Isabell Brikell vill ta reda på varför personer som har ADHD oftare får migrän

Vi vet idag att det finns ett starkt samband mellan migrän och ADHD hos båda vuxna och barn. Forskning visar även att vuxna som lider av båda ADHD och migrän har sämre livskvalitet och mer mental ohälsa än personer med endast en av diagnoserna. Det är dock oklart vad som driver samsjuklighet mellan ADHD och migrän och det finns väldigt lite forskning inom området.

Min forskning syftar specifikt till att 1) etablera till vilken grad genetiska faktorer kan förklara samsjuklighet mellan ADHD och migrän, 2) identifiera vilka genetiska markörer som ökar risken för både ADHD och migrän och studera de biologiska mekanismerna som dessa genetiska markörer är involverade i och 3) identifiera livsstil- och hälsofaktorer som bidrar till ADHD, migrän, och deras samsjuklighet.

Hur kommer dina forskningsresultat att hjälpa personer som har ADHD och migrän?

Målet är att få en ökad förståelse om varför ADHD och migrän sammanfaller, den underliggande biologin och miljömässiga riskfaktorer för båda tillstånden. På längre sikt kommer dessa forskningsresultat hjälpa oss att bli bättre på att behandla och förebygga samsjuklighet mellan ADHD och migrän. På kort sikt kommer forskningen leda till ökad medvetenhet om hur vanligt det är att leva med ADHD och migrän och vilka utmaningar det kan leda till. Idag är det inte många som vet att migrän oftare drabbar personer med ADHD.

Vilken är den största utmaningen inom ditt forskningsområde?

För att kunna göra genetiska studier så krävs det information om både genetiska markörer och sjukdomarna vi studerar på ett väldigt stort antal individer. Eftersom ADHD oftare diagnosticeras och behandlas hos unga pojkar än flickor, medan migrän tenderar att vara mest prevalent hos vuxna kvinnor så finns det väldigt få forskningsstudier som har samlat in den typen av data. Jag har turen att jobba i Danmark och Sverige där vi har data om ADHD och migrän på nästan hela befolkningen från patientregister samt genetisk information från den danska iPSYCH studien och det Svenska Tvillingregistret. Det betyder att jag har tillgång till några av de få studier i världen där vi faktiskt kan studera genetiska riskfaktorer för samsjuklighet mellan ADHD och migrän.

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning?

Jag har alltid varit intresserad av psykologi och studerade psykologi i England. Där är utbildningen mer inriktad mot forskning och där upptäckte jag att forskningen om samspelet mellan gener och miljö i psykisk ohälsa var intressant. ADHD är en komplex funktionsnedsättning som börjar tidigt i livet där miljön och gener båda spelar stor roll och just därför valde jag att fokusera på ADHD. Hjärn- och genetisk forskning är också ett fält som utvecklas enormt snabbt med hjälp av ny teknologi och stora internationella samarbeten. Det gör det till ett väldigt spännande område att jobba inom.