Cinna Bromander Cinna Bromander var bara 31 år när hon drabbades av en stroke.

”Jag önskar ingen en stroke, därför hoppas jag på hjärnforskningen”

En stroke ställer hela tillvaron på ända, både för den som drabbas och de anhöriga. Här kan du läsa Cinna C. Bromanders berättelse. Hon var bara 31 år och skulle precis byta bana i livet – när en stroke istället bestämde riktningen åt henne. Nu ber hon om ditt stöd till hjärnforskningen, för att inte fler ska behöva drabbas lika hårt.

Efter att ha arbetat som skådespelerska och musikalartist i åtta år var det dags för något nytt. Jag ville plugga. Och till min stora glädje kom jag in på juristlinjen. När jag var på väg till min tredje dag på utbildningen föll jag plötsligt ihop på trottoaren. Trots att jag kämpade för kung och fosterland för att resa mig upp så gick det inte. Jag kunde inte ens ropa på hjälp.

Blodpropp i hjärnan

Tack och lov såg en man vad som hände och ringde 112. Trots att jag låg där, stum och orörlig, så kunde jag inte tro på det jag hade drabbats av. Jag var ju för ung! Det var först när ambulansen körde iväg mig med påslagna sirener som jag förstod – jo, det är en stroke.

På sjukhuset lyckades läkarna tyvärr inte få bort proppen i min hjärna, så jag föll i koma. Jag vaknade tre dagar senare och förstod att jag inte längre var koreografen i mitt eget liv. Jag var halvsidesförlamad och kunde varken prata, läsa eller skriva – en vuxen kvinna i ett spädbarns kropp.

Ständig värk efter stroken

En lång tid med rehabilitering följde. Det är verkligen hemskt när du vill säga något som är glasklart i huvudet, men så vägrar hjärnan och munnen att samarbeta. Så det hände förstås att jag under rehabiliteringen skrek och la mig ner och grät. Men jag är stolt över hur jag ändå kämpade på, idag kan jag exempelvis både gå och prata bra.

Det som gör vardagen svår är snarare att närminnet inte är det bästa och att jag har ständig värk i hela min högra sida. Dessutom har jag utvecklat epilepsi. Men jag lever! Det är inte självklart efter en så svår stroke.

Jag blev som du kanske förstår aldrig jurist, men jag har ett annat jobb jag älskar. Sedan 11 år arbetar jag deltid på ett afasi-center, där jag lär mina strokebröder och -systrar att prata, läsa och skriva igen. Det är otroligt fint.

Hoppas på nya forskningsgenombrott

Men det gör mig bedrövad att se att det fortsätter att komma så många nya strokedrabbade.
Jag vet att många färre blir sjuka idag än då för 15 år sedan när jag drabbades – tack vare hjärnforskningens framsteg. Men jag om någon vet också hur fruktansvärt hårt en stroke slår.

Jag vill att ingen ska behöva gå igenom det jag har gått igenom. Därför ber jag nu om ditt stöd till hjärnforskningen. Nya genombrott i kampen mot stroke kan rädda liv och minska enormt lidande. Det vinner vi alla på, så ge en gåva redan idag!

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Åsa Westlund drabbades av en stroke när hon paddlade kanor.

”Vi måste göra mer för dem som lider efter en stroke”

Stroke orsakas oftast av en blodpropp, men 15 procent av fallen beror på hjärnblödning. Ett sådant fall var Åsa Westlund, som oväntat insjuknade vid 53 års ålder. Läs hennes berättelse och se vad hon önskar sig av hjärnforskningen.

Martin-Hummel-Gradén med sin dotter

När dottern föddes låg Martin förlamad efter en stroke

Stroke är den enskilt vanligaste orsaken till funktionsnedsättningar. En som har drabbats väldigt hårt är Martin Hummel-Gradén. Här berättar hans sambo Carin Hesselroth om deras krossade familjedröm – och ber om ditt stöd till hjärnforskningen.

Maja Berg var bara 21 år när hon fick en stroke.

Vem som helst kan drabbas av stroke

Risken för stroke ökar med stigande ålder. Men vi måste komma ihåg att var 25:e fall utgörs av personer under 50 år – om vi glömmer det kan livsviktig vård fördröjas. Det är Maja Berg ett bra exempel på. Läs hennes berättelse om att drabbas av stroke vid 21 års ålder.

Saema Ansar, forskargruppsledare och docent inom neurovaskulär forskning vid Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet

Avancerad strokeforskning kan ge vården en bättre verktygslåda

Varje år drabbas ungefär 25 000 svenskar av stroke – nästan var fjärde dör och många fler får  svåra men. Hjärnforskaren Saema Ansars forskargrupp arbetar nu parallellt med två lovande behandlingsmetoder. Här berättar hon mer och ber om ditt fortsatta stöd.

Anhöriga spelar stor roll för den som drabbats av en stroke

Hjärnforskningen måste få rätt förutsättningar

Professor Katharina Stibrant Sunnerhagen har arbetat med stroke som både läkare och forskare i över 30 år. Förutom att hon leder en stor forskargrupp är hon också WHO:s expert på strokerehabilitering. När hon säger att hjärnforskningen behöver bättre resurser finns det alltså skäl att lyssna.

Milos Pekny är professor i klinisk neurovetenskap vid Göteborgs universitet.

Han tar kampen mot stroke till nya frontlinjer

Professor Milos Pekny säger att strokeforskningen har varit för fokuserad på nervceller. Nu kartlägger hans forskargrupp en annan sorts celler i hjärnan, astrocyter. De har då visat sig spela stor roll vid en stroke, både i det akuta skedet och vid återhämtningen. Dessa kunskaper kan på sikt leda till helt nya behandlingsformer.