Kategori: Hjärnhälsa
Lästid: 3 minuter
Vintertrötthet: så påverkar mörkret din hjärna
När dagarna blir kortare och ljuset försvinner påverkas hjärnans dygnsrytm, den biologiska klocka som styr vår sömn och vakenhet. Här delar sömnforskaren Christian Benedict med sig av sina bästa tips för att klara övergången till kortare dagar och vintertid.

Christian Benedict är sömnforskare vid Uppsala universitet.
Så påverkar tidsomställningen oss
När ställer om till vintertid lämnar vi definitivt sommarhalvåret bakom oss. En timme kanske inte verkar spela så stor roll, men både tidsomställningen och det ökade mörkret påverkar våra hjärnor mer än man tror.
Hur många timmars sömn vi behöver är individuellt, men en viss mängd behövs för att både kroppens och hjärnans återhämtning och funktioner ska fungera. När vi på våren ställer om till sommartid förlorar vi en timmes sömn, något som märks i våra kroppar. Ofta tar det flera dagar för kroppen att acklimatisera sig och de som drabbas hårdast vid sommartidsomställningen är så kallade kvällsmänniskor som föredrar sena kvällar framför tidiga mornar.
– Den här omställningen är inte lika problematisk eftersom vi får en timme mer att sova. För kvällsmänniskorna kan den här omställningen till och med vara nyttig för dem, säger Christian Benedict, sömnforskare vid Uppsala universitet.
Sömnen är viktig för vår hälsa
När du sover får både kroppen och hjärnan möjlighet att återhämta sig och bearbeta de intryck du fått under dagen. Minnet byggs på och inlärningsförmågan förbättras.
Mörkret påverkar hjärnan mest
Uppe på nordliga breddgrader påverkar höst- och vintermörkret oss mest, snarare än tidsomställningen. När solen går ner redan innan man lämnar jobbet kan det vara svårt att få tillräckligt med dagsljus, och ljuset är viktigt för oss. Det stimulerar produktionen av hormonet serotonin som gör oss pigga och glada. Brist på dagsljus ökar istället frisättningen av melatonin, hormonet som gör oss trötta. Det här är en helt normal del av vår sömn- och vakenhetscykel där solljuset behövs för att hålla nere produktionen av melatonin.
Det artificiella ljuset som håller oss vakna
Det artificiella ljus som vi omger oss av i form av lampor, datorskärmar och mobiltelefoner påverkar oss. Ljusstarka skärmar sent på kvällen lurar hjärnan att det fortfarande är dag, vilket minskar melatonin och gör det svårt att somna. Att istället exponeras för starkt artificiellt ljus direkt på morgonen kan tvärt om ha en positivt uppväckande effekt.
– Men det räcker inte riktigt med att titta in i mobilskärmen en minut, förtydligar Christian. Man måste ha starka ljuskällor med en viss typ av blått ljus.
Men alla är inte mottagliga för den här typen av ljusterapi. Om man sover dåligt och ljus inte fungerar bör man kontrollera andra orsaker till dålig sömn. Vid fortsatta svårigheter kan en sömnutredning göras för att utesluta diagnoser som sömnapné och andra sömnstörningar. En del kan också drabbas av årstidsbunden depression.
– För den som känner sig trött och omotiverad om höstmornarna rekommenderar jag ordentlig ljusexponering på morgonen, tillräckligt med sömn och försök att förbättra dina villkor för kvalitetssömn. Du bör heller inte röka, titta på en ljusstark skärm eller dricka koffeinhaltiga drycker innan du går och lägger dig.
– Det är också väldigt viktigt att gå ut en stund mitt på dagen under vinterhalvåret för att få mycket ljus som möjligt. Ljuset är kroppens taktpinne som ser till att många av våra biologiska processer i kroppen fungerar. Utan den kommer vi helt ur fas, säger Christian Benedict.
Christian Benedicts tips för bättre sömn
-
Få mycket dagsljus, särskilt på morgonen.
-
Undvik starkt ljus och skärmar sent på kvällen.
-
Få tillräckligt med sömn. Hjärnan behöver sin återhämtning.
-
Undvik koffein och nikotin före läggdags.
-
Regelbundna sovtider stärker hjärnans dygnsrytm.
-
Sök hjälp vid långvariga sömnproblem eller misstänkt sömnstörning.
Prenumerera på Hjärnfondens nyhetsbrev
Registrera dig och få tips och råd om hjärnhälsa, de senaste nyheterna från hjärnforskningen och berättelser från drabbade och anhöriga direkt till din mejlkorg. En gång i månaden, helt kostnadsfritt.
När du anmäler dig till vårt nyhetsbrev, godkänner du samtidigt vår integritetspolicy.

Ragnhild Ahlgren
Vetenskaplig sakkunnig och skribent





