Hjärnfonden
Ge en gåva

Kategori: Hjärnhälsa

Lästid: 3 minuter

Vintertrötthet: så påverkar mörkret din hjärna

När dagarna blir kortare och ljuset försvinner påverkas hjärnans dygnsrytm, den biologiska klocka som styr vår sömn och vakenhet. Här delar sömnforskaren Christian Benedict med sig av sina bästa tips för att klara övergången till kortare dagar och vintertid.

Christian Benedict är sömnforskare vid Uppsala universitet.

Så påverkar tidsomställningen oss

När ställer om till vintertid lämnar vi definitivt sommarhalvåret bakom oss. En timme kanske inte verkar spela så stor roll, men både tidsomställningen och det ökade mörkret påverkar våra hjärnor mer än man tror.

Hur många timmars sömn vi behöver är individuellt, men en viss mängd behövs för att både kroppens och hjärnans återhämtning och funktioner ska fungera. När vi på våren ställer om till sommartid förlorar vi en timmes sömn, något som märks i våra kroppar. Ofta tar det flera dagar för kroppen att acklimatisera sig och de som drabbas hårdast vid sommartidsomställningen är så kallade kvällsmänniskor som föredrar sena kvällar framför tidiga mornar.

– Den här omställningen är inte lika problematisk eftersom vi får en timme mer att sova. För kvällsmänniskorna kan den här omställningen till och med vara nyttig för dem, säger Christian Benedict, sömnforskare vid Uppsala universitet.

Sömnen är viktig för vår hälsa

När du sover får både kroppen och hjärnan möjlighet att återhämta sig och bearbeta de intryck du fått under dagen. Minnet byggs på och inlärningsförmågan förbättras.

Mörkret påverkar hjärnan mest

Uppe på nordliga breddgrader påverkar höst- och vintermörkret oss mest, snarare än tidsomställningen. När solen går ner redan innan man lämnar jobbet kan det vara svårt att få tillräckligt med dagsljus, och ljuset är viktigt för oss. Det stimulerar produktionen av hormonet serotonin som gör oss pigga och glada. Brist på dagsljus ökar istället frisättningen av melatonin, hormonet som gör oss trötta. Det här är en helt normal del av vår sömn- och vakenhetscykel där solljuset behövs för att hålla nere produktionen av melatonin.

Det artificiella ljuset som håller oss vakna

Det artificiella ljus som vi omger oss av i form av lampor, datorskärmar och mobiltelefoner påverkar oss. Ljusstarka skärmar sent på kvällen lurar hjärnan att det fortfarande är dag, vilket minskar melatonin och gör det svårt att somna. Att istället exponeras för starkt artificiellt ljus direkt på morgonen kan tvärt om ha en positivt uppväckande effekt.

– Men det räcker inte riktigt med att titta in i mobilskärmen en minut, förtydligar Christian. Man måste ha starka ljuskällor med en viss typ av blått ljus.

Men alla är inte mottagliga för den här typen av ljusterapi. Om man sover dåligt och ljus inte fungerar bör man kontrollera andra orsaker till dålig sömn. Vid fortsatta svårigheter kan en sömnutredning göras för att utesluta diagnoser som sömnapné och andra sömnstörningar. En del kan också drabbas av årstidsbunden depression.

– För den som känner sig trött och omotiverad om höstmornarna rekommenderar jag ordentlig ljusexponering på morgonen, tillräckligt med sömn och försök att förbättra dina villkor för kvalitetssömn. Du bör heller inte röka, titta på en ljusstark skärm eller dricka koffeinhaltiga drycker innan du går och lägger dig.

– Det är också väldigt viktigt att gå ut en stund mitt på dagen under vinterhalvåret för att få mycket ljus som möjligt. Ljuset är kroppens taktpinne som ser till att många av våra biologiska processer i kroppen fungerar. Utan den kommer vi helt ur fas, säger Christian Benedict.

Christian Benedicts tips för bättre sömn

  • Få mycket dagsljus, särskilt på morgonen.

  • Undvik starkt ljus och skärmar sent på kvällen.

  • Få tillräckligt med sömn. Hjärnan behöver sin återhämtning.

  • Undvik koffein och nikotin före läggdags.

  • Regelbundna sovtider stärker hjärnans dygnsrytm.

  • Sök hjälp vid långvariga sömnproblem eller misstänkt sömnstörning.

Prenumerera på Hjärnfondens nyhetsbrev

Registrera dig och få tips och råd om hjärnhälsa, de senaste nyheterna från hjärnforskningen och berättelser från drabbade och anhöriga direkt till din mejlkorg. En gång i månaden, helt kostnadsfritt.

När du anmäler dig till vårt nyhetsbrev, godkänner du samtidigt vår integritetspolicy.

Porträttbild av Ragnhild Ahlgren som på Hjärnfonden jobbar som skribent och sakkunnig

Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Ragnhild Ahlgren är vetenskapsjournalist och doktor i medicinsk vetenskap.
Läs mer om Ragnhild Ahlgren

Relaterat

Dålig sömn ökar risken för typ 2-diabetes

Att sova för lite kan öka risken för typ 2-diabetes – även om du äter hälsosamt. En ny studie från Uppsala universitet visar hur viktig sömn är för att minska risken för sjukdomen.

Precisionsmedicin krävs för sömnstörningar vid PMDS

PMDS är en svår form av PMS som orsakar humörsvängningar, fysiska besvär och sömnstörningar. En ny studie kartlägger hur biologiska faktorer och behandlingar, som SSRI och sömnmedicin, påverkar symtomen och dygnsrytmen.
Ett porträtt på Christian Benedict som är sömnforskare vi Uppsala universitet

Ny forskning fokuserar på kvinnors sömn

Hälsoproblem relaterade till sömn är allt vanligare och ungefär varannan kvinna upplever sömnsvårigheter. Vid Uppsala universitet ska en ny studie, finansierad av Hjärnfonden, undersöka kvinnors sömn i relation till hormonivåerna.

Onyttig mat försämrar din sömn

Hur vi sover påverkar hur våra hjärnor mår. Jonathan Cedernaes undersöker hur maten du äter kan få dig att sova bättre eller sämre. Vi har fått besöka sömnlabbet på Uppsala Biomedicinska Centrum.
Kvinna sover och på nattduksbordet står en väckarklocka

Så påverkas minnet av sömn

De senaste årens forskning har visat att hjärnan är allt annat än inaktiv när vi sover. Istället bearbetar den information och stöder många funktioner som vi behöver när vi är vakna, som till exempel minne, insikt och inlärning.
Sandra Tamm, läkare och Hjärnfondens stipendiat

Sandra Tamm undersöker sambandet mellan depression och sömn

Hur kommer det sig att personer med sömnproblem oftare utvecklar depression än andra? Sandra Tamm, en av Hjärnfondens stipendiater vill förstå sambandet mellan depression och sömnproblem, två stora folksjukdomar som drabbar många människor.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta