Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Lästid: 2 minuter

”Redan när jag var 8-9 år hade jag självmordstankar”

Sissela är idag 27 år. Under hela sin uppväxt har hon lidit av ångest, depression och självskadebeteende. I perioder har hon haft självmordstankar och även planerat självmord. Efter många år fick hon till sist rätt diagnos och behandling. Idag är hon frisk från sin depression och arbetar.

Porträtt av Sissela.

Hon vill dela med sig av sina egna erfarenheter om sin svåra barndom för att kunna hjälpa andra och bidra till ökat stöd för forskningen.

Forskningen är jätteviktig. Det är den som hjälper på lång sikt

Sissela

– Jag var ett känsligt barn, jag grät ofta, blev retad och mobbad. Jag skrev dagbok och har efteråt sett att jag bara vara 8-9 år när jag började få självmordstankar första gången. Det fortsatte till dess att jag var 11 år, då flyttade vi till en annan ort. Då blev det bättre ett tag. Jag fick en nystart och fick vara den jag är.

Ångesten och depressionen kom tillbaka

– Jag utvecklade självskadebeteende och det tog lång tid innan jag fick hjälp. Det var först när jag var runt 14 år som jag kom i kontakt med BUP. Sedan fick jag gå hos en psykolog till dess att jag blev 18 år. Det hjälpte mig. Under tiden blev jag också utredd och fick diagnosen ADHD.

Då blev jag helt förstörd för jag höll inte med om diagnosen. Och flera år senare visade det sig också att den var fel och diagnosen avskrivs.

Förlorade pappa i självmord

Men det blev värre. Den största livskrisen skedde sommaren 2012 då Sissela var 19 år och förlorade sin pappa i självmord.

– Sedan dess har inget varit sig likt. Det tog tre år av sorgbearbetning och samtalsterapi för att förstå allt som hade hänt mig. Då bestämde jag mig också för att hjälpa andra och engagera mig i dessa frågor.

Idag har Sissela lärt sig hur hon kan hantera sin depression och ångest.

– För mig har samtalsterapi och KBT hjälpt. Men det passar inte alla. Därför är det viktigt att forskningen kan ta fram olika behandlingsmetoder. Forskningen är jätteviktig. Det är den som hjälper på lång sikt.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Porträtt av Ragnhild Ahlgren.

Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Ragnhild Ahlgren är vetenskapsjournalist och doktor i medicinsk vetenskap.

Relaterat

Kollage med en skulptur av en människa som håller handen för ansiktet, med ett mörkt rök­moln som väller ut från huvudet.

Våga fråga – det kan rädda liv

Att våga fråga om hur någon mår – och om självmordstankar – kan rädda liv. Här får du råd om hur du kan agera, vad du ska vara uppmärksam på och var hjälp finns.
Läs mer
Porträtt av Embla Steiner.

Hopp om ny behandling för aggressiv barnhjärntumör

Immunbehandling mot den dödliga barnhjärntumören diffust ponsgliom kan hejda tumörens tillväxt en tid, men bara för vissa patienter. Embla Steiner undersöker hur behandlingen kan bi mer effektiv.
Läs mer
Hugo och hans lillebror Sixten tillsammans i en pool.

Hugo simmar för sin lillebror

När Hugos lillebror Sixten blev svårt sjuk, bestämde sig Hugo, tio år, för att göra skillnad. Genom utmaningar på både cykel och i vatten har han samlat in totalt 27 200 kronor till forskningen om barnhjärnan.
Läs mer
Ett kollage med en flicka och en äldre man som håller armarna runt varandra, gåendes mot två röda stugor.

Ett hej till grannen kan betyda mer än du tror

Många svenskar besväras av ofrivillig ensamhet och isolering. Men forskning visar att ytliga och tillfälliga kontakter kan göra stor skillnad för vårt välmående.
Läs mer
En ung person går ner för en spiral trappa.

Hjärnforskning ger hopp om bättre självmordsprevention

Ny forskning om hjärnan kan bli avgörande för att förhindra självmord i framtiden. Martin Schalling, neurobiolog vid Karolinska Institutet, tror på stora framsteg inom biomarkörer och AI-teknik.
Läs mer
Porträtt av Granit Kastrati.

Varför uppstår psykoser?

Hjärnfondens stipendiat Gránit Kastrati forskar om psykossjukdomar från barndom till vuxen ålder. Målet med forskningen är att förstå hur och varför vanföreställningar uppstår i hjärnan.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta