Madeleine och Alexandra Gylling. Alexandra och Bertil Gyllings Stiftelse har i många år stött hjärnforkning genom att vara med i Hjärnfondens donatorsprogram. Madeleine (tv) och Alexandra Gylling.

”Att stötta hjärnforskningen ger så mycket tillbaka”

Bertil och Alexandra Gyllings Stiftelse är en av de privata aktörer som årligen stödjer hjärnforskning genom Hjärnfondens donatorsprogram. Stiftelsens ordförande, Madeleine Gylling berättar om familjens stora intresse och engagemang för forskningen om hjärnan.

Madeleine Gylling är socionomen och kuratorn med det stora samhällsengagemanget. I slutet av 80-talet insjuknade hennes bror Patrik i leukemi och när familjen frågade vårdavdelningen om det var någonting de kunde göra för att underlätta för dem fick de svaret att det fanns en viss apparat som skulle behöva köpas in. Patriks sjukdom blev på så sätt startskottet för hennes föräldrar, Alexandra och Bertil Gylling, att starta upp sin stiftelse.

–  När Patrik gick bort fann vi en mening mitt i all sorg genom att hjälpa och stötta där behov fanns, berättar Madeleine Gylling. Genom mitt arbete som kurator har jag dessutom kommit nära många som drabbats av hjärnans ohälsa och ämnet ligger mig väldigt varmt om hjärtat.

Stöd till hjärnforskningen sedan 1990

När Alexandra och Bertil Gyllings Stiftelse bildades 1990 låg fokus främst på sjukvårdsutrustning och idag har ändamålen vuxit till att omfatta stöd för främjande av vetenskaplig forskning, beredande av undervisning eller utbildning, främjande av vård och uppfostran av barn samt utövande av hjälpverksamhet bland behövande. Stiftelsen har i många år varit ett stort stöd för några av de forskare som söker pengar hos Hjärnfonden.

– Hjärnan är ju involverad i nästan allting och i nästan alla familjer finns något som är kopplat till hjärnan. Att få vara med och föra hjärnforskningen framåt är helt fantastiskt med tanke på hur mycket som hänt de senaste 10 till 20 åren.

Fastnade för forskning om barnhjärnan

Just nu stödjer stiftelsen forskaren Eric Herlenius forskningsprojekt som handlar om andningsproblem hos spädbarn.

– När vi gick med i Hjärnfondens donatorsprogram fick vi fyra förslag på forskningsprojekt och vi fastnade direkt för Erics forskning om barnhjärnan. Dessutom upplever vi att vi genom Hjärnfonden får så mycket tillbaka i form av återkoppling om vad våra pengar faktiskt går till. Som medlemmar av donatorsprogrammet blir vi mycket väl omhändertagna vilket är en stor anledning till att vi hållit fast vid just Hjärnfonden i så många år.

Men för Madeleine ligger det också mycket känslor i valet av projekt att stödja.

– Jag hade en dotter som dog i hjärtfel 1990, berättar hon. Och hela vår familj är väldigt intresserad av hur man på ett tidigt stadium kan förebygga att något går fel i utvecklingen hos spädbarn. Med de här fantastiska svenska forskarna får vi följa utvecklingen av barnets hjärna och nu följer vi Eric ett år i taget. Forskarlaget var nyligen på besök hos oss och presenterade sitt arbete och vi kommer snart också att få träffa honom på labbet där han arbetar.

Är det viktigt för er att kunna stödja ett specifikt forskningsprojekt?

– Ja, vår vision är att ha några få projekt som vi följer, stöttar och värnar om och vi upplever att Hjärnfonden kan erbjuda oss precis det. Vi fördjupar oss noga i projekten för att försäkra oss om att pengarna hamnar rätt och tror att det är jätteviktigt att forskarna känner lite press på att prestera och rapportera tillbaka resultat. Vi märker också att forskarna själva håller med om att det är nyttigt för dem att få förklara sin forskning för personer som inte själva arbetar med hjärnforskning.

Filantropi i Sverige idag

Synen på filantropi – gåvor, donationer eller annan allmännyttig verksamhet utan krav på motprestation – har länge varit omdiskuterad och är ibland något föråldrad och felaktig. Men Madeleine tycker sig ändå märka av en viss förändring idag, en vändande trend som förhoppningsvis gör att fler vågar närma sig filantropin.

– Vi pratar alltför lite om filantropi i Sverige idag, säger hon. Att skänka pengar har länge varit något man inte pratat speciellt högt om, men jag tror att det håller på att vända. Själv är jag väldigt stolt och glad över att vår familj har möjlighet hjälpa till, att vi kan bidra till att svensk hjärnforskning håller sig kvar i framkant, säger Madeleine.

Dela sidan

Engagera dig redan idag