Hjärnforskning – en angelägen fråga inför valet 2018

Sjukvården och skolan är två av de viktigaste frågorna för många väljare när vi går till val nu på söndag. På Hjärnfonden anser vi att satsningar på medicinsk forskning också är en angelägen fråga. Forskning och innovation är förutsättningen för att utveckla botemedel, förbättra diagnostisering och behandling av många sjukdomar som drabbar hjärnan.

Stressrelaterad ohälsa – en jämställdhetsfråga

På sex år har antalet kvinnor som sjukskrivits på grund stressrelaterad psykisk ohälsa ökat med 140 procent. Det är den långvariga ohälsosamma stressen som är farlig och som kan leda till utmattningssyndrom.
Att förebygga stressrelaterad ohälsa och/eller hjälpa personer tillbaka är därför centralt. Idag saknas kunskap och resurser på många håll bland annat hos primärvården, försäkringskassan, arbetsgivarna, medmänniskorna och individerna själva. På grund av detta blir det svårt att ställa diagnos och ge det stöd som behövs, bedöma rätten till ekonomisk ersättning samt förebygga stressrelaterad ohälsa.

Öka de statliga anslagen till strokeforskningen

Varje år drabbas cirka 28 000 personer av stroke varav hälften avlider eller får svåra funktionsnedsättningar. Omkring 100 000 personer lever med sviterna av stroke. Vi vill att de statliga anslagen till forskning om stroke och strokerehabilitering ökar för att minska lidandet hos de drabbade. Samordning mellan kommun, landsting och den drabbade måste förbättras så att rehabiliteringen kan individanpassas.

En nationell utbildningssatsning för att möta behoven hos barn med npf

Barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (npf) har det ofta tufft med skolgången då de inte får sina individuella behov bemötta. Vi vill att skolan ska anpassa sig efter barnen och inte tvärtom, så att alla barn ska kunna nå sin fulla potential. Det behövs kompetenshöjning bland skolpersonal, anpassning av lokaler och lärmiljö. Vi efterlyser en bred nationell utbildningssatsning med kunskap om npf för alla lärare, rektorer och annan skolpersonal.

Vi behöver statens hjälp att utrota demens

Idag lider ca 85 000 svenskar av Alzheimers sjukdom, vilket innebär att ännu fler anhöriga drabbas lika hårt. Idag finns ingenting som kan bota Alzheimer och vi har fortfarande ingen lösning på gåtan, men ju mer vi kan bredda forskningsfältet, desto snabbare kommer vi närmare ett botemedel. För att nå dit behövs pengar och vi vill att de statliga anslagen till forskningen om demens och Alzheimers sjukdom ökar.

Relaterat

Kvinna i gul jacka ler mot kameran. Hon står i gatumiljö.

Kungamamman Annsophie – en förkämpe för barns rättigheter

Hjärnfonden vill rikta ett stort och varmt tack till AnnSophie Forsell och övriga aktiva i föreningen Kung Över Livet som gjort ett enormt arbete för att samla in pengar till forskning och sprida kunskap och engagemang för NPF-frågor. De har samlat in otroliga 500 000 kronor till Hjärnfonden sedan starten 2012.

En leende pojke med rödaktigt hår och hans mamma.

Skolan ångestfylld för Alex

Alex är åtta år och älskar superhjältar och Youtube. Han gillar att spela teater och spelar upp filmscener för familjen med stor inlevelse. Här berättar hans mamma Camilla Svendsrud om vägen till en autismdiagnos och kampen för en fungerande skolgång.

En leende pojke och hans leende mamma.

”Mitt liv som mamma till en son med ADHD och Aspergers syndrom har gjort mig både stark och svag”

Casper har ADHD och Aspergers syndrom. Här berättar hans mamma Cicci Meijer om vägen till diagnos och hur livet ställdes på sin spets. 

Caroline Kanestig med sin dotter vendela som har Aspergers syndrom.

Aspergerdiagnosen blev en lättnad

Caroline Kanestig förstod redan när Vendela var liten att hon inte utvecklades som andra barn. När hon fick diagnosen Asperger säger Caroline att det kändes som att en stor sten lossnade samtidigt som att en ny växte fram, oron för framtiden. Läs Carolines gripande berättelse här.

Peters dotter Lovisa har ADHD.

Att vara förälder till ett barn med en NPF-diagnos

Friends och Hjärnfondens satsning Hej Hyper, ska öka kunskapen om barn med NPF-diagnoser och vad de behöver i skolan. I de här filmerna berättar Pernilla, Jenny, Peter och Jimmie om hur det är att ha ett barn som har Aspergers syndrom, ADHD eller autism.

Fredrika Järnehall, utbildningschef Stiftelsen Friends, forsknings- och högskoleminister Matilda Ernkrans, Anna Hemlin, generalsekreterare Hjärnfonden

Kunskap om NPF måste ingå i lärarutbildningen

Idag träffade Friends och Hjärnfonden forsknings- och högskoleminister Matilda Ernkrans för att tala om hur vi stärker skolans arbete för att öka kunskapen om NPF. Ett mycket bra samtal.
– Lärare ska alltid agera och lära ut på ett sätt som passar även barn med ADHD och autism, säger Anna Hemlin, generalsekreterare på Hjärnfonden.