Agneta och Bengt Gelin Snabb behandling räddade livet på Bengt Gelin när han drabbades av en stroke. Här berättar hans dotter Agneta om vad som hände och om hans väg tillbaka. Foto: Privat

” Efter pappas stroke blev jag otroligt tacksam för hjärnforskningen”

När Bengt Gelin drabbades av en stroke fick han effektiv vård väldigt snabbt. Det räddade troligen hans liv. Här berättar hans dotter om vad som hände och om Bengts svåra väg tillbaka. Hon vill belysa hur avgörande hjärnforskningen är vid behandlingen av stroke – och varför din gåva är så viktig.

Mitt i natten vaknade mamma av att hon hörde en duns. Sedan såg hon pappa stå och hänga över sängen, helt orörlig och frånvarande. Hon lyckades tippa ner honom i sängen och ringde 112. Därefter ringde hon mig. I och med att jag arbetar inom vården förstod jag direkt att det var en stroke.

Strokebehandlingen hjälpte

Tio minuter senare var ambulansen på plats. Jag kom dit strax efteråt och såg dem sätta en nål i pappa och prata i telefon med sjukhuset. Sedan åkte de iväg och bara drygt en halvtimme senare var pappa röntgad och klar. En läkare berättade att pappa var kandidat för trombolys, en kraftfull behandling med propplösande läkemedel. Det var goda men också skrämmande nyheter, eftersom behandlingen även innebär risk för livshotande blödningar. Men alternativet var att göra ingenting och vi såg ju vilket skick pappa var i, okontaktbar och med helt förlamad högersida. Så vi sa ja.

Under trombolysen, som pågår i en timme, fick vi anhöriga gå in var femtonde minut. Redan efter den första kvarten kunde vi se hur pappas förlamning började släppa. Ansiktet återfick sakta sin naturliga form. Mot slutet av behandlingen kunde han till och med klämma våra händer. Det var helt fantastiskt – och det visar varför hjärnforskningen är så viktig.

Svår hjärntrötthet efter stroken

Några dagar senare, när läget hade stabiliserats, började pappas långa väg tillbaka. Det har nu gått ett år, men han har fortfarande svårt med talet och kan inte svälja riktigt ordentligt. Dessutom lider han av svår hjärntrötthet. Om han till exempel löser korsord eller tar en promenad måste han sova i någon timme efteråt.

Även vi anhöriga är väldigt trötta – av all oro och allt vi hjälper till med. Värst är det förstås för mamma, som är där dygnet runt. Själv hämtar jag styrka från erfarenheterna i mitt yrke. I mitt jobb åker jag ut på larm hos äldre och får dagligen hjälpa strokedrabbade människor som har ramlat ur sin rullstol eller slagit sig inne på toaletten. Det gör att jag kan se pappa ur ett mer hoppfullt perspektiv, för jag vet hur illa det kan vara.

Bättre strokebehandling kräver mer resurser

Att pappa lever ett värdigt liv är helt och hållet hjärnforskningens förtjänst. Jag vet att det är duktiga forskare som ligger bakom akutsjukvårdens effektiva rutiner. Och trombolysen, som är en ganska ny behandlingsform vid stroke, togs förstås fram på laboratorier. För att vi ska kunna ta nästa steg, att förhindra stroke och ge bättre rehabilitering åt de redan drabbade, behövs mer hjärnforskning. Därför ber jag dig nu om en gåva till Hjärnfonden. Varje krona gör skillnad!

Agneta Gelin
Undersköterska – och dotter till strokedrabbade Bengt

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Professor Marcela Pekna

Hopp om bättre återhämtning efter stroke

En effektiv behandling för flertalet strokedrabbade – även de som i dag inte hinner få vård inom de första timmarna. Det är målet med en experimentell metod som med stor framgång prövats i en internationell studie ledd från Göteborgs universitet.

Porträttbild på forskaren Karsten Ruscher

Svensk strokeforskning ger hopp till många drabbade

Varje år får tusentals svenskar livslånga funktionsnedsättningar till följd av stroke. Går det att förbättra hjärnans återhämtning? Det tror hjärnforskaren Karsten Ruscher – som hoppas få fram en ny behandling

Julias stroke gav upphov till Yolita

När Julia Andrén fick en stroke skapade hon klädvarumärket Yolita för att stötta hjärnforskningen genom en egen insamling till Hjärnfonden. Här är hennes berättelse.

Vahid, som fick stroke som 22-åring, står framför en port

Han drabbades av stroke som 22-åring

Vad som började som kraftig huvudvärk under ett träningspass visade sig vara en hjärnblödning. Och starten på en lång resa tillbaka för 22-åriga Vahid.

Beatrice Karlsson

”Jag hade hellre förlorat en arm istället för en del av hjärnan”

Beatrice Karlsson hade precis träffat sin sambo och var väldigt  aktiv – med jobb, ridning, gym och kompisar. Allt detta förändrades  när hon drabbades av stroke, bara 24 år gammal.

Strokeforskare Cesare Patrone

Han angriper stroke från en ny vinkel

I Sverige är stroke både en av de vanligaste dödsorsakerna och en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsättningar. Därför undersöker hjärnforskaren Cesare Patrone en helt ny metod för att behandla sjukdomen. Här berättar han mer och ber om ditt stöd.