Nya strokebehandlingar behövs I Sverige insjuknar varje år cirka 25 000–30 000 personer i stroke.

”Stroke kommer att fortsätta finnas, därför behövs bättre behandlingar”

Erik Lundström arbetar med stroke både som överläkare och hjärnforskare. Han ser patienternas svåra lidande och forskar samtidigt på ett sätt att minska det. Om det går vägen kan ett läkemedel komma ut på marknaden betydligt snabbare än vanligt. Läs om viktig strokeforskning – som visar varför din gåva behövs.

Tack vare hjärnforskning överlever fler ett stroke

Trots att jag har arbetat med stroke i många år slås jag fortfarande av hur chockartat sjukdomen slår till. Ena dagen är du frisk, morgonen efter vaknar du svårt sjuk. Det går inte heller att värja sig från det stora och utdragna lidandet som jag ser att sjukdomen för med sig. Också för de anhöriga.

Tack och lov har vi, tack vare hjärnforskningen, blivit bättre på att ta hand om strokepatienter i det akuta skedet. Fler överlever och färre får svåra men. Tyvärr har det inte hänt lika mycket med behandlingen i det efterföljande skedet, då patienten ska försöka återerövra sitt liv. Det är därför jag nu ber om ditt stöd.

Medicin mot depression testas mot stroke

Erik Lundström, överläkare och docent i neurologi, forskar om stroke.
Erik Lundström, överläkare och docent i neurologi, forskar om stroke.

För snart tio år sedan kom nämligen en liten, men spännande studie. Den pekade på att ett antidepressivt läkemedel som hette fluoxetin kunde förbättra hjärnans återhämtning efter en stroke. Det här fångade genast mitt intresse, eftersom det var ett helt nytt sätt att behandla sjukdomen. Dessutom var läkemedlet mycket välbeprövat, vilket skulle kunna skynda på processen att få behandlingen godkänd.

Vi tog därför initiativet till att göra en mycket större studie på fluoxetinets effekter efter en stroke. Den kommer faktiskt att bli den största i sitt slag i Sverige. I och med att vi samarbetar med liknande studier i andra länder så kommer vi därför att få mycket bra data.

Strokeforskningen behöver resurser

Om ungefär ett år presenterar jag och mitt team resultatet. Drömmen är att vi hittar ett läkemedel som påtagligt förbättrar människors liv efter en stroke. Och att vi snart kan börja använda det inom vården, till en låg kostnad. Det skulle ge oss ett viktigt komplement till de mer traditionella sätten att behandla dem som har drabbats av stroke, till exempel att tunna ut blodet och sänka blodfetterna.

Oavsett hur det går så är det tydligt att strokeforskningen behöver ett nytt genombrott. Alltför många liv slås i spillror – varje dag. Problemet är att den här typen av kvalificerad hjärnforskning är mycket dyr. Därför ber jag dig om en gåva redan idag!

Erik Lundström
Överläkare och docent i neurologi

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Åsa Westlund drabbades av en stroke när hon paddlade kanor.

”Vi måste göra mer för dem som lider efter en stroke”

Stroke orsakas oftast av en blodpropp, men 15 procent av fallen beror på hjärnblödning. Ett sådant fall var Åsa Westlund, som oväntat insjuknade vid 53 års ålder. Läs hennes berättelse och se vad hon önskar sig av hjärnforskningen.

Martin-Hummel-Gradén med sin dotter

När dottern föddes låg Martin förlamad efter en stroke

Stroke är den enskilt vanligaste orsaken till funktionsnedsättningar. En som har drabbats väldigt hårt är Martin Hummel-Gradén. Här berättar hans sambo Carin Hesselroth om deras krossade familjedröm – och ber om ditt stöd till hjärnforskningen.

Maja Berg var bara 21 år när hon fick en stroke.

Vem som helst kan drabbas av stroke

Risken för stroke ökar med stigande ålder. Men vi måste komma ihåg att var 25:e fall utgörs av personer under 50 år – om vi glömmer det kan livsviktig vård fördröjas. Det är Maja Berg ett bra exempel på. Läs hennes berättelse om att drabbas av stroke vid 21 års ålder.

Saema Ansar, forskargruppsledare och docent inom neurovaskulär forskning vid Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet

Avancerad strokeforskning kan ge vården en bättre verktygslåda

Varje år drabbas ungefär 25 000 svenskar av stroke – nästan var fjärde dör och många fler får  svåra men. Hjärnforskaren Saema Ansars forskargrupp arbetar nu parallellt med två lovande behandlingsmetoder. Här berättar hon mer och ber om ditt fortsatta stöd.

Anhöriga spelar stor roll för den som drabbats av en stroke

Hjärnforskningen måste få rätt förutsättningar

Professor Katharina Stibrant Sunnerhagen har arbetat med stroke som både läkare och forskare i över 30 år. Förutom att hon leder en stor forskargrupp är hon också WHO:s expert på strokerehabilitering. När hon säger att hjärnforskningen behöver bättre resurser finns det alltså skäl att lyssna.

Milos Pekny är professor i klinisk neurovetenskap vid Göteborgs universitet.

Han tar kampen mot stroke till nya frontlinjer

Professor Milos Pekny säger att strokeforskningen har varit för fokuserad på nervceller. Nu kartlägger hans forskargrupp en annan sorts celler i hjärnan, astrocyter. De har då visat sig spela stor roll vid en stroke, både i det akuta skedet och vid återhämtningen. Dessa kunskaper kan på sikt leda till helt nya behandlingsformer.