I Kolsva skolområde är nästan alla elever behöriga till gymnasiet. Tidig insats i tidig ålder har varit en viktig faktor för att alla ska nå kunskapskraven. Foto: Istock.

Satsning på elevhälsan gav resultat

I Kolsva skolområde, nordväst om Köping, är nästan alla elever behöriga till gymnasiet. Bred kompetens, stort fokus på elevhälsan och lärarnas förhållningssätt har varit avgörande i det framgångsrika arbetet.

Elevhälsan finns som en resurs för både elever, föräldrar och skolpersonal och leds av rektor Johan Hallberg. Rektor är också ansvarig för motsvarande frågor inom förskolan i Kolsva, i nära samarbete med förskolechefen. Det innebär att man kan följa barnen från 1-16 år, och sätta in rätt stöd i rätt tid och sedan följa eleven under en lång tidsperiod. På så vis undviker man glappet som lätt uppstår mellan olika årskurser.

Mellan 15 och 20 procent av eleverna har del i någon form av särskilt stöd, till exempel anpassningar inom klassens ram: muntliga prov och läxförhör, förenklade texter, CD- och MP3-böcker och andra tekniska hjälpmedel, eller annat stöd av speciallärare, specialpedagog eller socionom. Elevhälsan ansvarar också för arbetet mot mobbning och kränkande behandling.

Johan Hallberg, rektor i Kolsva skolområde.

Johan Hallberg har varit drivande i vikten av att tidigt identifiera elever med särskilda behov. Tidig insats i tidig ålder har varit en viktig faktor i strävan att få alla elever att nå kunskapskraven i grundskolan.

Elevhälsan utgör också en viktig stödfunktion för den enskilda läraren. Tre morgnar i veckan har elevhälsan öppen mottagning. Hit kan lärare gå om de upplever att en elev inte hänger med eller uteblir från skolan. Visionen är att genom stötta lärarna får eleven stöd. När elever stannar hemma från skolan agerar man snabbt. Genom att tidigt sätta in stödåtgärder minskar man antalet hemmasittare. Tillsammans med elevens föräldrar bygger man sedan upp relationen för att stegvis arbeta sig tillbaka till skolan.