Strokeforskare Marcela Pekna, professor i neuroimmunologi, Göteborgs universitet Marcela Pekna, professor i neuroimmunologi, Göteborgs universitet.

Hjärnforskningen är många strokedrabbades största hopp

De senaste 20 åren har vi sett stora framsteg i kampen mot stroke. Vi har både blivit bättre på att förebygga sjukdomen och att behandla den i det akuta skedet. Däremot är vägen tillbaka efter en stroke i stort sett lika lång och svår som förut. Här behövs ett genombrott. Här berättar professor Marcela Pekna om sin hoppingivande hjärnforskning.

Varje år drabbas ungefär 25 000 svenskar av stroke. En vanlig följd är olika typer av funktionsnedsättningar, som innebär att många behöver genomgå en både utdragen och krävande rehabilitering. Trots det blir långt från alla fullt återställda. Därför arbetar jag och min forskargrupp på ett läkemedel som både kan skynda på och förbättra återhämtningen. Nu hoppas jag på ditt stöd!

Min forskargrupp var först i världen med att visa att en särskild del av immunförsvaret stimulerar nybildning av nervceller i hjärnan, både i den friska hjärnan och efter en stroke. Vi kunde då se att en viss molekyl, C3a, spelade en viktig roll. Sedan visade vi att möss återhämtar sig snabbare efter en stroke när de behandlas med C3a.

Läkemedel som hjälper rehabilitering av stroke

Nästa steg är nu att hitta enklare molekyler med samma funktion. Problemet med C3a är nämligen att den är extremt dyr att få fram. Vi har några lovande kandidater, men det kräver samarbete med andra experter – och många olika experiment. Allt det här är väldigt dyrt, så varje krona vi får gör verkligen skillnad. Lyckas vi så kan det på sikt minska mycket lidande.

Jag vet att många strokedrabbade väntar otåligt på ett läkemedel som gör rehabiliteringen mer effektiv. Med jämna mellanrum får jag mejl från människor som undrar hur min forskning går och om de kan få behandling med ”mina” molekyler. Tyvärr är vi inte där än, men vårt mål är att ganska snart inleda kliniska tester.

Strokeforskningen behöver mer resurser

Vårt största bekymmer på vägen är egentligen finansieringen. Det satsas alldeles för lite på strokeforskning i Sverige – trots att det handlar om en folksjukdom som slår väldigt hårt mot både den som drabbas och de anhöriga. Stödet från Hjärnfonden har därför varit avgörande för mig och min forskargrupp. Nu hoppas jag att du vill fortsätta stödja livsviktig hjärnforskning. Ge en gåva redan idag!

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Åsa Westlund drabbades av en stroke när hon paddlade kanor.

”Vi måste göra mer för dem som lider efter en stroke”

Stroke orsakas oftast av en blodpropp, men 15 procent av fallen beror på hjärnblödning. Ett sådant fall var Åsa Westlund, som oväntat insjuknade vid 53 års ålder. Läs hennes berättelse och se vad hon önskar sig av hjärnforskningen.

Martin-Hummel-Gradén med sin dotter

När dottern föddes låg Martin förlamad efter en stroke

Stroke är den enskilt vanligaste orsaken till funktionsnedsättningar. En som har drabbats väldigt hårt är Martin Hummel-Gradén. Här berättar hans sambo Carin Hesselroth om deras krossade familjedröm – och ber om ditt stöd till hjärnforskningen.

Maja Berg var bara 21 år när hon fick en stroke.

Vem som helst kan drabbas av stroke

Risken för stroke ökar med stigande ålder. Men vi måste komma ihåg att var 25:e fall utgörs av personer under 50 år – om vi glömmer det kan livsviktig vård fördröjas. Det är Maja Berg ett bra exempel på. Läs hennes berättelse om att drabbas av stroke vid 21 års ålder.

Saema Ansar, forskargruppsledare och docent inom neurovaskulär forskning vid Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet

Avancerad strokeforskning kan ge vården en bättre verktygslåda

Varje år drabbas ungefär 25 000 svenskar av stroke – nästan var fjärde dör och många fler får  svåra men. Hjärnforskaren Saema Ansars forskargrupp arbetar nu parallellt med två lovande behandlingsmetoder. Här berättar hon mer och ber om ditt fortsatta stöd.

Anhöriga spelar stor roll för den som drabbats av en stroke

Hjärnforskningen måste få rätt förutsättningar

Professor Katharina Stibrant Sunnerhagen har arbetat med stroke som både läkare och forskare i över 30 år. Förutom att hon leder en stor forskargrupp är hon också WHO:s expert på strokerehabilitering. När hon säger att hjärnforskningen behöver bättre resurser finns det alltså skäl att lyssna.

Milos Pekny är professor i klinisk neurovetenskap vid Göteborgs universitet.

Han tar kampen mot stroke till nya frontlinjer

Professor Milos Pekny säger att strokeforskningen har varit för fokuserad på nervceller. Nu kartlägger hans forskargrupp en annan sorts celler i hjärnan, astrocyter. De har då visat sig spela stor roll vid en stroke, både i det akuta skedet och vid återhämtningen. Dessa kunskaper kan på sikt leda till helt nya behandlingsformer.