Anna Hemlin, generalsekreterare på Hjärnfonden

Vårt öppna brev till Marie Morell om den ojämlika strokerehabiliteringen

Många strokedrabbade tycker inte att de får den rehabilitering de behöver. Därför har vi tagit initiativ till ett upprop för bättre strokerehabilitering. I ett öppet brev till Maria Morell, ordförande i SKL:s sjukvårdsdelegation påtalar vi de förändringar vi vill se.

Hej Marie,

I Sverige drabbas ca 25 000 av en stroke varje år och stroke är en av de vanligaste orsakerna till kroppsliga funktionsnedsättningar och stort lidande. Många av våra självklara färdigheter som att gå, äta, skriva eller tala kan påverkas vid en stroke. Det måste läras in på nytt. Behovet av rehabilitering är därför stort.

För att kunna komma tillbaka till sitt vanliga liv och arbete är det viktigt att snabbt få rehabilitering och professionell hjälp. Effektiv rehabilitering som påbörjas i ett tidigt skede kan förbättra återhämtningen och minska risken för funktionshinder.

Som SKL konstaterar i skriften ”Framgångsfaktorer i strokevården” finns stora förbättringsmöjligheter i svensk strokevård och rehabilitering. Det finns t.ex. geografiska skillnader i andelen patienter som direkt erbjuds vård på strokeenhet och i andelen patienter som tre månader efter stroke anser att deras behov av hjälp och stöd är helt tillgodosett.

Hjärnfonden har varit i kontakt med många personer som känner sig utlämnade till sig själva efter hemkomsten från sjukhuset. Därför har vi tagit initiativ till ett upprop för bättre strokerehabilitering. Sedan maj har vi samlat in 529 underskrifter. Vi vill se:

  1. Mer resurser till rehabilitering för att minska lidandet hos de drabbade.
  2. Individanpassad rehabilitering och förbättrad samordning mellan den drabbade, kommun, landsting och andra huvudmän.
  3. Minskade kvalitetsklyftor i strokevården. Alla medborgare har rätt till bra strokevård och rehabilitering oavsett bostadsort.

Vi önskar att SKL agerar i frågan och påskyndar arbetet för en förbättrad vård och rehabilitering av strokepatienter.

Vänliga hälsningar

Anna Hemlin
Generalsekreterare Hjärnfonden

Relaterat

Åsa Westlund drabbades av en stroke när hon paddlade kanor.

”Vi måste göra mer för dem som lider efter en stroke”

Stroke orsakas oftast av en blodpropp, men 15 procent av fallen beror på hjärnblödning. Ett sådant fall var Åsa Westlund, som oväntat insjuknade vid 53 års ålder. Läs hennes berättelse och se vad hon önskar sig av hjärnforskningen.

Martin-Hummel-Gradén med sin dotter

När dottern föddes låg Martin förlamad efter en stroke

Stroke är den enskilt vanligaste orsaken till funktionsnedsättningar. En som har drabbats väldigt hårt är Martin Hummel-Gradén. Här berättar hans sambo Carin Hesselroth om deras krossade familjedröm – och ber om ditt stöd till hjärnforskningen.

Maja Berg var bara 21 år när hon fick en stroke.

Vem som helst kan drabbas av stroke

Risken för stroke ökar med stigande ålder. Men vi måste komma ihåg att var 25:e fall utgörs av personer under 50 år – om vi glömmer det kan livsviktig vård fördröjas. Det är Maja Berg ett bra exempel på. Läs hennes berättelse om att drabbas av stroke vid 21 års ålder.

Saema Ansar, forskargruppsledare och docent inom neurovaskulär forskning vid Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet

Avancerad strokeforskning kan ge vården en bättre verktygslåda

Varje år drabbas ungefär 25 000 svenskar av stroke – nästan var fjärde dör och många fler får  svåra men. Hjärnforskaren Saema Ansars forskargrupp arbetar nu parallellt med två lovande behandlingsmetoder. Här berättar hon mer och ber om ditt fortsatta stöd.

Anhöriga spelar stor roll för den som drabbats av en stroke

Hjärnforskningen måste få rätt förutsättningar

Professor Katharina Stibrant Sunnerhagen har arbetat med stroke som både läkare och forskare i över 30 år. Förutom att hon leder en stor forskargrupp är hon också WHO:s expert på strokerehabilitering. När hon säger att hjärnforskningen behöver bättre resurser finns det alltså skäl att lyssna.

Milos Pekny är professor i klinisk neurovetenskap vid Göteborgs universitet.

Han tar kampen mot stroke till nya frontlinjer

Professor Milos Pekny säger att strokeforskningen har varit för fokuserad på nervceller. Nu kartlägger hans forskargrupp en annan sorts celler i hjärnan, astrocyter. De har då visat sig spela stor roll vid en stroke, både i det akuta skedet och vid återhämtningen. Dessa kunskaper kan på sikt leda till helt nya behandlingsformer.