Hjärnfonden
Ge en gåva

Hjärnforskning – en angelägen fråga inför valet 2018

Sjukvården och skolan är två av de viktigaste frågorna för många väljare när vi går till val nu på söndag. På Hjärnfonden anser vi att satsningar på medicinsk forskning också är en angelägen fråga. Forskning och innovation är förutsättningen för att utveckla botemedel, förbättra diagnostisering och behandling av många sjukdomar som drabbar hjärnan.

Stressrelaterad ohälsa – en jämställdhetsfråga

På sex år har antalet kvinnor som sjukskrivits på grund stressrelaterad psykisk ohälsa ökat med 140 procent. Det är den långvariga ohälsosamma stressen som är farlig och som kan leda till utmattningssyndrom.
Att förebygga stressrelaterad ohälsa och/eller hjälpa personer tillbaka är därför centralt. Idag saknas kunskap och resurser på många håll bland annat hos primärvården, försäkringskassan, arbetsgivarna, medmänniskorna och individerna själva. På grund av detta blir det svårt att ställa diagnos och ge det stöd som behövs, bedöma rätten till ekonomisk ersättning samt förebygga stressrelaterad ohälsa.

Öka de statliga anslagen till strokeforskningen

Varje år drabbas cirka 28 000 personer av stroke varav hälften avlider eller får svåra funktionsnedsättningar. Omkring 100 000 personer lever med sviterna av stroke. Vi vill att de statliga anslagen till forskning om stroke och strokerehabilitering ökar för att minska lidandet hos de drabbade. Samordning mellan kommun, landsting och den drabbade måste förbättras så att rehabiliteringen kan individanpassas.

En nationell utbildningssatsning för att möta behoven hos barn med npf

Barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (npf) har det ofta tufft med skolgången då de inte får sina individuella behov bemötta. Vi vill att skolan ska anpassa sig efter barnen och inte tvärtom, så att alla barn ska kunna nå sin fulla potential. Det behövs kompetenshöjning bland skolpersonal, anpassning av lokaler och lärmiljö. Vi efterlyser en bred nationell utbildningssatsning med kunskap om npf för alla lärare, rektorer och annan skolpersonal.

Vi behöver statens hjälp att utrota demens

Idag lider ca 85 000 svenskar av Alzheimers sjukdom, vilket innebär att ännu fler anhöriga drabbas lika hårt. Idag finns ingenting som kan bota Alzheimer och vi har fortfarande ingen lösning på gåtan, men ju mer vi kan bredda forskningsfältet, desto snabbare kommer vi närmare ett botemedel. För att nå dit behövs pengar och vi vill att de statliga anslagen till forskningen om demens och Alzheimers sjukdom ökar.

Relaterat

Ett kollage med en kvist med gröna blad och ett ansikte mot grå bakgrund.

Det behövs mer kunskap om den kvinnliga hjärnan 

Kvinnor har mer sömnproblem än män, får sin ADHD-diagnos senare och drabbas i större utsträckning av stress. Mannen har varit norm inom medicinsk forskning och trots att det går framåt behövs fortfarande mer kunskap om hur hjärnans sjukdomar och diagnoser drabbar kvinnor annorlunda än män.
Ett kollage där en pojke i svartvitt skriker samtidigt som det flyter bollar runt hans huvud.

NPF-dagen – allas rätt att vara olika

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är starkt kopplade till hur hjärnan arbetar och fungerar och NPF-dagen den 15 mars har instiftats för att uppmärksamma allas rätt till att vara olika.
Kvinna i gul jacka ler mot kameran. Hon står i gatumiljö.

Kungamamman Annsophie – en förkämpe för barns rättigheter

Hjärnfonden vill rikta ett stort och varmt tack till AnnSophie Forsell och övriga aktiva i föreningen Kung Över Livet som gjort ett enormt arbete för att samla in pengar till forskning och sprida kunskap och engagemang för NPF-frågor. De har samlat in otroliga 500 000 kronor till Hjärnfonden sedan starten 2012.
En leende pojke med rödaktigt hår och hans mamma.

Skolan ångestfylld för Alex

Alex är åtta år och älskar superhjältar och Youtube. Han gillar att spela teater och spelar upp filmscener för familjen med stor inlevelse. Här berättar hans mamma Camilla Svendsrud om vägen till en autismdiagnos och kampen för en fungerande skolgång.
En leende pojke och hans leende mamma.

“Mitt liv som mamma till en son med ADHD och Aspergers syndrom har gjort mig både stark och svag”

Casper har ADHD och Aspergers syndrom. Här berättar hans mamma Cicci Meijer om vägen till diagnos och hur livet ställdes på sin spets. 
Caroline Kanestig med sin dotter vendela som har Aspergers syndrom.

Aspergerdiagnosen blev en lättnad

Redan när Vendela var liten förstod mamma Caroline Kanestig att hon inte utvecklades som andra barn. När hon fick diagnosen Aspergers syndrom säger Caroline att det kändes som att en stor sten lossnade samtidigt som att en ny växte fram - oron för framtiden. Läs Carolines gripande berättelse här.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta