Hjärnforskning – en angelägen fråga inför valet 2018

På sex år har antalet kvinnor som sjukskrivits på grund stressrelaterad psykisk ohälsa ökat med 140 procent. Det är den långvariga ohälsosamma stressen som är farlig och som kan leda till utmattningssyndrom.
Att förebygga stressrelaterad ohälsa och/eller hjälpa personer tillbaka är därför centralt. Idag saknas kunskap och resurser på många håll bland annat hos primärvården, försäkringskassan, arbetsgivarna, medmänniskorna och individerna själva. På grund av detta blir det svårt att ställa diagnos och ge det stöd som behövs, bedöma rätten till ekonomisk ersättning samt förebygga stressrelaterad ohälsa.

Varje år drabbas cirka 28 000 personer av stroke varav hälften avlider eller får svåra funktionsnedsättningar. Omkring 100 000 personer lever med sviterna av stroke. Vi vill att de statliga anslagen till forskning om stroke och strokerehabilitering ökar för att minska lidandet hos de drabbade. Samordning mellan kommun, landsting och den drabbade måste förbättras så att rehabiliteringen kan individanpassas.

Barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (npf) har det ofta tufft med skolgången då de inte får sina individuella behov bemötta. Vi vill att skolan ska anpassa sig efter barnen och inte tvärtom, så att alla barn ska kunna nå sin fulla potential. Det behövs kompetenshöjning bland skolpersonal, anpassning av lokaler och lärmiljö. Vi efterlyser en bred nationell utbildningssatsning med kunskap om npf för alla lärare, rektorer och annan skolpersonal.

Idag lider ca 85 000 svenskar av Alzheimers sjukdom, vilket innebär att ännu fler anhöriga drabbas lika hårt. Idag finns ingenting som kan bota Alzheimer och vi har fortfarande ingen lösning på gåtan, men ju mer vi kan bredda forskningsfältet, desto snabbare kommer vi närmare ett botemedel. För att nå dit behövs pengar och vi vill att de statliga anslagen till forskningen om demens och Alzheimers sjukdom ökar.