter är det oftare symtom som traditionellt förknippas med sjukdomen, framför allt nedsatt minne.

– Nu har vi ett verktyg som hjälper oss att identifiera och åskådliggöra olika subgrupper av Alzheimers sjukdom. Därmed underlättas också utvecklingen av läkemedel och behandlingar anpassade till olika former av Alzheimer, berättar Michael Schöll, forskare vid Lunds och Göteborgs universitet.

Även diagnostiken kan underlättas, framför allt bland yngre patienter där det är extra svårt att ställa korrekt diagnos.

Tror på klartecken för kliniskt bruk

Resultaten publiceras i tidskriften Brain och bygger på studier av ett 60-tal Alzheimerpatienter vid Skånes universitetssjukhus samt en kontrollgrupp bestående av 30 kognitivt friska personer.

Läs forskningen här

När Alzheimers sjukdom slagit rot resulterar det så småningom i att proteinet tau, som finns i hjärnan, klumpar ihop sig och förstör nervcellernas transportvägar. Det kan sedan avläsas tydligt med den nya avbildningsmetoden.

I metoden ingår en s.k. PET-kamera och ett spårämne, en särskild molekyl, som binder till tau. Avbildningsmetoden används ännu endast inom forskningen, där bland annat den nu aktuella studien bidrar till att öka kunskapen om sjukdomen:

– De förändringar i hjärnans olika delar som vi kan se i bilderna stämmer logiskt överens med de symtom som patienterna får vid tidig respektive sen Alzheimerdebut, förklarar Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet samt överläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Oskar Hansson tror att avbildningsmetoden kommer att vara i kliniskt bruk inom några få år.

Källa: Lunds universitet

Läs mer om Alzheimers sjukdom
Porträtt av Ragnhild Ahlgren.

Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Ragnhild Ahlgren är vetenskapsjournalist och doktor i medicinsk vetenskap.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Porträtt av Göran Sigurdsson.

Göran fick alzheimer mitt i livet

När Göran fick Alzheimers sjukdom förändrades allt. Familjen tvingades lämna ifrån sig sina familjehemsplacerade barn och sälja sin gård. Nu springer han för forskningen och för att andra familjer ska få mer tid tillsammans.
Läs mer
Porträtt av Dag Sehlin.

Nästa kapitel i kampen mot Alzheimer

Som doktorand var Dag Sehlin med i forskningen bakom lecanemab – ett av de första läkemedlen som kan bromsa Alzheimers sjukdom. Nu utvecklar han nästa generations antikroppsbehandlingar, som lättare ska ta sig in i hjärnan och ge färre biverkningar.
Läs mer
Joakim Kungsman, ett maraton om dagen för hjärnan.

Ett maraton om dagen för hjärnan

Vad får en människa att springa 73 mil med packningen på ryggen? För Joakim Kungsman var svaret hjärnan – ett organ som fascinerat honom länge och som också drabbat hans familj genom svår sjukdom.
Läs mer
Porträtt av professor Kaj Blennow.

Nya mål för läkemedel mot Alzheimers sjukdom

Forskning vid Göteborgs universitet har identifierat mycket tidiga förändringar i proteinet tau vid Alzheimers sjukdom. Det kan vara ett mål för nya läkemedel mot sjukdomen.
Läs mer
Kollage med stoppskylt, spruta och läkemedelsförpackning mot gul bakgrund.

Varför får inte patienter i Sverige nya läkemedel mot alzheimer och ALS?

Nya läkemedel och framsteg i forskningen väcker hopp för svåra hjärnsjukdomar. Samtidigt har patienter i Sverige i dag begränsad tillgång till dem – vissa reser utomlands för att få tillgång till behandling.
Läs mer
Porträtt av Jacob Vogel.

Ett blodprov – fem hjärnsjukdomar

Ett enklare sätt att ställa diagnos vid hjärnsjukdomar kan vara inom räckhåll. En ny AI-modell visar att flera sjukdomar kan identifieras samtidigt i blod. Forskningen har fått stöd av Hjärnfonden.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta