Hjärnfonden
Ge en gåva

Toppmodern hjärnforskning för bättre rehabilitering av strokedrabbade

Charlotte Häger är professor i fysioterapi och specialiserad på hur hjärnan styr rörelser. Hon leder ett forskningsprogram som, med stöd från Hjärnfonden, arbetar för att förbättra rehabiliteringen efter stroke. Till sin hjälp har hennes team världsunik teknologi.

Vad går din forskning ut på?

– Nedsatt rörelseförmåga är ett av de största och vanligaste problemen efter en stroke. Det är enkelt att se att någon till exempel haltar, men vi vet inte så mycket om de grundläggande mekanismerna för förbättrad rörelseförmåga. Det handlar om ett mycket komplext samspel mellan bland annat rörelser, syn och känsel – som vi arbetar vi med att kartlägga.

Du använder väldigt speciell teknik för detta. Kan du berätta?

– Vi har ett rörelselabb med höghastighetskameror. Med hjälp av infrarött ljus filmar vi människor som har fått särskilda reflexbollar fästa på kroppen och kan då i detalj förstå hur de rör sig. Dessutom har vi, som ett av ytterst få labb i världen, möjlighet att använda denna teknik för att fånga rörelseprecision samtidigt som försökspersonen ligger i en hjärnmagnetkamera.  På detta sätt får vi även ökad kunskap om vad som brister ur ett hjärnperspektiv.

Hur kan din hjärnforskning förbättra livet för strokedrabbade?

– I korthet: Bättre förståelse för rörelsestörningar och därmed mer välanpassad rehabilitering. Idag utvärderar man till exempel armrörelser genom att göra ett visst test på tid. Men då ser man inte om det bakomliggande problemet är långsamma, hackiga eller oprecisa rörelser. Och då kan man missa att ge den bästa behandlingsmetoden. Vi arbetar för att ge vården bättre verktyg för detta.

Varför behöver forskningen på stroke mer resurser?

– Stroke drabbar fler än 25 000 svenskar varje år, med stora konsekvenser för både de enskilda och samhället. Idag vet vi alldeles för lite om effekterna av olika slags rehabilitering. Mer hjärnforskning betyder bättre livskvalitet för fler.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Smartare strokevård med blodprov och genetik

Arne Lindgren vill undersöka hur genetik, blodprover och kliniska symtom påverkar återhämtningen efter en stroke. Målet är att utveckla mer individanpassad vård och rehabilitering – så fler får chansen till ett bättre liv efter sin stroke.
Bild på Katharina Stibrant Sunnerhagen.

Så skyddar motion din hjärna

Forskning visar att fysisk aktivitet på fritiden och vid transport – inte på jobbet – kan minska risken för stroke och förbättra prognosen för de som drabbas.

Emma var 15 när hon drabbades av en stroke

Sommarlovet mellan åttan och nian var fullt av fotboll, skratt och vänner. Men under en match föll Emma plötsligt ihop – och vaknade inte förrän två dygn senare. Det som först verkade vara en hjärnskakning visade sig vara en stroke.

Odlade nervceller kan hjälpa mot strokeskador

De flesta som överlever en stroke får bestående besvär. Faktum är att stroke är den vanligaste orsaken till neurologiska funktionsnedsättningar hos vuxna. Därför utvecklar professor Zaal Kokaia en ny metod för att förbättra hjärnans återhämtning.

Samma idé kan lösa två olika strokeproblem

Idag finns inte många behandlingsalternativ när stroken är ett faktum. Docent Anja Meissners forskargrupp arbetar med helt nya sätt att både förebygga stroke och förbättra återhämtningen.

“Mammas hjärna är skadad”

När Beatrice Andersson var 24 år fick hon en kraftig stroke. Hjärnfonden intervjuade henne för två år sedan – då hade hon fortfarande stora utmaningar. Här berättar hon om läget idag.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta