Anqi Xiong forskar om Parkinsons sjukdom vid Uppsala univresitet Anqi Xiong forskar om Parkinsons sjukdom vid Karolinska Institutet. Hon har fått ett stipendium från Hjärnfonden.

Anqi Xiong vill behandla Parkinson med nya nervceller

I Sverige finns ungefär 20 000 personer med Parkinsons sjukdom. Sjukdomen beror på att de nervceller som bildar dopamin förstörs. Anqi Xiong, en av Hjärnfondens stipendiater, vill behandla sjukdomen genom att återskapa den typen av neuron direkt i hjärnan. Klicka på pilen i bilden och se en kort film där hon berättar om sin forskning.

Namn: Anqi Xiong
Universitet: Karolinska Institutet
Kommer från: Kina
Forskningsområde: Parkinsons sjukdom

Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka?

Parkinsons sjukdom beror på att de nervceller i hjärnan som producerar dopamin dör.  Jag vill behandla sjukdomen genom att återskapa den typen av neuron. Jag arbetar med att utveckla och optimera en metod där astrocyter, en typ av inflammatoriska celler som finns i hjärnan, “programmeras” om till att bli nervceller som bildar dopamin. Den här “omprogrammeringen” sker på plats i hjärnan.

Hur kommer dina forskningsresultat att hjälpa personer som är drabbade av Parkinsons sjukdom

I takt med att fler dopaminproducrande nervceller skapas i hjärnan på patienter med Parkinsons sjukdom kommer symtomen på sjukdomen att avta. Idealiskt kommer behandlingen bestå av endast en eller ett par injektioner till hjärnan.  På sikt kommer livskvaliteten för patienter med Parkinsons sjukdom att förbättras.

Vilken är den största utmaningen inom ditt forskningsområde?

I mitt projekt tror jag det är att få metoden att bli effektiv nog så att tillräckligt många nya nervceller bildas.

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning?

Någon har sagt  “Om den mänskliga hjärnan var så okomplicerad att vi kunde förstå den, skulle vi vara för ointelligenta för att kunna.”  Jag tycker det är en bra anledning att bli hjärnforskare.

Vad är din drivkraft som forskare?

Bertrand Russell sa ‘”Tre passioner, enkla men överväldigande starka, har styrt mitt liv: längtan efter kärlek, sökandet efter kunskap och en outhärdlig sorg över mänsklighetens lidanden”. Trots att jag inte är lika stor som Bertrand Russell, motiveras jag verkligen av att söka efter kunskap och att använda den för att lindra mänsklighetens lidande.

Översättning från engelska: Ragnhild Ahlgren

Visste du att:

  • Skakning i ena handen är det första symtomet hos 75 procent av alla parkinsonpatienter.
  • Parkinsons sjukdom är vanligare bland män.
  • Parkinsons sjukdom beror på att nervceller i ett område i hjärnan som heter substantia nigra bryts ned.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Ett porträtt på Darko Sarovic

Kommunikation mellan autistiska barn och deras föräldrar

Darko Sarovic, en av Hjärnfondens stipendiater 2024, har utvecklat en metod för att scanna flera hjärnor samtidigt och sedan använda resultaten för att studera hjärnaktivitet och interaktion mellan barn med autism och deras föräldrar.

Magnetisk resonanstomografi (MRI) av en hjärna.

Sex miljoner till framtidens hjärnforskare

Hjärnfonden delar ut sex miljoner kronor i form av postdoktorala stipendier till tio forskare i början av sina akademiska karriärer.

Robin Rohlén

Robin Rohlén vill använda ultraljud för att förmedla information från nervtrådar till muskler

Ultraljud är en metod som kan förbättra styrningen av en robothand för personer som fått amputera en hand. Att utveckla metoden är fokus för Hjärnfondens stipendiat Robin Rohlén.

Daniel Twohig forskar vid Lunds universitet

Daniel Twohig vill behandla stroke med stamceller

I Sverige är stroke en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsättningar. I dag finns inget läkemedel som kan hjälpa hjärnans återhämtning efter en stroke. Daniel Twohig, en av Hjärnfondens stipendiater, arbetar med att ta fram en ny behandlingsmetod baserad på stamceller.

Linn Hallqvist, forskare vid Karolinska Institutet

Linn Hallqvist vill förbättra behandlingen av patienter med hjärnblödning

Spontan hjärnblödning pga försvagningar – utbuktningar – i hjärnans blodkärl utgör den tionde vanligaste diagnosen på intensivvårdsavdelningar i Sverige och är associerad med hög dödlighet och komplikationer. Linn Hallqvist, en av Hjärnfondens stipendiater, vill öka kunskapen om de mekanismer som ligger till grund för allvarliga komplikationer.

Hjärnforskaren Ross Smith vid sitt skrivbord

Ross Smith forskar om missbildningar i hjärnans blodkärl

Fokus för honom är sjukdomen Cerebral cavernös missbildning och vilken roll inflammation har för sjukdomen.