Forskare håller i ett provrör med blod David Bäckström, en av Hjärnfondens stipendiater, vill hitta ämnen i blod som påvisar Parkinsons sjukdom.

David Bäckström forskar om Parkinsons sjukdom

Parkinsons sjukdom drabbar ca en procent av befolkningen över 60 år. Det kan vara svårt att ställa diagnos och därför letar David Bäckström, en av Hjärnfondens stipendiater 2020, efter biologiska markörer i blod som visar vem som har sjukdomen.

Namn: David Bäckström
Universitet: Umeå Universitet
Forskningsområde: Parkinsons sjukdom och tidiga orsaker till neurodegeneration

Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka?

Parkinsons sjukdom är en vanlig, neurodegenerativ sjukdom som drabbar ca en procent av befolkningen över 60 år, men det finns ingen botande eller förebyggande behandling. Jag vill hitta markörer för att kartlägga de tidigaste symtomen och förändringarna i kroppen vid Parkinsons sjukdom, i blod och andra vävnader. Metoden är att studera kemiska förändringar i blodprov som har lämnats på vårdcentraler åren före Parkinsons sjukdom gett upphov till symtom – och jämföra med blod från neurologiskt friska personer.

När sjukdomen väl har uppkommit vill jag också kartlägga kommunikationen mellan arvsanlag och cell i det sjukdomsdrabbade nervsystemet, genom så kallad RNA-sekvensering. Genom att studera de tidigaste förändringarna i kroppen och nervsystemet kan vi bättre förstå tidiga stadier av Parkinsons sjukdom, till och med före den har gett några märkbara symtom, vilket ger bättre möjligheter att hitta effektiva behandlingar.

Hur kommer dina forskningsresultat att hjälpa personer som är drabbade av Parkinsons sjukdom?

Idag har vi många gånger problem att sätta rätt diagnos, till och med på specialiserade sjukhusmottagningar. Tanken är att forskningen ska göra att vi hittar ett slags tidiga, “kemiska fingeravtryck” som avslöjar biologiska mönster som är unika för en specifik sjukdom; både för Parkinsons sjukdom och för andra, närbesläktade, neurodegenerativa sjukdomar.

Sådana “fingeravtryck” kan skilja på olika sjukdomar och kan också skilja drabbade från friska. Att få en tidig, säker diagnos är viktigt för den som blir sjuk och ger möjligheter att genomföra bättre, framtida studier av nya behandlingar. Om vi lär oss förstå tidiga stadier av Parkinsons sjukdom kan vi också bättre förstå dess orsaker, vilket ger en bättre möjlighet att bota eller åtminstone bromsa den.

Vilken är den största utmaningen inom ditt forskningsområde?

Den största utmaningen är nog att alla neurodegenerativa sjukdomar är så svårbehandlade. Vi behöver bättre behandlingar! Vid Parkinsons sjukdom finns dessutom studier som visar att uppemot var fjärde patient har fått en felaktig diagnos. De har istället någon annan form av parkinsonliknande sjukdom.

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning?

Jag anser att hjärnan är människokroppens (kanske universums) mest komplexa organ. Det är intressant hur mycket mer vi lärt oss om den på några decennier. Som neurolog har jag ändå ofta sett att vi måste utveckla vår del av sjukvården med nya metoder, för att kunna hjälpa neurologiskt sjuka.

Vad är din drivkraft som forskare?

Jag drivs av nyfikenhet och en vilja att förstå hjärnan och vad som händer när den inte fungerar normalt. Jag drivs också av en vilja att hjälpa de drabbade (som jag träffar som läkare).

Postkodlotteriet

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Ett porträtt på Darko Sarovic

Kommunikation mellan autistiska barn och deras föräldrar

Darko Sarovic, en av Hjärnfondens stipendiater 2024, har utvecklat en metod för att scanna flera hjärnor samtidigt och sedan använda resultaten för att studera hjärnaktivitet och interaktion mellan barn med autism och deras föräldrar.

Magnetisk resonanstomografi (MRI) av en hjärna.

Sex miljoner till framtidens hjärnforskare

Hjärnfonden delar ut sex miljoner kronor i form av postdoktorala stipendier till tio forskare i början av sina akademiska karriärer.

Robin Rohlén

Robin Rohlén vill använda ultraljud för att förmedla information från nervtrådar till muskler

Ultraljud är en metod som kan förbättra styrningen av en robothand för personer som fått amputera en hand. Att utveckla metoden är fokus för Hjärnfondens stipendiat Robin Rohlén.

Daniel Twohig forskar vid Lunds universitet

Daniel Twohig vill behandla stroke med stamceller

I Sverige är stroke en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsättningar. I dag finns inget läkemedel som kan hjälpa hjärnans återhämtning efter en stroke. Daniel Twohig, en av Hjärnfondens stipendiater, arbetar med att ta fram en ny behandlingsmetod baserad på stamceller.

Linn Hallqvist, forskare vid Karolinska Institutet

Linn Hallqvist vill förbättra behandlingen av patienter med hjärnblödning

Spontan hjärnblödning pga försvagningar – utbuktningar – i hjärnans blodkärl utgör den tionde vanligaste diagnosen på intensivvårdsavdelningar i Sverige och är associerad med hög dödlighet och komplikationer. Linn Hallqvist, en av Hjärnfondens stipendiater, vill öka kunskapen om de mekanismer som ligger till grund för allvarliga komplikationer.

Hjärnforskaren Ross Smith vid sitt skrivbord

Ross Smith forskar om missbildningar i hjärnans blodkärl

Fokus för honom är sjukdomen Cerebral cavernös missbildning och vilken roll inflammation har för sjukdomen.