Stamceller kan hjälpa hjärnans återhämtning efter stroke

I dag är träning den enda behandling som kan erbjudas patienter som fått en hjärnskada och t.ex. blivit förlamade, tappat känseln eller utvecklat talrubbning efter en stroke. I Lund arbetar professor Zaal Kokaias forskargrupp med att ta fram en ny behandlingsmetod. Genom att transplantera stamceller till den skadade hjärnan skulle patienten kunna återfå förlorade funktioner. Zaal Kokaia är optimistisk och ser stora möjligheter med metoden.

Zaal Kokaia från Lunds universitet forskar om hur stamceller kan användas för att behandla hjärnsda efter stroke. Foto Kennet Ruona, Lunds universitet
Zaal Kokaia från Lunds universitet forskar om hur stamceller kan användas för att behandla hjärnsda efter stroke. Foto Kennet Ruona, Lunds universitet

 

-Vi vet att stamceller har stor potential, först och främst för att de kan ersätta skadade celler, men också genom att de ger ifrån sig ämnen som får de omkringliggande nervcellerna som överlevt stroke att fungera bättre.

Zaal Kokaia och hans forskargrupp använder stamceller vilka de tar fram från mänskliga hudceller som först ”omprogrammeras” till att bli så kallade pluripotenta stamceller.  Dessa stamceller behandlas sedan så att de får egenskaper som gör att de omvandlas till nervceller när de transplanterats till hjärnan.

-Vi har transplanterat de här cellerna till hjärnan på råttor och möss med stroke-liknande skador och sett att cellerna överlever, kommunicerar med andra nervceller och blir en del av det nätverk av nervceller i värdhjärnan som finns runt skadan. De verkar också stimulera andra celler runt omkring på ett positivt sätt.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Minnet förbättras efter celltransplatation

Att de transplanterade cellerna både kan ta emot och skicka ut signaler till andra nervceller är en förutsättning för att metoden ska fungera.

– När vi transplanterar de här cellerna förbättras försökdjurens rörelseförmåga.  Vi kan mäta elektrisk aktivitet i de transplanterade cellerna när vi berör exempelvis en tass vilket innebär att cellerna reagerar på känselstimuli.  Preliminära resultat tyder på att de transplanterade cellerna också kan förbättra minnet och andra kognitiva funktioner. Detta är viktigt eftersom den kognitiva förmågan försämras hos många strokepatienter.

Viktiga frågor som forskarna måste besvara är hur länge de transplanterade cellerna överlever och om metoden fungerar på äldre djur. Det är vanligare att äldre personer får stroke även om denna sjukdom också kan drabba yngre.

-I våra studier har vi sett att de transplanterade cellerna överlever minst sex månader. Det är lång tid i en råttas liv.  Vi har också sett att stamcellerna överlever, omvandlas till nervceller, byggs in i värdhjärnans nätverk och förbättrar vissa funktioner när de transplanteras till äldre djur. Detta ger hopp om att metoden även skulle kunna användas på äldre strokepatienter.

Stroke är en komplex sjukdom som behöver många behandlingsmetoder

Det kvarstår dock mycket forskning innan den här metoden kan användas på patienter men Zaal Kokaia är optimistisk att försöken på djur skall leda fram till att metoden i framtiden kan testas på människor. Det har gjorts stora framsteg när det gäller forskningen om att använda stamceller i behandlingen av Parkinsons sjukdom och många lärdomar därifrån kan säkert appliceras på stroke.

-Stroke är en komplex sjukdom och det behövs flera sätt att behandla den på. I det akuta skedet finns behandlingar som gör att en blodpropp kan lösas upp eller avlägsnas.  Den metod som vi arbetar med syftar inte till att behandla den akuta fasen utan om att reparera den skadade hjärnan så att patienten återfår förlorade funktioner. Vi tror att stamcellerna kan förbättra effekten av träning och rehabilitering och att metoden därför kan bli till stor hjälp för patienter som drabbats av stroke.

Relaterat

Åsa Westlund drabbades av en stroke när hon paddlade kanor.

”Vi måste göra mer för dem som lider efter en stroke”

Stroke orsakas oftast av en blodpropp, men 15 procent av fallen beror på hjärnblödning. Ett sådant fall var Åsa Westlund, som oväntat insjuknade vid 53 års ålder. Läs hennes berättelse och se vad hon önskar sig av hjärnforskningen.

Martin-Hummel-Gradén med sin dotter

När dottern föddes låg Martin förlamad efter en stroke

Stroke är den enskilt vanligaste orsaken till funktionsnedsättningar. En som har drabbats väldigt hårt är Martin Hummel-Gradén. Här berättar hans sambo Carin Hesselroth om deras krossade familjedröm – och ber om ditt stöd till hjärnforskningen.

Maja Berg var bara 21 år när hon fick en stroke.

Vem som helst kan drabbas av stroke

Risken för stroke ökar med stigande ålder. Men vi måste komma ihåg att var 25:e fall utgörs av personer under 50 år – om vi glömmer det kan livsviktig vård fördröjas. Det är Maja Berg ett bra exempel på. Läs hennes berättelse om att drabbas av stroke vid 21 års ålder.

Saema Ansar, forskargruppsledare och docent inom neurovaskulär forskning vid Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet

Avancerad strokeforskning kan ge vården en bättre verktygslåda

Varje år drabbas ungefär 25 000 svenskar av stroke – nästan var fjärde dör och många fler får  svåra men. Hjärnforskaren Saema Ansars forskargrupp arbetar nu parallellt med två lovande behandlingsmetoder. Här berättar hon mer och ber om ditt fortsatta stöd.

Anhöriga spelar stor roll för den som drabbats av en stroke

Hjärnforskningen måste få rätt förutsättningar

Professor Katharina Stibrant Sunnerhagen har arbetat med stroke som både läkare och forskare i över 30 år. Förutom att hon leder en stor forskargrupp är hon också WHO:s expert på strokerehabilitering. När hon säger att hjärnforskningen behöver bättre resurser finns det alltså skäl att lyssna.

Milos Pekny är professor i klinisk neurovetenskap vid Göteborgs universitet.

Han tar kampen mot stroke till nya frontlinjer

Professor Milos Pekny säger att strokeforskningen har varit för fokuserad på nervceller. Nu kartlägger hans forskargrupp en annan sorts celler i hjärnan, astrocyter. De har då visat sig spela stor roll vid en stroke, både i det akuta skedet och vid återhämtningen. Dessa kunskaper kan på sikt leda till helt nya behandlingsformer.