I Kolsva skolområde är nästan alla elever behöriga till gymnasiet. Tidig insats i tidig ålder har varit en viktig faktor för att alla ska nå kunskapskraven. Foto: Istock.

Satsning på elevhälsan gav resultat

I Kolsva skolområde, nordväst om Köping, är nästan alla elever behöriga till gymnasiet. Bred kompetens, stort fokus på elevhälsan och lärarnas förhållningssätt har varit avgörande i det framgångsrika arbetet.

Elevhälsan finns som en resurs för både elever, föräldrar och skolpersonal och leds av rektor Johan Hallberg. Rektor är också ansvarig för motsvarande frågor inom förskolan i Kolsva, i nära samarbete med förskolechefen. Det innebär att man kan följa barnen från 1-16 år, och sätta in rätt stöd i rätt tid och sedan följa eleven under en lång tidsperiod. På så vis undviker man glappet som lätt uppstår mellan olika årskurser.

Mellan 15 och 20 procent av eleverna har del i någon form av särskilt stöd, till exempel anpassningar inom klassens ram: muntliga prov och läxförhör, förenklade texter, CD- och MP3-böcker och andra tekniska hjälpmedel, eller annat stöd av speciallärare, specialpedagog eller socionom. Elevhälsan ansvarar också för arbetet mot mobbning och kränkande behandling.

Johan Hallberg, rektor i Kolsva skolområde.

Johan Hallberg har varit drivande i vikten av att tidigt identifiera elever med särskilda behov. Tidig insats i tidig ålder har varit en viktig faktor i strävan att få alla elever att nå kunskapskraven i grundskolan.

Elevhälsan utgör också en viktig stödfunktion för den enskilda läraren. Tre morgnar i veckan har elevhälsan öppen mottagning. Hit kan lärare gå om de upplever att en elev inte hänger med eller uteblir från skolan. Visionen är att genom stötta lärarna får eleven stöd. När elever stannar hemma från skolan agerar man snabbt. Genom att tidigt sätta in stödåtgärder minskar man antalet hemmasittare. Tillsammans med elevens föräldrar bygger man sedan upp relationen för att stegvis arbeta sig tillbaka till skolan.

Relaterat

Kvinna i gul jacka ler mot kameran. Hon står i gatumiljö.

Kungamamman Annsophie – en förkämpe för barns rättigheter

Hjärnfonden vill rikta ett stort och varmt tack till AnnSophie Forsell och övriga aktiva i föreningen Kung Över Livet som gjort ett enormt arbete för att samla in pengar till forskning och sprida kunskap och engagemang för NPF-frågor. De har samlat in otroliga 500 000 kronor till Hjärnfonden sedan starten 2012.

En leende pojke med rödaktigt hår och hans mamma.

Skolan ångestfylld för Alex

Alex är åtta år och älskar superhjältar och Youtube. Han gillar att spela teater och spelar upp filmscener för familjen med stor inlevelse. Här berättar hans mamma Camilla Svendsrud om vägen till en autismdiagnos och kampen för en fungerande skolgång.

En leende pojke och hans leende mamma.

”Mitt liv som mamma till en son med ADHD och Aspergers syndrom har gjort mig både stark och svag”

Casper har ADHD och Aspergers syndrom. Här berättar hans mamma Cicci Meijer om vägen till diagnos och hur livet ställdes på sin spets. 

Caroline Kanestig med sin dotter vendela som har Aspergers syndrom.

Aspergerdiagnosen blev en lättnad

Caroline Kanestig förstod redan när Vendela var liten att hon inte utvecklades som andra barn. När hon fick diagnosen Asperger säger Caroline att det kändes som att en stor sten lossnade samtidigt som att en ny växte fram, oron för framtiden. Läs Carolines gripande berättelse här.

Peters dotter Lovisa har ADHD.

Att vara förälder till ett barn med en NPF-diagnos

Friends och Hjärnfondens satsning Hej Hyper, ska öka kunskapen om barn med NPF-diagnoser och vad de behöver i skolan. I de här filmerna berättar Pernilla, Jenny, Peter och Jimmie om hur det är att ha ett barn som har Aspergers syndrom, ADHD eller autism.

Fredrika Järnehall, utbildningschef Stiftelsen Friends, forsknings- och högskoleminister Matilda Ernkrans, Anna Hemlin, generalsekreterare Hjärnfonden

Kunskap om NPF måste ingå i lärarutbildningen

Idag träffade Friends och Hjärnfonden forsknings- och högskoleminister Matilda Ernkrans för att tala om hur vi stärker skolans arbete för att öka kunskapen om NPF. Ett mycket bra samtal.
– Lärare ska alltid agera och lära ut på ett sätt som passar även barn med ADHD och autism, säger Anna Hemlin, generalsekreterare på Hjärnfonden.