Hjärnfonden
Ge en gåva
Harald Lund, Hjärnfondens stipendiat 2020

Harald Lund, Hjärnfondens stipendiat. forskar på Karolinska Institutet. Han vill ta reda på vilken roll makrofager har för kronisk smärta.

Harald Lund vill ta reda på vilken roll immunförsvaret har vid kronisk smärta

Makrofager är en celltyp som tillhör immunförsvaret. Skador eller inflammation i det perifera nervsystemet leder ofta till kronisk smärta och en ansamling av makrofager. Harald Lund, en av Hjärnfondens stipendiater forskar om vilken roll makrofagerna har vid kronisk smärta.

Namn: Harald Lund
Universitet: Karolinska Institutet
Forskningsområde: Makrofager i det perifera nervsystemet 

Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka? 

Makrofager är en celltyp som tillhör kroppens immunförsvar. De finns i samtliga organ där de utför uppgifter som är skräddarsydda för vävnadens behov; i lungorna rensar makrofager bort partiklar från inandningsluften, hjärnans makrofager hjälper till med synapsbildning mellan nervceller och i tarmmuskulaturen finns makrofager som stimulerar tarmrörelser. Men vad har makrofager för funktion i det perifera nervsystemet  – i de nervtrådar som kopplar samman kroppens alla organ och ryggmärgen? Om detta vet vi väldigt lite och mitt mål är att kunna svara på den frågan.  

Hur kommer dina forskningsresultat att hjälpa personer som är drabbade av smärta?

Skador på eller inflammation i det perifera nervsystemet leder ofta till kronisk smärta och en ansamling av makrofager i vävnaden. En hypotes är att makrofagerna programmeras om av vävnadsskadan vilket bidrar till att bibehålla smärtan. Genom att studera makrofagernas funktion vid normala tillstånd har vi en större möjlighet att förstå vad som går fel vid skada/sjukdom. Detta kan också ge oss en förståelse för hur vi ska kunna programmera om makrofagerna för att kunna behandla smärta Men vad har makrofager för funktion i det perifera nervsystemet

Vilken är den största utmaningen inom ditt forskningsområde? 

Makrofager har unika funktioner i varje organ men deras ursprung är detsamma. Alltså är organets mikromiljö – dvs de andra celler som vistas i vävnaden och de signalämnen som de producerar – av betydelse för att skola in makrofagerna. Med andra ord, vilka är faktorerna som instruerar en makrofag att bli en lung-makrofag, en hjärn-makrofag eller en tarm-makrofag? Detta är en av de stora frågorna inom makrofagfältet i dagsläget.  

 Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning? 

 Hjärnan är otroligt vacker under mikroskopet!  

 Vad är din drivkraft som forskare? 

 Nyfikenhet, nyfikenhet, nyfikenhet! 

Postkodlotteriet

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Ett porträtt på hjärnforskaren Mattias Andréasson.

Parkinsonforskning med hjälp av nervtrådar i huden

Parkinsons sjukdom och atypisk parkinsonism, en grupp neurodegenerativa sjukdomar som liknar Parkinson, kan ofta påminna mycket om varandra. Men sjukdomarna kräver olika behandling och omhändertagande varför det är viktigt att kunna skilja dessa sjukdomar åt. Just det vill Mattias Andréasson, Hjärnfondens stipendiat, göra genom att studera hudens nervtrådar.
Ett porträtt på Darko Sarovic

Kommunikation mellan autistiska barn och deras föräldrar

Darko Sarovic, en av Hjärnfondens stipendiater 2024, har utvecklat en metod för att scanna flera hjärnor samtidigt och sedan använda resultaten för att studera hjärnaktivitet och interaktion mellan barn med autism och deras föräldrar.
Magnetisk resonanstomografi (MRI) av en hjärna.

Sex miljoner till framtidens hjärnforskare

Hjärnfonden delar ut sex miljoner kronor i form av postdoktorala stipendier till tio forskare i början av sina akademiska karriärer.
Robin Rohlén

Robin Rohlén vill använda ultraljud för att förmedla information från nervtrådar till muskler

Ultraljud är en metod som kan förbättra styrningen av en robothand för personer som fått amputera en hand. Att utveckla metoden är fokus för Hjärnfondens stipendiat Robin Rohlén.
Daniel Twohig forskar vid Lunds universitet

Daniel Twohig vill behandla stroke med stamceller

I Sverige är stroke en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsättningar. I dag finns inget läkemedel som kan hjälpa hjärnans återhämtning efter en stroke. Daniel Twohig, en av Hjärnfondens stipendiater, arbetar med att ta fram en ny behandlingsmetod baserad på stamceller.
Linn Hallqvist, forskare vid Karolinska Institutet

Linn Hallqvist vill förbättra behandlingen av patienter med hjärnblödning

Spontan hjärnblödning pga försvagningar - utbuktningar - i hjärnans blodkärl utgör den tionde vanligaste diagnosen på intensivvårdsavdelningar i Sverige och är associerad med hög dödlighet och komplikationer. Linn Hallqvist, en av Hjärnfondens stipendiater, vill öka kunskapen om de mekanismer som ligger till grund för allvarliga komplikationer.
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta