Hjärnfonden
Ge en gåva
Ung kille ligger nedlutad framför sin dator

Varför personer med ADHD oftare får migrän vill Isabell Brikell, en av Hjärnfondens stipendiater ta reda på.

Isabell Brikell vill ta reda på varför personer som har ADHD oftare får migrän

Isabell Brikell är en av Hjärnfondens stipendiater. Hennes forskning fokuserar på riskfaktorer, medicinsk behandling och samsjuklighet inom ADHD. Hon är intresserad av varför personer med ADHD ofta även har neurologiska sjukdomar och speciellt hur gener och miljöfaktorer bidrar till att personer som har ADHD ofta får migrän. #postkodeffekten

Namn: Isabell Brikell 
Universitet: Karolinska Institutet & Aarhus Universitet
Forskningsområde: ADHD och migrän

Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka?

Isabell Brikell forskar på Karolinska Institutet och Aarhus Universitet.
Isabell Brikell forskar på Karolinska Institutet och Aarhus Universitet.

Vi vet idag att det finns ett starkt samband mellan migrän och ADHD hos båda vuxna och barn. Forskning visar även att vuxna som lider av båda ADHD och migrän har sämre livskvalitet och mer mental ohälsa än personer med endast en av diagnoserna. Det är dock oklart vad som driver samsjuklighet mellan ADHD och migrän och det finns väldigt lite forskning inom området.

Min forskning syftar specifikt till att 1) etablera till vilken grad genetiska faktorer kan förklara samsjuklighet mellan ADHD och migrän, 2) identifiera vilka genetiska markörer som ökar risken för både ADHD och migrän och studera de biologiska mekanismerna som dessa genetiska markörer är involverade i och 3) identifiera livsstil- och hälsofaktorer som bidrar till ADHD, migrän, och deras samsjuklighet.

Hur kommer dina forskningsresultat att hjälpa personer som har ADHD och migrän?

Målet är att få en ökad förståelse om varför ADHD och migrän sammanfaller, den underliggande biologin och miljömässiga riskfaktorer för båda tillstånden. På längre sikt kommer dessa forskningsresultat hjälpa oss att bli bättre på att behandla och förebygga samsjuklighet mellan ADHD och migrän. På kort sikt kommer forskningen leda till ökad medvetenhet om hur vanligt det är att leva med ADHD och migrän och vilka utmaningar det kan leda till. Idag är det inte många som vet att migrän oftare drabbar personer med ADHD.

Vilken är den största utmaningen inom ditt forskningsområde?

För att kunna göra genetiska studier så krävs det information om både genetiska markörer och sjukdomarna vi studerar på ett väldigt stort antal individer. Eftersom ADHD oftare diagnosticeras och behandlas hos unga pojkar än flickor, medan migrän tenderar att vara mest prevalent hos vuxna kvinnor så finns det väldigt få forskningsstudier som har samlat in den typen av data. Jag har turen att jobba i Danmark och Sverige där vi har data om ADHD och migrän på nästan hela befolkningen från patientregister samt genetisk information från den danska iPSYCH studien och det Svenska Tvillingregistret. Det betyder att jag har tillgång till några av de få studier i världen där vi faktiskt kan studera genetiska riskfaktorer för samsjuklighet mellan ADHD och migrän.

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning?

Jag har alltid varit intresserad av psykologi och studerade psykologi i England. Där är utbildningen mer inriktad mot forskning och där upptäckte jag att forskningen om samspelet mellan gener och miljö i psykisk ohälsa var intressant. ADHD är en komplex funktionsnedsättning som börjar tidigt i livet där miljön och gener båda spelar stor roll och just därför valde jag att fokusera på ADHD. Hjärn- och genetisk forskning är också ett fält som utvecklas enormt snabbt med hjälp av ny teknologi och stora internationella samarbeten. Det gör det till ett väldigt spännande område att jobba inom.

#postkodeffektenPostkodlotteriet

 

 

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Johan Isaksson leg. psykolog, docent och adjungerad lektor vid Uppsala universitet.

Att reglera starka känslor vid ADHD

Många unga med ADHD kämpar med att reglera starka känslor, vilket kan leda till stress och sociala svårigheter. Forskaren Johan Isaksson vill bidra till att öka förståelsen och utveckla behandlingar som hjälper unga att må bättre.

“Vi hade inte haft våra jobb utan våra diagnoser”

Överdoser, kilometerlånga kom ihåg-listor, hundratusentals följare och en orubblig kärlek. Influencerparet Lisa och Henrik Borg har fått sina liv att fungera trots utmaningarna med att hantera bipolär sjukdom och ADHD. Eller kanske tack vare.
Darius Barimani, kirurg och författare till en handbok om ADHD.

Dr Damps åtta tips på hur du klarar skolan med ADHD

“Doktor Damp”, Darius Barimani, arbetar idag som kirurg, men hans resa dit har varit allt annat än enkel. Som barn med ADHD och ytterligare tre diagnoser fick han kämpa hårt i skolan.

Genetiska orsaker bakom migrän och klusterhuvudvärk

Var femte kvinna och var tionde man i Sverige lever med migrän, en plågsam sjukdom som kan påverka allt från arbetsförmåga till socialt liv. Andrea Carmine Belin, hjärnforskare vid Karolinska Institutet, svarar på de vanligaste frågorna om migrän och klusterhuvudvärk – en kusin till migrän – och den senaste forskningen.
Zheng Chang.

Är ADHD-medicinering farlig?

Många som ska börja med ADHD-medicin är rädda för att den ska vara farlig och påverka hjärtat. Och många som tar ADHD-medicin, särskilt unga vuxna, slutar ta den redan under det första året.
Ett kollage med en kvist med gröna blad och ett ansikte mot grå bakgrund.

Det behövs mer kunskap om den kvinnliga hjärnan 

Kvinnor har mer sömnproblem än män, får sin ADHD-diagnos senare och drabbas i större utsträckning av stress. Mannen har varit norm inom medicinsk forskning och trots att det går framåt behövs fortfarande mer kunskap om hur hjärnans sjukdomar och diagnoser drabbar kvinnor annorlunda än män.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta