Stina Syvänen, docent vid Uppsala universitet, forskar om Alzheimers sjukdom. Stina Syvänen, docent vid Uppsala universitet, forskar om Alzheimers sjukdom. Foto: Stina Syvänen

Bättre Alzheimerdiagnos med antikroppar

En ny antikropp som kommer ge en mer noggrann Alzheimerdiagnos och som bättre kan mäta effekten av läkemedel. Om det forskar Stina Syvänen, en av Sveriges mest lovande Alzheimerforskare. I år är hon en av de som fått stöd till sin forskning från Hjärnfonden.

Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen och står för mellan 60 och 70 procent av alla demensdiagnoser. Vid Alzheimer förtvinar nervcellerna i hjärnan, speciellt i regioner där minnet sitter. Sjukdomen kännetecknas bland annat av onormala proteinklumpar i hjärnan som kallas för amyloida plack.

Pionjär inom PET-forskningen

Stina Syvänen är pionjär inom den forskning som handlar om att avbilda de Alzheimertypiska amyloidklumparna i hjärnan med hjälp av antikroppar och PET (positronemissionstomografi). Vid en PET-undersökning tillförs kroppen en radioaktiv molekyl, en så kallad PET-ligand, oftast via ett blodkärl. PET-liganden binder till det man vill undersöka i kroppen, i det här fallet de giftiga proteinklumparna. Med hjälp av PET-kameran kan man se exakt var i hjärnan molekylen befinner sig.

Kan se hur långt sjukdomen framskridit

– Forskningen om Alzheimers sjukdom försvåras av att de PET-ligander som finns idag består av små molekyler som inte ger svar på hur långt gången sjukdomen är. Vi har därför designat antikroppar som är mycket mer specifika och som binder till plackens förstadium, små aggregat av betaamyloid, som talar om hur sjuk patienten är, inte bara att hen är sjuk.

Först i världen med antikroppsmetod

Dock är antikroppar för stora för att själva kunna ta sig förbi den så kallade blodhjärnbarriären och komma in i hjärnan. Detta har Stina Syvänen och hennes kollegor löst genom att designa antikropparna så att de binder till en specifik receptor i blodhjärnbarriären vilken ger dem snålskjuts rakt in i hjärnan. Denna metod är de först i världen med att utveckla.

Med dessa nya antikroppar som PET-ligand går det alltså att se hur långt gången sjukdomen är, inte bara om patienten är sjuk eller frisk, som med tidigare metoder.

– Det vi gör nu för diagnosticeringen av Alzheimers sjukdom kommer även att vara viktigt för utvecklingen av nya läkemedel, säger Stina Syvänen. Den stora utmaningen nu är att välja rätt antikropp.

De modifierade antikropparna med sitt förbättrade upptag i hjärnan kan på lite längre sikt potentiellt också användas som läkemedel vid Alzheimers sjukdom.

Relaterat

Positiva resultat för antikropp mot Alzheimers sjukdom

Den antikropp, lecanemab, mot Alzheimers sjukdom som utvecklats i bolaget Bioarctic har visat på positiva effekter i en global fas-3 studie. Det är ett forskningsgenombrott som ger hopp för Alzheimerdrabbade och deras närstående.

Idag finns det upp till 140 000 demenssjuka i Sverige – ungefär 2 av 3 har Alzheimers sjukdom.

Demenssjukdom i siffror

Världshälsoorganisationen klassar demenssjukdomar som ett av världens största hälsoproblem. Det är enkelt att förstå, som du kan se är det många som lider – och samhällskostnaderna är enorma. I takt med att vi blir allt äldre kommer antalet sjuka dessutom att öka kraftigt. Klarar vi det? I stället för att vänta och se behöver vi satsa på mer hjärnforskning redan idag. Därför är din gåva så viktig.

Stefan Ståhl är professor och proprefekt vid institutionen för proteinvetenskap, KTH

”Att stoppa Alzheimer är bara första steget för att förhindra en demenskris”

I Sverige beräknas hela 100 000 människor lida av Alzheimers sjukdom. Varför satsar då inte staten mer på hjärnforskningen? Professor Stefan Ståhls forskargrupp har visat resultat som har gett eko världen över – ändå är finansiering en utmaning. Nu hoppas han på ditt stöd.

Lars Lannfelt, seniorprofessor i Geriatrik vid Uppsala universitet

Lars Lannfelt belönas för banbrytande insatser inom molekylär geriatrik

Svenska Läkaresällskapet har beslutat att tilldela Lars Lannfelt Bengt Winblads pris 2022 för framstående insatser inom molekylär geriatrik som lett till en ökad förståelse för patogenesen vid Alzheimers sjukdom.

Forskare arbetar med cellodling på labbet.

Alzheimerforskning på frammarsch

Martin Ingelsson, professor vid Uppsala universitet, utvecklar med stöd av Hjärnfonden nya tekniker för att behandla ärftliga former av Alzheimers och Parkinsons sjukdom.

Stefan Ståhl är professor i molekylär bioteknik och proprefekt vid Institutionen för proteinvetenskap, KTH.

Banbrytande Alzheimerforskning med stöd från Hjärnfonden

Professor Stefan Ståhl forskar på en helt ny metod för att stoppa Alzheimers sjukdom. Att hans forskargrupp fick stöd från Hjärnfonden har varit helt avgörande. Här berättar han mer – och förklarar varför din gåva är så viktig.