12 forskare får postdoktoralt stipendium 2019. Det ger dem möjlighet att forska på heltid i två år. #postkodeffekten Foto: Emelie Hedegärd

De får Hjärnfondens stipendium 2019

Hjärnfondens utdelning av 7,8 miljoner kronor innebär att fler forskare kan bidra till att hitta nya metoder för att förebygga, upptäcka och behandla hjärnans ohälsa. Det ger hopp om nya framsteg och genombrott för alla som drabbats av till exempel ALS, Parkinsons sjukdom, beroende eller psykisk ohälsa, säger Anna Hemlin, generalsekreterare på Hjärnfonden.

Nu är det klart vilka som får Hjärnfondens postdoktorala stipendium 2019. Den Vetenskapliga nämnden beslutade att dela ut 7,8 miljoner kronor i form av stipendier till 14 forskare som nyligen avlagt doktorsexamen. De kommer att kunna forska på heltid i två år om hjärnan och dess sjukdomar. Stipendiesumman är 300 000 kronor per år.

Det är tack vare generösa gåvor och donationer som Hjärnfonden varje år kan dela ut stipendier med målsättningen att driva utvecklingen framåt inom något av hjärnforskningens område. För många forskare kan stipendiet vara en förutsättning för att kunna fortsätta med forskning och därmed bidra till att hitta nya sätt att upptäcka och behandla sjukdomar och skador på hjärnan och nervsystemet.

Stipendiaterna kommer att bedriva forskning om bl.a. beroende, Parkinsons sjukdom, ALS, schizofreni och depression.

Vi kommer löpande att berätta om den spännande forskning som sker. #postkodeffekten

Stipendiater 2019

Bergman, Lina
Patofysiologi och prediktiva modeller vid eklampsi
Hjärnans funktion
Uppsala universitet

Calvigioni, Daniela
Opioidsystemet: förståelse av belöningsstörningar.
Beroende
Karolinska Institutet

Franck, Marina
Neuronala nätverk i ryggmärgen som reglerar smärta och klåda
Smärta
Uppsala universitet

Gabery, Sanaz
Förändringar i vitsubstans vid Huntingtons sjukdom
ALS, Parkinsons sjukdom, Huntington och andra neurodegenerativa sjukdomar
Lunds universitet

Gyllborg, Daniel
Utveckling av spatiella kartor med molekylärt definierade celltyper i mushjärnan
Hjärnans funktion
Stockholms universitet

Ingre, Caroline
Longitudinella biomarkörer för ALS/FTD och effekt på överlevnad
ALS, Parkinsons sjukdom, Huntington och andra neurodegenerativa sjukdomar
Karolinska Institutet

Li, Wen
Karakterisering av separata patientavledda alfa-synucleinfibrilstammar
ALS, Parkinsons sjukdom, Huntington och andra neurodegenerativa sjukdomar
Lunds universitet

Lundengård, Karin
Bota whiplashskador med datormodeller
CNS-skador
Linköpings universitet

Orhan, Funda
Aktivitetsberoende selektion av synapser – mekanistiska studier av humana in vitro modeller från friska kontroller och patienter med schizofreni
Övrig psykiatri
Karolinska Institutet

Xiong, Anqi
Direkt omprogrammering som en terapeutisk strategi för Parkinsons sjukdom
ALS, Parkinsons sjukdom, Huntington och andra neurodegenerativa sjukdomar
Uppsala universitet

Yang, Shanzheng
Utveckling av mänskliga substantia nigra neuroner för Parkinsons sjukdoms terapi
ALS, Parkinsons sjukdom, Huntington och andra neurodegenerativa sjukdomar
Karolinska Institutet

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Här kan du se vilka projekt Hjärnfonden stödjer

Relaterat

Hur tar sig TBE-viruset in i hjärnan?

Virus som sprids via fästingar och myggor kan orsaka allvarliga infektioner hos både djur och människor. Flera av dem har utvecklat en särskild förmåga att angripa det centrala nervsystemet. Ett av dessa är det fästingburna TBE-viruset.

Läs mer

Kollage med en kvinna som sitter med ett mikroskop på en hög med sedlar.

Nio juniora forskare fick Hjärnfondens postdoktorala stöd 2025

Kan AI hjälpa oss upptäcka Parkinson tidigare? Vad kan vi lära oss om Alzheimers sjukdom genom att följa tau-proteinets förändringar – från födsel till sjukdom? Och finns det nya sätt att behandla hjärnsjukdomen hydrocefalus genom att påverka nervsystemet?

Läs mer