Harald Lund, Hjärnfondens stipendiat 2020 Harald Lund, Hjärnfondens stipendiat. forskar på Karolinska Institutet. Han vill ta reda på vilken roll makrofager har för kronisk smärta.

Harald Lund vill ta reda på vilken roll immunförsvaret har vid kronisk smärta

Makrofager är en celltyp som tillhör immunförsvaret. Skador eller inflammation i det perifera nervsystemet leder ofta till kronisk smärta och en ansamling av makrofager. Harald Lund, en av Hjärnfondens stipendiater forskar om vilken roll makrofagerna har vid kronisk smärta.

Namn: Harald Lund
Universitet: Karolinska Institutet
Forskningsområde: Makrofager i det perifera nervsystemet 

Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka? 

Makrofager är en celltyp som tillhör kroppens immunförsvar. De finns i samtliga organ där de utför uppgifter som är skräddarsydda för vävnadens behov; i lungorna rensar makrofager bort partiklar från inandningsluften, hjärnans makrofager hjälper till med synapsbildning mellan nervceller och i tarmmuskulaturen finns makrofager som stimulerar tarmrörelser. Men vad har makrofager för funktion i det perifera nervsystemet  – i de nervtrådar som kopplar samman kroppens alla organ och ryggmärgen? Om detta vet vi väldigt lite och mitt mål är att kunna svara på den frågan.  

Hur kommer dina forskningsresultat att hjälpa personer som är drabbade av smärta?

Skador på eller inflammation i det perifera nervsystemet leder ofta till kronisk smärta och en ansamling av makrofager i vävnaden. En hypotes är att makrofagerna programmeras om av vävnadsskadan vilket bidrar till att bibehålla smärtan. Genom att studera makrofagernas funktion vid normala tillstånd har vi en större möjlighet att förstå vad som går fel vid skada/sjukdom. Detta kan också ge oss en förståelse för hur vi ska kunna programmera om makrofagerna för att kunna behandla smärta Men vad har makrofager för funktion i det perifera nervsystemet

Vilken är den största utmaningen inom ditt forskningsområde? 

Makrofager har unika funktioner i varje organ men deras ursprung är detsamma. Alltså är organets mikromiljö – dvs de andra celler som vistas i vävnaden och de signalämnen som de producerar – av betydelse för att skola in makrofagerna. Med andra ord, vilka är faktorerna som instruerar en makrofag att bli en lung-makrofag, en hjärn-makrofag eller en tarm-makrofag? Detta är en av de stora frågorna inom makrofagfältet i dagsläget.  

 Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning? 

 Hjärnan är otroligt vacker under mikroskopet!  

 Vad är din drivkraft som forskare? 

 Nyfikenhet, nyfikenhet, nyfikenhet! 

Postkodlotteriet

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Linn Hallqvist, forskare vid Karolinska Institutet

Linn Hallqvist vill förbättra behandlingen av patienter med hjärnblödning

Spontan hjärnblödning pga försvagningar – utbuktningar – i hjärnans blodkärl utgör den tionde vanligaste diagnosen på intensivvårdsavdelningar i Sverige och är associerad med hög dödlighet och komplikationer. Linn Hallqvist, en av Hjärnfondens stipendiater, vill öka kunskapen om de mekanismer som ligger till grund för allvarliga komplikationer.

Hjärnforskaren Ross Smith vid sitt skrivbord

Ross Smith forskar om missbildningar i hjärnans blodkärl

Fokus för honom är sjukdomen Cerebral cavernös missbildning och vilken roll inflammation har för sjukdomen.

Bild på forskaren och stipendiaten maximilian tufvesson alm

Hur hänger diet och psykisk ohälsa ihop?

Maximilian Tufvesson Alm, en av Hjärnfondens stipendiater, vill ta reda på hur mag-tarmkanalen kan påverka psykisk ohälsa genom ett hormon som produceras i tarmen. Han vill också förstå hur det påverkas av det vi äter.

Patricia Hägglund forskar vid Umeå universitet.

Patricia Hägglund vill göra det lättare för strokedrabbade att svälja

Runt hälften av de som drabbas av en stroke får problem med att svälja vilket ökar risken för undernäring och lunginflammation. Idag saknas en behandling som förbättrar sväljförmågan men det vill Patricia Hägglund, en av Hjärnfondens stipendiater, ändra på.

Elin Gruyters är en a Hjärnfondens stipendiater och forskar på Karolinska Institutet.

Elin Gruyters vill ringa in de processer i hjärnan som inte fungerar vid schizofreni

Schizofreni är en allvarlig folksjukdom som ca 35 000 svenskar har.  Elin Gruyters, en av Hjärnfondens stipendiater, vill förstå vad som ligger bakom sjukdomen.

Mikaela Ceder, en av Hjärnfondens stipendiater

Mikaela Ceder vill behandla smärta bättre

Att hitta och utvärdera nya behandlingsalternativ för kronisk smärta och nedsatt kognitiv funktion är fokus för Mikaela Ceders forskning. Hon är en av Hjärnfondens stipendiater.