Till vä: personen har drabbats av Alzheimers sjukdom före 65 års ålder medan personen till höger insjuknat först i högre ålder. Vid undersökningen har s.k. PET-kamera använts. Illustration: Annie Hallén/Michael Schöll Lunds universitet

Möjligt att studera hur Alzheimer påverkar hjärnan i olika åldrar

Alzheimers sjukdom kan leda till flera, vitt skilda symtom och hittills har de olika uttrycken främst observerats genom patientens beteende och uppträdande. Forskare vid Lunds universitet åskådliggör nu i bild förändringar i hjärnan vid dessa symtom – något som ökar kunskapen och som kan underlätta framtida diagnostik och behandling.

Symtomen vid Alzheimers sjukdom varierar och hänger ofta samman med när i livet sjukdomen debuterar. Personer som insjuknar före 65 års ålder får ofta tidigt nedsatt rumsuppfattning och försämrat lokalsinne. Bland äldre patienter är det oftare symtom som traditionellt förknippas med sjukdomen, framför allt nedsatt minne.

– Nu har vi ett verktyg som hjälper oss att identifiera och åskådliggöra olika subgrupper av Alzheimers sjukdom. Därmed underlättas också utvecklingen av läkemedel och behandlingar anpassade till olika former av Alzheimer, berättar Michael Schöll, forskare vid Lunds och Göteborgs universitet.

Även diagnostiken kan underlättas, framför allt bland yngre patienter där det är extra svårt att ställa korrekt diagnos.

Tror på klartecken för kliniskt bruk

Resultaten publiceras i tidskriften Brain och bygger på studier av ett 60-tal Alzheimerpatienter vid Skånes universitetssjukhus samt en kontrollgrupp bestående av 30 kognitivt friska personer.

När Alzheimers sjukdom slagit rot resulterar det så småningom i att proteinet tau, som finns i hjärnan, klumpar ihop sig och förstör nervcellernas transportvägar. Det kan sedan avläsas tydligt med den nya avbildningsmetoden.

I metoden ingår en s.k. PET-kamera och ett spårämne, en särskild molekyl, som binder till tau. Avbildningsmetoden används ännu endast inom forskningen, där bland annat den nu aktuella studien bidrar till att öka kunskapen om sjukdomen:

– De förändringar i hjärnans olika delar som vi kan se i bilderna stämmer logiskt överens med de symtom som patienterna får vid tidig respektive sen Alzheimerdebut, förklarar Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet samt överläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Oskar Hansson tror att avbildningsmetoden kommer att vara i kliniskt bruk inom några få år.

Källa: Lunds universitet

Här är en länk till artikeln i Brain

Oskar Hansson fick ett forskningsbidrag från Hjärnfonden i år.

Här kan du läsa mer om Alzheimers sjukdom. 

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Ett porträtt av Cecilia Mörman

Kemin bakom Alzheimer

Cecilia Mörman, en av Hjärnfondens stipendiater 2024, utvecklar nya behandlingsmetoder för Alzheimers sjukdom. Därför undersöker hon de kemiska processer som ligger bakom att sjukdomen utvecklas. “Få saker är så skrämmande som att förlora minnet”.

Ett kollage med en en äldre man och en blå himmel mot rosa bakgrund.

Låg kunskap om Alzheimer hos svenskarna

Över hälften av svenskarna vet inte var de ska vända sig vid tidiga tecken på Alzheimers sjukdom. Hjärnfonden betonar behovet av en nationell informationskampanj för att öka medvetenheten.

Det behövs mer kunskap om olika demensformer

Ungefär 10–15 procent av alla demensfall utgörs av lewybody sjukdom. Det är en obotlig sjukdom som har likheter med både Alzheimer och Parkinson. Här berättar Anna Lundin om sin pappas kamp mot lewybody sjukdom.

Per Nilsson, alzheimerforskare i labbet på Karolinska Institutet.

Nya framsteg inom Alzheimerforskningen

Autofagi är cellernas egen städpatrull. Ny forskning visar att när hjärnan städar sämre ansamlas skadliga molekyler och risken för Alzheimers sjukdom ökar.

Nico Dantuma, professor i molekylär cellbiologi vid Karolinska Institutet forskar om hur stimulering av nervcellernas eget försvarssystem skulle kunna stoppa neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimer.

Alzheimerforskning med stor potential

Professor Nico Dantuma vill ta reda på om det går att stimulera nervcellernas eget försvarssystem – för att stoppa flera olika neurodegenerativa sjukdomar. Ett genombrott skulle kunna rädda många liv.

Alzheimerdrabbade Ulla med sitt första barnbarn. Han föddes på Internationella Alzheimerdagen den 21 september – samma år som Ulla fick sin diagnos.

”Alzheimers sjukdom innebär en enda lång sorg”

Ulla var bara 57 år när hon fick diagnosen Alzheimers sjukdom. Här berättar dottern Annelie om hur hårt hela familjen har drabbats.