Hjärnfonden
Ge en gåva
Stina Syvänen, docent vid Uppsala universitet, forskar om Alzheimers sjukdom.

Stina Syvänen, docent vid Uppsala universitet, forskar om Alzheimers sjukdom. Foto: Stina Syvänen

Bättre Alzheimerdiagnos med antikroppar

En ny antikropp som kommer ge en mer noggrann Alzheimerdiagnos och som bättre kan mäta effekten av läkemedel. Om det forskar Stina Syvänen, en av Sveriges mest lovande Alzheimerforskare. I år är hon en av de som fått stöd till sin forskning från Hjärnfonden.

Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen och står för mellan 60 och 70 procent av alla demensdiagnoser. Vid Alzheimer förtvinar nervcellerna i hjärnan, speciellt i regioner där minnet sitter. Sjukdomen kännetecknas bland annat av onormala proteinklumpar i hjärnan som kallas för amyloida plack.

Pionjär inom PET-forskningen

Stina Syvänen är pionjär inom den forskning som handlar om att avbilda de Alzheimertypiska amyloidklumparna i hjärnan med hjälp av antikroppar och PET (positronemissionstomografi). Vid en PET-undersökning tillförs kroppen en radioaktiv molekyl, en så kallad PET-ligand, oftast via ett blodkärl. PET-liganden binder till det man vill undersöka i kroppen, i det här fallet de giftiga proteinklumparna. Med hjälp av PET-kameran kan man se exakt var i hjärnan molekylen befinner sig.

Kan se hur långt sjukdomen framskridit

– Forskningen om Alzheimers sjukdom försvåras av att de PET-ligander som finns idag består av små molekyler som inte ger svar på hur långt gången sjukdomen är. Vi har därför designat antikroppar som är mycket mer specifika och som binder till plackens förstadium, små aggregat av betaamyloid, som talar om hur sjuk patienten är, inte bara att hen är sjuk.

Först i världen med antikroppsmetod

Dock är antikroppar för stora för att själva kunna ta sig förbi den så kallade blodhjärnbarriären och komma in i hjärnan. Detta har Stina Syvänen och hennes kollegor löst genom att designa antikropparna så att de binder till en specifik receptor i blodhjärnbarriären vilken ger dem snålskjuts rakt in i hjärnan. Denna metod är de först i världen med att utveckla.

Med dessa nya antikroppar som PET-ligand går det alltså att se hur långt gången sjukdomen är, inte bara om patienten är sjuk eller frisk, som med tidigare metoder.

– Det vi gör nu för diagnosticeringen av Alzheimers sjukdom kommer även att vara viktigt för utvecklingen av nya läkemedel, säger Stina Syvänen. Den stora utmaningen nu är att välja rätt antikropp.

De modifierade antikropparna med sitt förbättrade upptag i hjärnan kan på lite längre sikt potentiellt också användas som läkemedel vid Alzheimers sjukdom.

Relaterat

Ett porträtt på hjärnforskaren Oskar Hansson

Blodprov kan avslöja Alzheimer

Ett enkelt blodprov kan avslöja om en patient lider av Alzheimers sjukdom eller inte. I vissa fall är det till och med exaktare än de tidigare diagnosmetoderna. Det visar en ny studie finansierad av Hjärnfonden. Metoden kommer förhoppningsvis att börja användas i Sverige innan årets slut.
Ett porträtt av Cecilia Mörman

Kemin bakom Alzheimer

Cecilia Mörman, en av Hjärnfondens stipendiater 2024, utvecklar nya behandlingsmetoder för Alzheimers sjukdom. Därför undersöker hon de kemiska processer som ligger bakom att sjukdomen utvecklas. “Få saker är så skrämmande som att förlora minnet”.
Ett kollage med en en äldre man och en blå himmel mot rosa bakgrund.

Låg kunskap om Alzheimer hos svenskarna

Över hälften av svenskarna vet inte var de ska vända sig vid tidiga tecken på Alzheimers sjukdom. Hjärnfonden betonar behovet av en nationell informationskampanj för att öka medvetenheten.

Det behövs mer kunskap om olika demensformer

Ungefär 10–15 procent av alla demensfall utgörs av lewybody sjukdom. Det är en obotlig sjukdom som har likheter med både Alzheimer och Parkinson. Här berättar Anna Lundin om sin pappas kamp mot lewybody sjukdom.
Per Nilsson, alzheimerforskare i labbet på Karolinska Institutet.

Nya framsteg inom Alzheimerforskningen

Autofagi är cellernas egen städpatrull. Ny forskning visar att när hjärnan städar sämre ansamlas skadliga molekyler och risken för Alzheimers sjukdom ökar.
Nico Dantuma, professor i molekylär cellbiologi vid Karolinska Institutet forskar om hur stimulering av nervcellernas eget försvarssystem skulle kunna stoppa neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimer.

Alzheimerforskning med stor potential

Professor Nico Dantuma vill ta reda på om det går att stimulera nervcellernas eget försvarssystem – för att stoppa flera olika neurodegenerativa sjukdomar. Ett genombrott skulle kunna rädda många liv.
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta