Stina Syvänen, docent vid Uppsala universitet, forskar om Alzheimers sjukdom. Foto: Stina Syvänen
Bättre Alzheimerdiagnos med antikroppar
En ny antikropp som kommer ge en mer noggrann Alzheimerdiagnos och som bättre kan mäta effekten av läkemedel. Om det forskar Stina Syvänen, en av Sveriges mest lovande Alzheimerforskare. I år är hon en av de som fått stöd till sin forskning från Hjärnfonden.
Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen och står för mellan 60 och 70 procent av alla demensdiagnoser. Vid Alzheimer förtvinar nervcellerna i hjärnan, speciellt i regioner där minnet sitter. Sjukdomen kännetecknas bland annat av onormala proteinklumpar i hjärnan som kallas för amyloida plack.
Pionjär inom PET-forskningen
Stina Syvänen är pionjär inom den forskning som handlar om att avbilda de Alzheimertypiska amyloidklumparna i hjärnan med hjälp av antikroppar och PET (positronemissionstomografi). Vid en PET-undersökning tillförs kroppen en radioaktiv molekyl, en så kallad PET-ligand, oftast via ett blodkärl. PET-liganden binder till det man vill undersöka i kroppen, i det här fallet de giftiga proteinklumparna. Med hjälp av PET-kameran kan man se exakt var i hjärnan molekylen befinner sig.
Kan se hur långt sjukdomen framskridit
– Forskningen om Alzheimers sjukdom försvåras av att de PET-ligander som finns idag består av små molekyler som inte ger svar på hur långt gången sjukdomen är. Vi har därför designat antikroppar som är mycket mer specifika och som binder till plackens förstadium, små aggregat av betaamyloid, som talar om hur sjuk patienten är, inte bara att hen är sjuk.
Först i världen med antikroppsmetod
Dock är antikroppar för stora för att själva kunna ta sig förbi den så kallade blodhjärnbarriären och komma in i hjärnan. Detta har Stina Syvänen och hennes kollegor löst genom att designa antikropparna så att de binder till en specifik receptor i blodhjärnbarriären vilken ger dem snålskjuts rakt in i hjärnan. Denna metod är de först i världen med att utveckla.
Med dessa nya antikroppar som PET-ligand går det alltså att se hur långt gången sjukdomen är, inte bara om patienten är sjuk eller frisk, som med tidigare metoder.
– Det vi gör nu för diagnosticeringen av Alzheimers sjukdom kommer även att vara viktigt för utvecklingen av nya läkemedel, säger Stina Syvänen. Den stora utmaningen nu är att välja rätt antikropp.
De modifierade antikropparna med sitt förbättrade upptag i hjärnan kan på lite längre sikt potentiellt också användas som läkemedel vid Alzheimers sjukdom.
