Hjärnforskningen är många strokedrabbades största hopp
De senaste 20 åren har vi sett stora framsteg i kampen mot stroke. Vi har både blivit bättre på att förebygga sjukdomen och att behandla den i det akuta skedet. Däremot är vägen tillbaka efter en stroke i stort sett lika lång och svår som förut. Här behövs ett genombrott. Här berättar professor Marcela Pekna om sin hoppingivande hjärnforskning.
Varje år drabbas ungefär 25 000 svenskar av stroke. En vanlig följd är olika typer av funktionsnedsättningar, som innebär att många behöver genomgå en både utdragen och krävande rehabilitering. Trots det blir långt från alla fullt återställda. Därför arbetar jag och min forskargrupp på ett läkemedel som både kan skynda på och förbättra återhämtningen. Nu hoppas jag på ditt stöd!
Min forskargrupp var först i världen med att visa att en särskild del av immunförsvaret stimulerar nybildning av nervceller i hjärnan, både i den friska hjärnan och efter en stroke. Vi kunde då se att en viss molekyl, C3a, spelade en viktig roll. Sedan visade vi att möss återhämtar sig snabbare efter en stroke när de behandlas med C3a.
Läkemedel som hjälper rehabilitering av stroke
Nästa steg är nu att hitta enklare molekyler med samma funktion. Problemet med C3a är nämligen att den är extremt dyr att få fram. Vi har några lovande kandidater, men det kräver samarbete med andra experter – och många olika experiment. Allt det här är väldigt dyrt, så varje krona vi får gör verkligen skillnad. Lyckas vi så kan det på sikt minska mycket lidande.
Jag vet att många strokedrabbade väntar otåligt på ett läkemedel som gör rehabiliteringen mer effektiv. Med jämna mellanrum får jag mejl från människor som undrar hur min forskning går och om de kan få behandling med ”mina” molekyler. Tyvärr är vi inte där än, men vårt mål är att ganska snart inleda kliniska tester.
Strokeforskningen behöver mer resurser
Vårt största bekymmer på vägen är egentligen finansieringen. Det satsas alldeles för lite på strokeforskning i Sverige – trots att det handlar om en folksjukdom som slår väldigt hårt mot både den som drabbas och de anhöriga. Stödet från Hjärnfonden har därför varit avgörande för mig och min forskargrupp. Nu hoppas jag att du vill fortsätta stödja livsviktig hjärnforskning. Ge en gåva redan idag!
