Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen. Vid sjukdomen förtvinar nervcellerna i hjärnan, speciellt i regioner där minnet sitter. Positiva resultat från en klinisk studie ger hopp om att ett läkemedel mot sjukdomen är på väg.

Hoppfulla resultat för antikropp mot Alzheimer

Den antikropp mot Alzheimers sjukdom som Lars Lannfelt, seniorprofessor vid Uppsala universitet, utvecklat i bolaget Bioarctic har visat på positiva effekter i en klinisk studie på 856 patienter med tidig Alzheimers sjukdom. Resultaten visade på minskad klinisk försämring och minskad amyloid-beta inlagring i hjärnan meddelade Bioarctic i ett pressmeddelande den 6 juli.

Professor Lars Lannfelt

“BAN2401 är en unik antikropp riktad mot en speciell målmolekyl. Antikroppen utvecklades för att selektivt binda till toxiska protofibriller av amyloid-beta i hjärnan hos Alzheimerpatienter. Det har lett till en kliniskt meningsfull effekt och behandlingen var väl tolererad med begränsade biverkningar i Fas 2b-studien.

Vi gjorde en klinisk observation i slutet av 1990-talet: den arktiska mutationen orsakar förhöjda nivåer av protofibrill . er, som också finns normalt. Denna upptäckt ledde till hypotesen att lösliga protofibriller av amyloid-beta är ett bra målprotein för behandling. De nya studieresultaten bekräftar att detta gäller generellt för patienter med Alzheimers sjukdom”, säger Lars Lannfelt, professor, läkare och en av grundarna av Bioarctic i pressmeddelandet.

Alzheimers sjukdom är en dödlig sjukdom och den vanligaste formen av demens. Vid sjukdom förtvinar nervcellerna i hjärnan, speciellt i de regioner där minnet sitter. Sjukdomen kännetecknas av onormala proteininlagringar i hjärnan. De kallas för amyloida plack och består av långa trådar av proteinet beta-amyloid, som kallas för fibriller. Orsakerna till nedbrytningen av nervceller är inte helt klarlagd, men mycket talar för att beta-amyloid och även proteinet tau är involverade på något sätt. De viktigaste riskfaktorerna för Alzheimers sjukdom är hög ålder och ärftlighet.

Lars Lannfelt sitter i Hjärnfondens vetenskapliga nämnd.

Relaterat

Ett kollage med en kvinna som ligger på en kudde och gammal dator mot beige bakgrund

Våra tio mest lästa artiklar 2022

2022 var året då forskningen om Alzheimers sjukdom tog ett stort kliv framåt, vi fick upp ögonen för hur ohälsosam stress påverkar oss och ALS blev en diagnos som vi pratade mycket om. Det är tydligt att hjärnan aldrig slutar fascinera oss. Här har vi listat våra tio mest lästa artiklar under 2022.

Nytt läkemedel mot Alzheimers sjukdom har godkänts i USA

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA meddelade den 6 januari att antikroppen lecanemab snabbgodkänts för behandling av mild Alzheimers sjukdom. Godkännandet är ett forskningsgenombrott som ger hopp för hundratusentals Alzheimerdrabbade och deras närstående.

Nydanande Alzheimerforskning ger hopp

Varje år drabbas ungefär 15 000 svenskar av Alzheimers sjukdom. Hur ska vi kunna hjälpa dem? Docent Anna Erlandsson leder en forskargrupp som undersöker en ny idé. Människor som du är avgörande för deras arbete.

Cecilia Hansen och hennes sambo Kerry

”Det är fruktansvärt att tänka på att jag ska lämna min sambo och alla mina djur”

Cecilia Hansen fick diagnosen Alzheimers sjukdom bara 56 år gammal. Här berättar hon om hur hela livet vändes upp och ned – och varför hjärnforskningen behöver ditt stöd.

Ett nytt sätt att angripa Alzheimergåtan

Alzheimers sjukdom är mycket komplex, eftersom många olika system i hjärnan är involverade. Nu riktar allt fler forskare blicken mot inflammationens roll. I frontlinjen finns professor Marianne Schultzberg – som hoppas hitta en ny Alzheimerbehandling. Här berättar hon mer och ber om ditt stöd.

Kajsa Danielsson

Alzheimers sjukdom lämnar ingen oberörd

Demenssjukdomar blir en allt större utmaning för vården. Det märker Kajsa Danielsson av i sitt jobb som undersköterska. När hennes mamma drabbades av Alzheimer insåg Kajsa också fullt ut vilken hemsk anhörigsjukdom det är. Därför ber hon nu om ditt stöd till hjärnforskningen.