Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Emelie Bäckelin

Vetenskaplig redaktör och skribent

Foto: Stina Syvänen

Lästid: 2 minuter

Bättre Alzheimerdiagnos med antikroppar

En ny antikropp som kommer ge en mer noggrann Alzheimerdiagnos och som bättre kan mäta effekten av läkemedel. Om det forskar Stina Syvänen, en av Sveriges mest lovande Alzheimerforskare. I år är hon en av de som fått stöd till sin forskning från Hjärnfonden.

Porträtt av Stina Syvänen.

Stina Syvänen, docent vid Uppsala universitet, forskar om Alzheimers sjukdom.

Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen och står för mellan 60 och 70 procent av alla demensdiagnoser. Vid Alzheimer förtvinar nervcellerna i hjärnan, speciellt i regioner där minnet sitter. Sjukdomen kännetecknas bland annat av onormala proteinklumpar i hjärnan som kallas för amyloida plack.

Pionjär inom PET-forskningen

Stina Syvänen är pionjär inom den forskning som handlar om att avbilda de Alzheimertypiska amyloidklumparna i hjärnan med hjälp av antikroppar och PET (positronemissionstomografi). Vid en PET-undersökning tillförs kroppen en radioaktiv molekyl, en så kallad PET-ligand, oftast via ett blodkärl. PET-liganden binder till det man vill undersöka i kroppen, i det här fallet de giftiga proteinklumparna. Med hjälp av PET-kameran kan man se exakt var i hjärnan molekylen befinner sig.

Kan se hur långt sjukdomen framskridit

– Forskningen om Alzheimers sjukdom försvåras av att de PET-ligander som finns idag består av små molekyler som inte ger svar på hur långt gången sjukdomen är. Vi har därför designat antikroppar som är mycket mer specifika och som binder till plackens förstadium, små aggregat av betaamyloid, som talar om hur sjuk patienten är, inte bara att hen är sjuk.

Först i världen med antikroppsmetod

Dock är antikroppar för stora för att själva kunna ta sig förbi den så kallade blodhjärnbarriären och komma in i hjärnan. Detta har Stina Syvänen och hennes kollegor löst genom att designa antikropparna så att de binder till en specifik receptor i blodhjärnbarriären vilken ger dem snålskjuts rakt in i hjärnan. Denna metod är de först i världen med att utveckla.

Med dessa nya antikroppar som PET-ligand går det alltså att se hur långt gången sjukdomen är, inte bara om patienten är sjuk eller frisk, som med tidigare metoder.

– Det vi gör nu för diagnosticeringen av Alzheimers sjukdom kommer även att vara viktigt för utvecklingen av nya läkemedel, säger Stina Syvänen. Den stora utmaningen nu är att välja rätt antikropp.

De modifierade antikropparna med sitt förbättrade upptag i hjärnan kan på lite längre sikt potentiellt också användas som läkemedel vid Alzheimers sjukdom.

Läs mer om Alzheimers sjukdom
Porträtt av Emelie Bäckelin.

Emelie Bäckelin

Vetenskaplig redaktör och skribent

Emelie Bäckelin är vetenskapsjournalist och har en Masterexamen i Molekylärbiologi med fördjupning i medicinsk biologi samt en examen som Leg. Biomedicinsk analytiker.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Porträtt av Jacob Vogel.

Ett blodprov, fem hjärnsjukdomar

Många av de sjukdomar där nervceller bryts ner och dör, som alzheimer, börjar långt innan de ger symtom. Dessutom kan de överlappa varandra. Så hur ska patienter få rätt behandling, i rätt tid? Hjärnforskaren Jacob Vogel berättar hur hans team vill bidra till en lösning – och om varför du behövs.
Läs mer
Porträtt av Sebastian Palmqvist.

Jätteanslag till Hjärnfondenforskare

Under flera år har Hjärnfondens givare stöttat Sebastian Palmqvists forskning om enklare och säkrare diagnostik av Alzheimers sjukdom. Nu får han och hans internationella forskargrupp 190 miljoner kronor från USA för att utveckla ett nytt blodprov.
Läs mer
Porträtt av Maria Eriksdotter.

Blodförtunnande läkemedel kan bromsa alzheimer

Moderna blodförtunnande läkemedel används för att förebygga stroke vid förmaksflimmer. Nu visar forskning att behandlingen också kan hänga samman med en långsammare kognitiv försämring hos personer med Alzheimers sjukdom. Studien har fått stöd av Hjärnfonden.
Läs mer
Henrietta Nielsen i labbet.

Kan levern avslöja varför vissa får alzheimer?

Varför ökar genvarianten APOE4 risken för Alzheimers sjukdom? Ny forskning från Stockholms universitet pekar på en oväntad pusselbit: levern. Forskningen, som stöds av Hjärnfonden, kan på sikt öppna för nya sätt att förebygga sjukdomen.
Läs mer
Porträtt av Qi Dai.

Ett helt nytt spår för alzheimerforskningen?

I vissa fall orsakas Alzheimers sjukdom av genetiska förändringar. Hjärnforskaren Qi Dai tror att sådana mutationer kan åtgärdas via genterapi. Här berättar hon mer om sitt arbete och behovet av stöd.
Läs mer

Nya tester ska upptäcka alzheimer redan på vårdcentralen

I dag får många personer med Alzheimers sjukdom en sen eller felaktig diagnos. Med stöd från Hjärnfonden ska forskaren Sebastian Palmqvist undersöka hur blodprov och digitala minnestester kan göra utredningen i primärvården snabbare och säkrare.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta