Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen. Vid sjukdomen förtvinar nervcellerna i hjärnan, speciellt i regioner där minnet sitter. Positiva resultat från en klinisk studie ger hopp om att ett läkemedel mot sjukdomen är på väg.

Hoppfulla resultat för antikropp mot Alzheimer

Den antikropp mot Alzheimers sjukdom som Lars Lannfelt, seniorprofessor vid Uppsala universitet, utvecklat i bolaget Bioarctic har visat på positiva effekter i en klinisk studie på 856 patienter med tidig Alzheimers sjukdom. Resultaten visade på minskad klinisk försämring och minskad amyloid-beta inlagring i hjärnan meddelade Bioarctic i ett pressmeddelande den 6 juli.

Professor Lars Lannfelt

“BAN2401 är en unik antikropp riktad mot en speciell målmolekyl. Antikroppen utvecklades för att selektivt binda till toxiska protofibriller av amyloid-beta i hjärnan hos Alzheimerpatienter. Det har lett till en kliniskt meningsfull effekt och behandlingen var väl tolererad med begränsade biverkningar i Fas 2b-studien.

Vi gjorde en klinisk observation i slutet av 1990-talet: den arktiska mutationen orsakar förhöjda nivåer av protofibrill . er, som också finns normalt. Denna upptäckt ledde till hypotesen att lösliga protofibriller av amyloid-beta är ett bra målprotein för behandling. De nya studieresultaten bekräftar att detta gäller generellt för patienter med Alzheimers sjukdom”, säger Lars Lannfelt, professor, läkare och en av grundarna av Bioarctic i pressmeddelandet.

Alzheimers sjukdom är en dödlig sjukdom och den vanligaste formen av demens. Vid sjukdom förtvinar nervcellerna i hjärnan, speciellt i de regioner där minnet sitter. Sjukdomen kännetecknas av onormala proteininlagringar i hjärnan. De kallas för amyloida plack och består av långa trådar av proteinet beta-amyloid, som kallas för fibriller. Orsakerna till nedbrytningen av nervceller är inte helt klarlagd, men mycket talar för att beta-amyloid och även proteinet tau är involverade på något sätt. De viktigaste riskfaktorerna för Alzheimers sjukdom är hög ålder och ärftlighet.

Lars Lannfelt sitter i Hjärnfondens vetenskapliga nämnd.

Relaterat

Positiva resultat för antikropp mot Alzheimers sjukdom

Den antikropp, lecanemab, mot Alzheimers sjukdom som utvecklats i bolaget Bioarctic har visat på positiva effekter i en global fas-3 studie. Det är ett forskningsgenombrott som ger hopp för Alzheimerdrabbade och deras närstående.

Idag finns det upp till 140 000 demenssjuka i Sverige – ungefär 2 av 3 har Alzheimers sjukdom.

Demenssjukdom i siffror

Världshälsoorganisationen klassar demenssjukdomar som ett av världens största hälsoproblem. Det är enkelt att förstå, som du kan se är det många som lider – och samhällskostnaderna är enorma. I takt med att vi blir allt äldre kommer antalet sjuka dessutom att öka kraftigt. Klarar vi det? I stället för att vänta och se behöver vi satsa på mer hjärnforskning redan idag. Därför är din gåva så viktig.

Stefan Ståhl är professor och proprefekt vid institutionen för proteinvetenskap, KTH

”Att stoppa Alzheimer är bara första steget för att förhindra en demenskris”

I Sverige beräknas hela 100 000 människor lida av Alzheimers sjukdom. Varför satsar då inte staten mer på hjärnforskningen? Professor Stefan Ståhls forskargrupp har visat resultat som har gett eko världen över – ändå är finansiering en utmaning. Nu hoppas han på ditt stöd.

Lars Lannfelt, seniorprofessor i Geriatrik vid Uppsala universitet

Lars Lannfelt belönas för banbrytande insatser inom molekylär geriatrik

Svenska Läkaresällskapet har beslutat att tilldela Lars Lannfelt Bengt Winblads pris 2022 för framstående insatser inom molekylär geriatrik som lett till en ökad förståelse för patogenesen vid Alzheimers sjukdom.

Forskare arbetar med cellodling på labbet.

Alzheimerforskning på frammarsch

Martin Ingelsson, professor vid Uppsala universitet, utvecklar med stöd av Hjärnfonden nya tekniker för att behandla ärftliga former av Alzheimers och Parkinsons sjukdom.

Stefan Ståhl är professor i molekylär bioteknik och proprefekt vid Institutionen för proteinvetenskap, KTH.

Banbrytande Alzheimerforskning med stöd från Hjärnfonden

Professor Stefan Ståhl forskar på en helt ny metod för att stoppa Alzheimers sjukdom. Att hans forskargrupp fick stöd från Hjärnfonden har varit helt avgörande. Här berättar han mer – och förklarar varför din gåva är så viktig.