Hjärnfonden
Ge en gåva
Jan Hoeber, Hjärnfondens stipenidat

Jan Hoeber studerar kopplingen mellan Downs syndrom och Alzheimer

Vid Downs syndrom, som orsakas av en extra kromosom 21, utvecklas hjärnan på ett annorlunda sätt vilket leder till utvecklingsstörning och en ökad risk för en tidig form av Alzheimers sjukdom. Jan Hoeber, en av Hjärnfondens stipendiater studerar kopplingen mellan Alzheimer och Downs syndrom.

Namn: Jan Hoeber
Universitet: Uppsala universitet
Forskningsområde: Hjärn-modell av Downs syndrom för att identifiera mekanismer vid Alzheimer

Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka?

Behovet av tidig diagnostik, behandling och att förutsäga vilka som kommer att drabbas av kognitiva symtom vid Alzheimers sjukdom  och Downs syndrom är mycket stort. Personer med Downs syndrom löper en ökad risk att få tidig Alzheimers sjukdom vilket sannolikt beror på gener som finns på deras extra kopia av kromosom 21.

Hur kommer dina forskningsresultat att hjälpa personer som har Downs syndrom?

Vi vill identifiera gener på kromosom 21 som misstänks medverka till uppkomsten av neurodegeneration och Alzheimer. Genom att analysera hur dessa gener kan leda till störd utveckling av hjärnan och på så sätt medverka till utveckling av Alzheimers sjukdom kan vi skapa förutsättningar för utveckling av nya läkemedel mot Alzheimers sjukdom.

Vilken är den största utmaningen inom ditt forskningsområde?

Den, av uppenbara etiska skäl, begränsade tillgången till mänsklig hjärnvävnad är en stor utmaning. För att förstå de mekanismer som ligger bakom sjukdomen behöver vi studier på hjärnvävnad från människa.

Att preparera nervceller från sk pluripotensta stamceller är ett attraktivt sätt att få fram mänskliga nervceller men då saknas den omgivande strukturen som finns i hjärnan.

Det nya forskningsfältet med konstgjorda hjärnor, sk hjärnorganoider, ger unika möjligheter att undersöka processer som äger rum under de tidiga stadierna av hjärnans utveckling.  Att kunna modellera tidig sjukdomsutveckling i laboratoriet möjliggör identifiering av tidiga neurala förändringar som sedermera resulterar i uppkomsten av Alzheimers sjukdom.

För att kunna reda ut vad som händer under den tidiga utvecklingen av hjärnan behöver vi använda nya tekniker som gör det möjligt att analysera arvsmassan i enskilda nervceller och metoder som gör att vi kan förändra funktionen hos individuella gener.

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning?

Det som fascinerar mig med hjärnforskning är komplexiteten hos våra hjärnor. Det räcker inte att studera processer som pågår i en cell utan vi måste också undersöka  det som sker i nätverk av celler och hur informationen överförs där. De flesta av de här processerna ändras beroende på vad du som individ upplever vilket ger ytterligare ett lager av komplexitet.

Vad är din drivkraft som forskare?

Tillfällena då du inser att du kanske kan bidra med in liten bit av kunskap för att öka förståelsen av världen omkring oss. Som om en liten del av dimman som omger livets mysterium lyfter.

Postkodlotteriet

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Översättning från engelska: Ragnhild Ahlgren

Relaterat

Ett porträtt på hjärnforskaren Mattias Andréasson.

Parkinsonforskning med hjälp av nervtrådar i huden

Parkinsons sjukdom och atypisk parkinsonism, en grupp neurodegenerativa sjukdomar som liknar Parkinson, kan ofta påminna mycket om varandra. Men sjukdomarna kräver olika behandling och omhändertagande varför det är viktigt att kunna skilja dessa sjukdomar åt. Just det vill Mattias Andréasson, Hjärnfondens stipendiat, göra genom att studera hudens nervtrådar.
Ett porträtt på Darko Sarovic

Kommunikation mellan autistiska barn och deras föräldrar

Darko Sarovic, en av Hjärnfondens stipendiater 2024, har utvecklat en metod för att scanna flera hjärnor samtidigt och sedan använda resultaten för att studera hjärnaktivitet och interaktion mellan barn med autism och deras föräldrar.
Magnetisk resonanstomografi (MRI) av en hjärna.

Sex miljoner till framtidens hjärnforskare

Hjärnfonden delar ut sex miljoner kronor i form av postdoktorala stipendier till tio forskare i början av sina akademiska karriärer.
Robin Rohlén

Robin Rohlén vill använda ultraljud för att förmedla information från nervtrådar till muskler

Ultraljud är en metod som kan förbättra styrningen av en robothand för personer som fått amputera en hand. Att utveckla metoden är fokus för Hjärnfondens stipendiat Robin Rohlén.
Daniel Twohig forskar vid Lunds universitet

Daniel Twohig vill behandla stroke med stamceller

I Sverige är stroke en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsättningar. I dag finns inget läkemedel som kan hjälpa hjärnans återhämtning efter en stroke. Daniel Twohig, en av Hjärnfondens stipendiater, arbetar med att ta fram en ny behandlingsmetod baserad på stamceller.
Linn Hallqvist, forskare vid Karolinska Institutet

Linn Hallqvist vill förbättra behandlingen av patienter med hjärnblödning

Spontan hjärnblödning pga försvagningar - utbuktningar - i hjärnans blodkärl utgör den tionde vanligaste diagnosen på intensivvårdsavdelningar i Sverige och är associerad med hög dödlighet och komplikationer. Linn Hallqvist, en av Hjärnfondens stipendiater, vill öka kunskapen om de mekanismer som ligger till grund för allvarliga komplikationer.
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta