Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Lästid: 1 minut

Hoppfulla resultat för antikropp mot Alzheimer

Den antikropp mot Alzheimers sjukdom som Lars Lannfelt, seniorprofessor vid Uppsala universitet, utvecklat i bolaget Bioarctic har visat på positiva effekter i en klinisk studie på 856 patienter med tidig Alzheimers sjukdom. Resultaten visade på minskad klinisk försämring och minskad amyloid-beta inlagring i hjärnan meddelade Bioarctic i ett pressmeddelande den 6 juli.

Ett äldre par kramar om varandra.
Porträtt av Lars Lannfelt.

Professor Lars Lannfelt

“BAN2401 är en unik antikropp riktad mot en speciell målmolekyl. Antikroppen utvecklades för att selektivt binda till toxiska protofibriller av amyloid-beta i hjärnan hos Alzheimerpatienter. Det har lett till en kliniskt meningsfull effekt och behandlingen var väl tolererad med begränsade biverkningar i Fas 2b-studien.

Vi gjorde en klinisk observation i slutet av 1990-talet: den arktiska mutationen orsakar förhöjda nivåer av protofibrill . er, som också finns normalt. Denna upptäckt ledde till hypotesen att lösliga protofibriller av amyloid-beta är ett bra målprotein för behandling. De nya studieresultaten bekräftar att detta gäller generellt för patienter med Alzheimers sjukdom”, säger Lars Lannfelt, professor, läkare och en av grundarna av Bioarctic i pressmeddelandet.

Alzheimers sjukdom är en dödlig sjukdom och den vanligaste formen av demens. Vid sjukdom förtvinar nervcellerna i hjärnan, speciellt i de regioner där minnet sitter. Sjukdomen kännetecknas av onormala proteininlagringar i hjärnan. De kallas för amyloida plack och består av långa trådar av proteinet beta-amyloid, som kallas för fibriller. Orsakerna till nedbrytningen av nervceller är inte helt klarlagd, men mycket talar för att beta-amyloid och även proteinet tau är involverade på något sätt. De viktigaste riskfaktorerna för Alzheimers sjukdom är hög ålder och ärftlighet.

Lars Lannfelt sitter i Hjärnfondens vetenskapliga nämnd.

Läs mer om Alzheimers sjukdom
Porträtt av Ragnhild Ahlgren.

Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Ragnhild Ahlgren är vetenskapsjournalist och doktor i medicinsk vetenskap.

Relaterat

Porträtt av professor Kaj Blennow.

Nya mål för läkemedel mot Alzheimers sjukdom

Forskning vid Göteborgs universitet har identifierat mycket tidiga förändringar i proteinet tau vid Alzheimers sjukdom. Det kan vara ett mål för nya läkemedel mot sjukdomen.
Läs mer
Kollage med stoppskylt, spruta och läkemedelsförpackning mot gul bakgrund.

Varför får inte patienter i Sverige nya läkemedel mot alzheimer och ALS?

Nya läkemedel och framsteg i forskningen väcker hopp för svåra hjärnsjukdomar. Samtidigt har patienter i Sverige i dag begränsad tillgång till dem – vissa reser utomlands för att få tillgång till behandling.
Läs mer
Porträtt av Jacob Vogel.

Ett blodprov – fem hjärnsjukdomar

Ett enklare sätt att ställa diagnos vid hjärnsjukdomar kan vara inom räckhåll. En ny AI-modell visar att flera sjukdomar kan identifieras samtidigt i blod. Forskningen har fått stöd av Hjärnfonden.
Läs mer
Fernando Gonzalez Ortiz i labbet.

Höga nivåer av alzheimerprotein hos nyfödda förbryllar

Proteinet tau används i dag som en viktig markör för Alzheimers sjukdom. Höga nivåer kopplas till skador i hjärnan och minnesförlust. Samtidigt visar ny forskning att samma protein finns i ännu högre nivåer hos helt friska nyfödda.
Läs mer
Porträtt av Cecilia Lundberg.

”Numera tror jag att allt är möjligt”

Här berättar professor Cecilia Lundberg, ordförande i vår Vetenskapliga nämnd, om två av de senaste Nobelprisen. Båda utgör spännande exempel på hur stor skillnad forskningen kan göra.
Läs mer
Porträtt av Jessica Söderfjord med en julig bakgrund.

Alzheimerdiagnosen förändrade Jessicas liv – nu stöttar hon forskningen

Att inte våga lita på sig själv och sitt eget minne. Inte klara av att laga mat på egen hand och drömma mardrömmar om att gå vilse. Mycket i livet har förändrats sedan 56-åriga Jessica Söderfjord fick sin alzheimerdiagnos för två år sedan.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta