Agneta och Bengt Gelin Snabb behandling räddade livet på Bengt Gelin när han drabbades av en stroke. Här berättar hans dotter Agneta om vad som hände och om hans väg tillbaka. Foto: Privat

” Efter pappas stroke blev jag otroligt tacksam för hjärnforskningen”

När Bengt Gelin drabbades av en stroke fick han effektiv vård väldigt snabbt. Det räddade troligen hans liv. Här berättar hans dotter om vad som hände och om Bengts svåra väg tillbaka. Hon vill belysa hur avgörande hjärnforskningen är vid behandlingen av stroke – och varför din gåva är så viktig.

Mitt i natten vaknade mamma av att hon hörde en duns. Sedan såg hon pappa stå och hänga över sängen, helt orörlig och frånvarande. Hon lyckades tippa ner honom i sängen och ringde 112. Därefter ringde hon mig. I och med att jag arbetar inom vården förstod jag direkt att det var en stroke.

Strokebehandlingen hjälpte

Tio minuter senare var ambulansen på plats. Jag kom dit strax efteråt och såg dem sätta en nål i pappa och prata i telefon med sjukhuset. Sedan åkte de iväg och bara drygt en halvtimme senare var pappa röntgad och klar. En läkare berättade att pappa var kandidat för trombolys, en kraftfull behandling med propplösande läkemedel. Det var goda men också skrämmande nyheter, eftersom behandlingen även innebär risk för livshotande blödningar. Men alternativet var att göra ingenting och vi såg ju vilket skick pappa var i, okontaktbar och med helt förlamad högersida. Så vi sa ja.

Under trombolysen, som pågår i en timme, fick vi anhöriga gå in var femtonde minut. Redan efter den första kvarten kunde vi se hur pappas förlamning började släppa. Ansiktet återfick sakta sin naturliga form. Mot slutet av behandlingen kunde han till och med klämma våra händer. Det var helt fantastiskt – och det visar varför hjärnforskningen är så viktig.

Svår hjärntrötthet efter stroken

Några dagar senare, när läget hade stabiliserats, började pappas långa väg tillbaka. Det har nu gått ett år, men han har fortfarande svårt med talet och kan inte svälja riktigt ordentligt. Dessutom lider han av svår hjärntrötthet. Om han till exempel löser korsord eller tar en promenad måste han sova i någon timme efteråt.

Även vi anhöriga är väldigt trötta – av all oro och allt vi hjälper till med. Värst är det förstås för mamma, som är där dygnet runt. Själv hämtar jag styrka från erfarenheterna i mitt yrke. I mitt jobb åker jag ut på larm hos äldre och får dagligen hjälpa strokedrabbade människor som har ramlat ur sin rullstol eller slagit sig inne på toaletten. Det gör att jag kan se pappa ur ett mer hoppfullt perspektiv, för jag vet hur illa det kan vara.

Bättre strokebehandling kräver mer resurser

Att pappa lever ett värdigt liv är helt och hållet hjärnforskningens förtjänst. Jag vet att det är duktiga forskare som ligger bakom akutsjukvårdens effektiva rutiner. Och trombolysen, som är en ganska ny behandlingsform vid stroke, togs förstås fram på laboratorier. För att vi ska kunna ta nästa steg, att förhindra stroke och ge bättre rehabilitering åt de redan drabbade, behövs mer hjärnforskning. Därför ber jag dig nu om en gåva till Hjärnfonden. Varje krona gör skillnad!

Agneta Gelin
Undersköterska – och dotter till strokedrabbade Bengt

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Åsa Westlund drabbades av en stroke när hon paddlade kanor.

”Vi måste göra mer för dem som lider efter en stroke”

Stroke orsakas oftast av en blodpropp, men 15 procent av fallen beror på hjärnblödning. Ett sådant fall var Åsa Westlund, som oväntat insjuknade vid 53 års ålder. Läs hennes berättelse och se vad hon önskar sig av hjärnforskningen.

Martin-Hummel-Gradén med sin dotter

När dottern föddes låg Martin förlamad efter en stroke

Stroke är den enskilt vanligaste orsaken till funktionsnedsättningar. En som har drabbats väldigt hårt är Martin Hummel-Gradén. Här berättar hans sambo Carin Hesselroth om deras krossade familjedröm – och ber om ditt stöd till hjärnforskningen.

Maja Berg var bara 21 år när hon fick en stroke.

Vem som helst kan drabbas av stroke

Risken för stroke ökar med stigande ålder. Men vi måste komma ihåg att var 25:e fall utgörs av personer under 50 år – om vi glömmer det kan livsviktig vård fördröjas. Det är Maja Berg ett bra exempel på. Läs hennes berättelse om att drabbas av stroke vid 21 års ålder.

Saema Ansar, forskargruppsledare och docent inom neurovaskulär forskning vid Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet

Avancerad strokeforskning kan ge vården en bättre verktygslåda

Varje år drabbas ungefär 25 000 svenskar av stroke – nästan var fjärde dör och många fler får  svåra men. Hjärnforskaren Saema Ansars forskargrupp arbetar nu parallellt med två lovande behandlingsmetoder. Här berättar hon mer och ber om ditt fortsatta stöd.

Anhöriga spelar stor roll för den som drabbats av en stroke

Hjärnforskningen måste få rätt förutsättningar

Professor Katharina Stibrant Sunnerhagen har arbetat med stroke som både läkare och forskare i över 30 år. Förutom att hon leder en stor forskargrupp är hon också WHO:s expert på strokerehabilitering. När hon säger att hjärnforskningen behöver bättre resurser finns det alltså skäl att lyssna.

Milos Pekny är professor i klinisk neurovetenskap vid Göteborgs universitet.

Han tar kampen mot stroke till nya frontlinjer

Professor Milos Pekny säger att strokeforskningen har varit för fokuserad på nervceller. Nu kartlägger hans forskargrupp en annan sorts celler i hjärnan, astrocyter. De har då visat sig spela stor roll vid en stroke, både i det akuta skedet och vid återhämtningen. Dessa kunskaper kan på sikt leda till helt nya behandlingsformer.