Jan Hoeber, Hjärnfondens stipenidat

Jan Hoeber studerar kopplingen mellan Downs syndrom och Alzheimer

Vid Downs syndrom, som orsakas av en extra kromosom 21, utvecklas hjärnan på ett annorlunda sätt vilket leder till utvecklingsstörning och en ökad risk för en tidig form av Alzheimers sjukdom. Jan Hoeber, en av Hjärnfondens stipendiater studerar kopplingen mellan Alzheimer och Downs syndrom.

Namn: Jan Hoeber
Universitet: Uppsala universitet
Forskningsområde: Hjärn-modell av Downs syndrom för att identifiera mekanismer vid Alzheimer

Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka?

Behovet av tidig diagnostik, behandling och att förutsäga vilka som kommer att drabbas av kognitiva symtom vid Alzheimers sjukdom  och Downs syndrom är mycket stort. Personer med Downs syndrom löper en ökad risk att få tidig Alzheimers sjukdom vilket sannolikt beror på gener som finns på deras extra kopia av kromosom 21.

Hur kommer dina forskningsresultat att hjälpa personer som har Downs syndrom?

Vi vill identifiera gener på kromosom 21 som misstänks medverka till uppkomsten av neurodegeneration och Alzheimer. Genom att analysera hur dessa gener kan leda till störd utveckling av hjärnan och på så sätt medverka till utveckling av Alzheimers sjukdom kan vi skapa förutsättningar för utveckling av nya läkemedel mot Alzheimers sjukdom.

Vilken är den största utmaningen inom ditt forskningsområde?

Den, av uppenbara etiska skäl, begränsade tillgången till mänsklig hjärnvävnad är en stor utmaning. För att förstå de mekanismer som ligger bakom sjukdomen behöver vi studier på hjärnvävnad från människa.

Att preparera nervceller från sk pluripotensta stamceller är ett attraktivt sätt att få fram mänskliga nervceller men då saknas den omgivande strukturen som finns i hjärnan.

Det nya forskningsfältet med konstgjorda hjärnor, sk hjärnorganoider, ger unika möjligheter att undersöka processer som äger rum under de tidiga stadierna av hjärnans utveckling.  Att kunna modellera tidig sjukdomsutveckling i laboratoriet möjliggör identifiering av tidiga neurala förändringar som sedermera resulterar i uppkomsten av Alzheimers sjukdom.

För att kunna reda ut vad som händer under den tidiga utvecklingen av hjärnan behöver vi använda nya tekniker som gör det möjligt att analysera arvsmassan i enskilda nervceller och metoder som gör att vi kan förändra funktionen hos individuella gener.

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning?

Det som fascinerar mig med hjärnforskning är komplexiteten hos våra hjärnor. Det räcker inte att studera processer som pågår i en cell utan vi måste också undersöka  det som sker i nätverk av celler och hur informationen överförs där. De flesta av de här processerna ändras beroende på vad du som individ upplever vilket ger ytterligare ett lager av komplexitet.

Vad är din drivkraft som forskare?

Tillfällena då du inser att du kanske kan bidra med in liten bit av kunskap för att öka förståelsen av världen omkring oss. Som om en liten del av dimman som omger livets mysterium lyfter.

Postkodlotteriet

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Översättning från engelska: Ragnhild Ahlgren

Relaterat

Mikaela Ceder, en av Hjärnfondens stipendiater

Mikaela Ceder vill behandla smärta bättre

Att hitta och utvärdera nya behandlingsalternativ för kronisk smärta och nedsatt kognitiv funktion är fokus för Mikaela Ceders forskning. Hon är en av Hjärnfondens stipendiater.

Emelie Lind förbättrar hur man mäter syreförbrukning i hjärnan

Emelie Lind är en av Hjärnfondens stipendiater. Hennes forskning fokuserar på att utveckla mätningar av syreförbrukning i hjärnan med hjälp av magnetkamera.

Yiyi Yang studerar immuncellers roll vid Azheimers sjukdom

Yiyi Yang är en av Hjärnfondens stipendiater. Fokus för hennes forskning är Alzheimers sjukdom. Hon studerar vilken roll inflammation och immunceller har för sjukdomsprocessen.

Araash Hellysaz, en av Hjärnfondens stipendiater

Arash Hellysaz undersöker hur virussjukdomar i magen förändrar hjärnan

Virussjukdomar i magtarmkanalen ger diarré och kräkningar, processer som koordineras av hjärnan. Arash Hellysaz, en av Hjärnfondens stipendiater, undersöker hur viruspartiklarna i magen medför förändringar i hjärnan och hur den kunskapen kan användas för att ta fram ny behandling.

Jenny Wickham, en av Hjärnfondens stipendiater.

Jenny Wickham vill hitta nya sätt att behandla epilepsi

En tredjedel av de som har epilepsi svarar inte på de mediciner som finns. Jenny Wickham, Hjärnfondens stipendiat, vill ändra på det. Hon studerar de nervceller som är inblandade i epileptiska anfall och hur de kan vara mål för ny behandling.

Malin Silverå Ejneby, Hjärnfondens stipendiat.

Malin Silverå Ejneby använder matematik för att förstå epilepsi

Nervceller kommunicerar med varandra genom nervimpulser. Förändringar i styrkan på nervimpulserna kan potentiellt leda till sjukdomar som epilepsi. Malin Silverå Ejneby, Hjärnfondens stipendiat, vill använda matematiska modeller för att förstå det här bättre.