En stroke – flera liv i spillror

Thomas och Birgitta Ek levde ett bra och socialt liv. Men en lördag för fyra år sedan ändrades allt. Vid 57 års ålder fick Thomas en stroke – och idag lider han fortfarande av nedsatt rörlighet och stora svårigheter med språket. Utan sin hustru Birgitta skulle han inte klara av vardagen. Läs Birgittas berättelse om hur parets tillvaro rasade samman efter stroken. Och varför din gåva till hjärnforskningen är så viktig.

”Jag kom hem sent efter ett pass på jobbet som undersköterska. Thomas hade som vanligt väntat in mig och ordnat med te och smörgås. Vi pratade lite och gick sedan för att lägga oss. När Thomas kom in i sovrummet efter mig pratade han plötsligt ren rappakalja. Jag tände förskräckt lampan och såg att han var alldeles sned runt munnen.

Efter många år i vården förstod jag direkt att det var stroke och ringde efter ambulans. Bara 20 minuter senare var vi på sjukhuset – och läkarna kunde snabbt se att det var en hjärnblödning. Därmed kunde de inte göra mycket mer än att försöka begränsa skadorna. Det är frustrerande att det inte finns någon bättre akutbehandling. Där kan ditt stöd till hjärnforskningen göra stor skillnad.

Efter stroken var Thomas förlamad i högra sidan. Han hade också drabbats av svår afasi, i stort sett hela den språklig förmågan var som bortblåst. Med tiden återfick han mer och mer av rörligheten, men språket kämpar han fortfarande väldigt hårt med.

Nu kan han läsa kortare stycken, skriva enstaka ord och säga olika substantiv. Efter nästan 40 års äktenskap förstår jag honom bra ändå. Däremot har jag svårt att förstå hur han skulle klara sig utan mig. Därför är det enkelt att konstatera att det behövs mer hjärnforskning.

Inte sällan känner jag mig mer som en vårdare än en hustru. Det är allt från tjat om att han ska använda högerhanden till läxor från logopeden och diskussioner med myndigheter. Det är nästan som att jag har två heltidsjobb. Stressen gör att jag har svårt att sova och att jag har fått ge upp mycket av mina fritidsintressen.

En stroke slår med andra ord hårt åt många håll. Vi hade tidigare ett väldigt socialt och aktivt liv, men nu har vi tappat alla våra vänner. Och min raska och händiga man finns inte längre. Han som alltid gjorde allt med detsamma – måla, snickra och fixa i trädgården – och som var lite full i fan.

Jag vill inte att det här ska drabba någon annan. Samtidigt vet jag att det finns lovande forskning på nya behandlingsmetoder. I framtiden kanske inte fler liv behöver bli förstörda av stroke. Därför ber jag dig att stödja hjärnforskningen genom en gåva till Hjärnfonden!”

 

 

Birgitta Ek
Strokedrabbade Thomas hustru

Relaterat

Åsa Westlund drabbades av en stroke när hon paddlade kanor.

”Vi måste göra mer för dem som lider efter en stroke”

Stroke orsakas oftast av en blodpropp, men 15 procent av fallen beror på hjärnblödning. Ett sådant fall var Åsa Westlund, som oväntat insjuknade vid 53 års ålder. Läs hennes berättelse och se vad hon önskar sig av hjärnforskningen.

Martin-Hummel-Gradén med sin dotter

När dottern föddes låg Martin förlamad efter en stroke

Stroke är den enskilt vanligaste orsaken till funktionsnedsättningar. En som har drabbats väldigt hårt är Martin Hummel-Gradén. Här berättar hans sambo Carin Hesselroth om deras krossade familjedröm – och ber om ditt stöd till hjärnforskningen.

Maja Berg var bara 21 år när hon fick en stroke.

Vem som helst kan drabbas av stroke

Risken för stroke ökar med stigande ålder. Men vi måste komma ihåg att var 25:e fall utgörs av personer under 50 år – om vi glömmer det kan livsviktig vård fördröjas. Det är Maja Berg ett bra exempel på. Läs hennes berättelse om att drabbas av stroke vid 21 års ålder.

Saema Ansar, forskargruppsledare och docent inom neurovaskulär forskning vid Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet

Avancerad strokeforskning kan ge vården en bättre verktygslåda

Varje år drabbas ungefär 25 000 svenskar av stroke – nästan var fjärde dör och många fler får  svåra men. Hjärnforskaren Saema Ansars forskargrupp arbetar nu parallellt med två lovande behandlingsmetoder. Här berättar hon mer och ber om ditt fortsatta stöd.

Anhöriga spelar stor roll för den som drabbats av en stroke

Hjärnforskningen måste få rätt förutsättningar

Professor Katharina Stibrant Sunnerhagen har arbetat med stroke som både läkare och forskare i över 30 år. Förutom att hon leder en stor forskargrupp är hon också WHO:s expert på strokerehabilitering. När hon säger att hjärnforskningen behöver bättre resurser finns det alltså skäl att lyssna.

Milos Pekny är professor i klinisk neurovetenskap vid Göteborgs universitet.

Han tar kampen mot stroke till nya frontlinjer

Professor Milos Pekny säger att strokeforskningen har varit för fokuserad på nervceller. Nu kartlägger hans forskargrupp en annan sorts celler i hjärnan, astrocyter. De har då visat sig spela stor roll vid en stroke, både i det akuta skedet och vid återhämtningen. Dessa kunskaper kan på sikt leda till helt nya behandlingsformer.