Stina Syvänen, docent vid Uppsala universitet, forskar om Alzheimers sjukdom. Stina Syvänen, docent vid Uppsala universitet, forskar om Alzheimers sjukdom. Foto: Stina Syvänen

Bättre Alzheimerdiagnos med antikroppar

En ny antikropp som kommer ge en mer noggrann Alzheimerdiagnos och som bättre kan mäta effekten av läkemedel. Om det forskar Stina Syvänen, en av Sveriges mest lovande Alzheimerforskare. I år är hon en av de som fått stöd till sin forskning från Hjärnfonden.

Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen och står för mellan 60 och 70 procent av alla demensdiagnoser. Vid Alzheimer förtvinar nervcellerna i hjärnan, speciellt i regioner där minnet sitter. Sjukdomen kännetecknas bland annat av onormala proteinklumpar i hjärnan som kallas för amyloida plack.

Pionjär inom PET-forskningen

Stina Syvänen är pionjär inom den forskning som handlar om att avbilda de Alzheimertypiska amyloidklumparna i hjärnan med hjälp av antikroppar och PET (positronemissionstomografi). Vid en PET-undersökning tillförs kroppen en radioaktiv molekyl, en så kallad PET-ligand, oftast via ett blodkärl. PET-liganden binder till det man vill undersöka i kroppen, i det här fallet de giftiga proteinklumparna. Med hjälp av PET-kameran kan man se exakt var i hjärnan molekylen befinner sig.

Kan se hur långt sjukdomen framskridit

– Forskningen om Alzheimers sjukdom försvåras av att de PET-ligander som finns idag består av små molekyler som inte ger svar på hur långt gången sjukdomen är. Vi har därför designat antikroppar som är mycket mer specifika och som binder till plackens förstadium, små aggregat av betaamyloid, som talar om hur sjuk patienten är, inte bara att hen är sjuk.

Först i världen med antikroppsmetod

Dock är antikroppar för stora för att själva kunna ta sig förbi den så kallade blodhjärnbarriären och komma in i hjärnan. Detta har Stina Syvänen och hennes kollegor löst genom att designa antikropparna så att de binder till en specifik receptor i blodhjärnbarriären vilken ger dem snålskjuts rakt in i hjärnan. Denna metod är de först i världen med att utveckla.

Med dessa nya antikroppar som PET-ligand går det alltså att se hur långt gången sjukdomen är, inte bara om patienten är sjuk eller frisk, som med tidigare metoder.

– Det vi gör nu för diagnosticeringen av Alzheimers sjukdom kommer även att vara viktigt för utvecklingen av nya läkemedel, säger Stina Syvänen. Den stora utmaningen nu är att välja rätt antikropp.

De modifierade antikropparna med sitt förbättrade upptag i hjärnan kan på lite längre sikt potentiellt också användas som läkemedel vid Alzheimers sjukdom.

Relaterat

Ett kollage med en kvinna som ligger på en kudde och gammal dator mot beige bakgrund

Våra tio mest lästa artiklar 2022

2022 var året då forskningen om Alzheimers sjukdom tog ett stort kliv framåt, vi fick upp ögonen för hur ohälsosam stress påverkar oss och ALS blev en diagnos som vi pratade mycket om. Det är tydligt att hjärnan aldrig slutar fascinera oss. Här har vi listat våra tio mest lästa artiklar under 2022.

Nytt läkemedel mot Alzheimers sjukdom har godkänts i USA

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA meddelade den 6 januari att antikroppen lecanemab snabbgodkänts för behandling av mild Alzheimers sjukdom. Godkännandet är ett forskningsgenombrott som ger hopp för hundratusentals Alzheimerdrabbade och deras närstående.

Nydanande Alzheimerforskning ger hopp

Varje år drabbas ungefär 15 000 svenskar av Alzheimers sjukdom. Hur ska vi kunna hjälpa dem? Docent Anna Erlandsson leder en forskargrupp som undersöker en ny idé. Människor som du är avgörande för deras arbete.

Cecilia Hansen och hennes sambo Kerry

”Det är fruktansvärt att tänka på att jag ska lämna min sambo och alla mina djur”

Cecilia Hansen fick diagnosen Alzheimers sjukdom bara 56 år gammal. Här berättar hon om hur hela livet vändes upp och ned – och varför hjärnforskningen behöver ditt stöd.

Ett nytt sätt att angripa Alzheimergåtan

Alzheimers sjukdom är mycket komplex, eftersom många olika system i hjärnan är involverade. Nu riktar allt fler forskare blicken mot inflammationens roll. I frontlinjen finns professor Marianne Schultzberg – som hoppas hitta en ny Alzheimerbehandling. Här berättar hon mer och ber om ditt stöd.

Kajsa Danielsson

Alzheimers sjukdom lämnar ingen oberörd

Demenssjukdomar blir en allt större utmaning för vården. Det märker Kajsa Danielsson av i sitt jobb som undersköterska. När hennes mamma drabbades av Alzheimer insåg Kajsa också fullt ut vilken hemsk anhörigsjukdom det är. Därför ber hon nu om ditt stöd till hjärnforskningen.