Toppmodern hjärnforskning för bättre rehabilitering av strokedrabbade

Charlotte Häger är professor i fysioterapi och specialiserad på hur hjärnan styr rörelser. Hon leder ett forskningsprogram som, med stöd från Hjärnfonden, arbetar för att förbättra rehabiliteringen efter stroke. Till sin hjälp har hennes team världsunik teknologi.

Vad går din forskning ut på?

– Nedsatt rörelseförmåga är ett av de största och vanligaste problemen efter en stroke. Det är enkelt att se att någon till exempel haltar, men vi vet inte så mycket om de grundläggande mekanismerna för förbättrad rörelseförmåga. Det handlar om ett mycket komplext samspel mellan bland annat rörelser, syn och känsel – som vi arbetar vi med att kartlägga.

Du använder väldigt speciell teknik för detta. Kan du berätta?

– Vi har ett rörelselabb med höghastighetskameror. Med hjälp av infrarött ljus filmar vi människor som har fått särskilda reflexbollar fästa på kroppen och kan då i detalj förstå hur de rör sig. Dessutom har vi, som ett av ytterst få labb i världen, möjlighet att använda denna teknik för att fånga rörelseprecision samtidigt som försökspersonen ligger i en hjärnmagnetkamera.  På detta sätt får vi även ökad kunskap om vad som brister ur ett hjärnperspektiv.

Hur kan din hjärnforskning förbättra livet för strokedrabbade?

– I korthet: Bättre förståelse för rörelsestörningar och därmed mer välanpassad rehabilitering. Idag utvärderar man till exempel armrörelser genom att göra ett visst test på tid. Men då ser man inte om det bakomliggande problemet är långsamma, hackiga eller oprecisa rörelser. Och då kan man missa att ge den bästa behandlingsmetoden. Vi arbetar för att ge vården bättre verktyg för detta.

Varför behöver forskningen på stroke mer resurser?

– Stroke drabbar fler än 25 000 svenskar varje år, med stora konsekvenser för både de enskilda och samhället. Idag vet vi alldeles för lite om effekterna av olika slags rehabilitering. Mer hjärnforskning betyder bättre livskvalitet för fler.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Åsa Westlund drabbades av en stroke när hon paddlade kanor.

”Vi måste göra mer för dem som lider efter en stroke”

Stroke orsakas oftast av en blodpropp, men 15 procent av fallen beror på hjärnblödning. Ett sådant fall var Åsa Westlund, som oväntat insjuknade vid 53 års ålder. Läs hennes berättelse och se vad hon önskar sig av hjärnforskningen.

Martin-Hummel-Gradén med sin dotter

När dottern föddes låg Martin förlamad efter en stroke

Stroke är den enskilt vanligaste orsaken till funktionsnedsättningar. En som har drabbats väldigt hårt är Martin Hummel-Gradén. Här berättar hans sambo Carin Hesselroth om deras krossade familjedröm – och ber om ditt stöd till hjärnforskningen.

Maja Berg var bara 21 år när hon fick en stroke.

Vem som helst kan drabbas av stroke

Risken för stroke ökar med stigande ålder. Men vi måste komma ihåg att var 25:e fall utgörs av personer under 50 år – om vi glömmer det kan livsviktig vård fördröjas. Det är Maja Berg ett bra exempel på. Läs hennes berättelse om att drabbas av stroke vid 21 års ålder.

Saema Ansar, forskargruppsledare och docent inom neurovaskulär forskning vid Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet

Avancerad strokeforskning kan ge vården en bättre verktygslåda

Varje år drabbas ungefär 25 000 svenskar av stroke – nästan var fjärde dör och många fler får  svåra men. Hjärnforskaren Saema Ansars forskargrupp arbetar nu parallellt med två lovande behandlingsmetoder. Här berättar hon mer och ber om ditt fortsatta stöd.

Anhöriga spelar stor roll för den som drabbats av en stroke

Hjärnforskningen måste få rätt förutsättningar

Professor Katharina Stibrant Sunnerhagen har arbetat med stroke som både läkare och forskare i över 30 år. Förutom att hon leder en stor forskargrupp är hon också WHO:s expert på strokerehabilitering. När hon säger att hjärnforskningen behöver bättre resurser finns det alltså skäl att lyssna.

Milos Pekny är professor i klinisk neurovetenskap vid Göteborgs universitet.

Han tar kampen mot stroke till nya frontlinjer

Professor Milos Pekny säger att strokeforskningen har varit för fokuserad på nervceller. Nu kartlägger hans forskargrupp en annan sorts celler i hjärnan, astrocyter. De har då visat sig spela stor roll vid en stroke, både i det akuta skedet och vid återhämtningen. Dessa kunskaper kan på sikt leda till helt nya behandlingsformer.