Patrik Andersson, en av Hjärnfondens postdoktorala stipendiater

Patrik Andersson vill minska dödligheten av hjärntumörer

Ödem, ansamling av vätska i hjärnan, bidrar till dödligheten av hjärntumörer. Patrik Andersson, en av Hjärnfondens postdoktorala stipendiater, vill hitta sätt att behandla eller förhindra uppkomsten av ödem så att fler drabbade överlever.

Namn: Patrik Andersson
Universitet: Harvard Medical School / Massachusetts General Hospital, Boston (affilierad vid Karolinska Institutet)
Forskningsområde: Hjärntumörer

Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka?

I min forskning fokuserar vi på den vanligaste hjärntumören hos vuxna, så kallad glioblastom. Tillgängliga behandlingsalternativ innefattar kirurgi, strålning och cytostatika. Tyvärr är effekterna av sådan behandling i bästa fall kortvarig, och patienter dör vanligtvis inom 18 månader. Dödligheten kan bero på många olika faktorer, däribland så kallat ödem. Ödem är ansamling av vätska inom vävnaden, i det här fallet hjärnan. Det i sig kan vara dödligt, och bidrar till minskad effekt av behandling. I min forskning försöker vi att behandla, alternativt förhindra ödem i hjärntumörer och därmed minska dödligheten.

Hur kommer dina forskningsresultat att hjälpa personer som är drabbade av hjärntumör?

Om vi kan förhindra ödem kommer det ha stor inverkan på patienter. Först och främst kan vi undvika ödem-relaterad dödlighet, men även förbättra livskvaliteten då ödem kan orsaka huvudvärk, nedsatt kognitiv funktion, och permanenta hjärnskador. Genom minskad ödem hoppas vi även kunna göra tillgänglig behandling mer effektiv, något som det redan finns bevis för.

Vilken är den största utmaningen inom ditt forskningsområde?

Det finns många utmaningar inom hjärntumörer. En stor utmaning är att få potentiella läkemedel levererade till själva tumören. Ödem bidrar till ett ökat tryck i hjärnan, vilket ytterligare försvårar åtkomsten för läkemedel. Genom minskat ödem ger vi tillgängliga läkemedel optimal chans att ha en effekt, samt ger läkare mer tid att hitta en effektiv behandlingsstrategi.

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning?

Hjärnan har alltid fascinerat mig. Jag tog en kurs i psykologi under tiden i gymnasiet, men insåg att det var för abstrakt för mig. Istället blev det biologi och under min utbildning inom biomedicin på Karolinska Institutet var det främst neurologi och onkologi som intresserade mig. Under min doktorandtid studerade jag onkologi, men när jag valde forskningsgrupp för min postdoktorala utbildning tog jag chansen att kombinera mitt intresse för hjärnan och onkologi.

Vad är din drivkraft som forskare?

I grunden är det min nyfikenhet. Jag vill alltid veta mer och förstå hur saker fungerar, främst inom biologi. Den yttersta drivkraften, vilket är varför jag valde att forska i Boston, är chansen att bidra till förbättrad behandling och överlevnad hos patienter.

Fakta om hjärntumörer:

  • I Sverige drabbas cirka 2 000 personer varje år
  • Hjärntumörer kan vara godartade eller elakartade
  • Godartade tumörer växer långsamt och avgränsat från själva hjärnvävnaden
  • Elakartade växer in i hjärnvävnaden och är svårare att operera bort
  • Prognosen vid hjärntumör varierar, men det går ofta att få bra behandling

Läs mer om hjärntumörer här

Postkodlotteriet

 

 

 

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Publicerad: 2020-05-19

Relaterat

Robin Rohlén

Robin Rohlén vill använda ultraljud för att förmedla information från nervtrådar till muskler

Ultraljud är en metod som kan förbättra styrningen av en robothand för personer som fått amputera en hand. Att utveckla metoden är fokus för Hjärnfondens stipendiat Robin Rohlén.

Läs mer
Daniel Twohig forskar vid Lunds universitet

Daniel Twohig vill behandla stroke med stamceller

I Sverige är stroke en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsättningar. I dag finns inget läkemedel som kan hjälpa hjärnans återhämtning efter en stroke. Daniel Twohig, en av Hjärnfondens stipendiater, arbetar med att ta fram en ny behandlingsmetod baserad på stamceller.

Läs mer
Linn Hallqvist, forskare vid Karolinska Institutet

Linn Hallqvist vill förbättra behandlingen av patienter med hjärnblödning

Spontan hjärnblödning pga försvagningar – utbuktningar – i hjärnans blodkärl utgör den tionde vanligaste diagnosen på intensivvårdsavdelningar i Sverige och är associerad med hög dödlighet och komplikationer. Linn Hallqvist, en av Hjärnfondens stipendiater, vill öka kunskapen om de mekanismer som ligger till grund för allvarliga komplikationer.

Läs mer
Hjärnforskaren Ross Smith vid sitt skrivbord

Ross Smith forskar om missbildningar i hjärnans blodkärl

Fokus för honom är sjukdomen Cerebral cavernös missbildning och vilken roll inflammation har för sjukdomen.

Läs mer
Bild på forskaren och stipendiaten maximilian tufvesson alm

Hur hänger diet och psykisk ohälsa ihop?

Maximilian Tufvesson Alm, en av Hjärnfondens stipendiater, vill ta reda på hur mag-tarmkanalen kan påverka psykisk ohälsa genom ett hormon som produceras i tarmen. Han vill också förstå hur det påverkas av det vi äter.

Läs mer
Patricia Hägglund forskar vid Umeå universitet.

Patricia Hägglund vill göra det lättare för strokedrabbade att svälja

Runt hälften av de som drabbas av en stroke får problem med att svälja vilket ökar risken för undernäring och lunginflammation. Idag saknas en behandling som förbättrar sväljförmågan men det vill Patricia Hägglund, en av Hjärnfondens stipendiater, ändra på.

Läs mer