Forskare håller i ett provrör med blod David Bäckström, en av Hjärnfondens stipendiater, vill hitta ämnen i blod som påvisar Parkinsons sjukdom.

David Bäckström forskar om Parkinsons sjukdom

Parkinsons sjukdom drabbar ca en procent av befolkningen över 60 år. Det kan vara svårt att ställa diagnos och därför letar David Bäckström, en av Hjärnfondens stipendiater 2020, efter biologiska markörer i blod som visar vem som har sjukdomen.

Namn: David Bäckström
Universitet: Umeå Universitet
Forskningsområde: Parkinsons sjukdom och tidiga orsaker till neurodegeneration

Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka?

Parkinsons sjukdom är en vanlig, neurodegenerativ sjukdom som drabbar ca en procent av befolkningen över 60 år, men det finns ingen botande eller förebyggande behandling. Jag vill hitta markörer för att kartlägga de tidigaste symtomen och förändringarna i kroppen vid Parkinsons sjukdom, i blod och andra vävnader. Metoden är att studera kemiska förändringar i blodprov som har lämnats på vårdcentraler åren före Parkinsons sjukdom gett upphov till symtom – och jämföra med blod från neurologiskt friska personer.

När sjukdomen väl har uppkommit vill jag också kartlägga kommunikationen mellan arvsanlag och cell i det sjukdomsdrabbade nervsystemet, genom så kallad RNA-sekvensering. Genom att studera de tidigaste förändringarna i kroppen och nervsystemet kan vi bättre förstå tidiga stadier av Parkinsons sjukdom, till och med före den har gett några märkbara symtom, vilket ger bättre möjligheter att hitta effektiva behandlingar.

Hur kommer dina forskningsresultat att hjälpa personer som är drabbade av Parkinsons sjukdom?

Idag har vi många gånger problem att sätta rätt diagnos, till och med på specialiserade sjukhusmottagningar. Tanken är att forskningen ska göra att vi hittar ett slags tidiga, ”kemiska fingeravtryck” som avslöjar biologiska mönster som är unika för en specifik sjukdom; både för Parkinsons sjukdom och för andra, närbesläktade, neurodegenerativa sjukdomar.

Sådana ”fingeravtryck” kan skilja på olika sjukdomar och kan också skilja drabbade från friska. Att få en tidig, säker diagnos är viktigt för den som blir sjuk och ger möjligheter att genomföra bättre, framtida studier av nya behandlingar. Om vi lär oss förstå tidiga stadier av Parkinsons sjukdom kan vi också bättre förstå dess orsaker, vilket ger en bättre möjlighet att bota eller åtminstone bromsa den.

Vilken är den största utmaningen inom ditt forskningsområde?

Den största utmaningen är nog att alla neurodegenerativa sjukdomar är så svårbehandlade. Vi behöver bättre behandlingar! Vid Parkinsons sjukdom finns dessutom studier som visar att uppemot var fjärde patient har fått en felaktig diagnos. De har istället någon annan form av parkinsonliknande sjukdom.

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning?

Jag anser att hjärnan är människokroppens (kanske universums) mest komplexa organ. Det är intressant hur mycket mer vi lärt oss om den på några decennier. Som neurolog har jag ändå ofta sett att vi måste utveckla vår del av sjukvården med nya metoder, för att kunna hjälpa neurologiskt sjuka.

Vad är din drivkraft som forskare?

Jag drivs av nyfikenhet och en vilja att förstå hjärnan och vad som händer när den inte fungerar normalt. Jag drivs också av en vilja att hjälpa de drabbade (som jag träffar som läkare).

Postkodlotteriet

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Mikaela Ceder, en av Hjärnfondens stipendiater

Mikaela Ceder vill behandla smärta bättre

Att hitta och utvärdera nya behandlingsalternativ för kronisk smärta och nedsatt kognitiv funktion är fokus för Mikaela Ceders forskning. Hon är en av Hjärnfondens stipendiater.

Emelie Lind förbättrar hur man mäter syreförbrukning i hjärnan

Emelie Lind är en av Hjärnfondens stipendiater. Hennes forskning fokuserar på att utveckla mätningar av syreförbrukning i hjärnan med hjälp av magnetkamera.

Yiyi Yang studerar immuncellers roll vid Azheimers sjukdom

Yiyi Yang är en av Hjärnfondens stipendiater. Fokus för hennes forskning är Alzheimers sjukdom. Hon studerar vilken roll inflammation och immunceller har för sjukdomsprocessen.

Araash Hellysaz, en av Hjärnfondens stipendiater

Arash Hellysaz undersöker hur virussjukdomar i magen förändrar hjärnan

Virussjukdomar i magtarmkanalen ger diarré och kräkningar, processer som koordineras av hjärnan. Arash Hellysaz, en av Hjärnfondens stipendiater, undersöker hur viruspartiklarna i magen medför förändringar i hjärnan och hur den kunskapen kan användas för att ta fram ny behandling.

Jenny Wickham, en av Hjärnfondens stipendiater.

Jenny Wickham vill hitta nya sätt att behandla epilepsi

En tredjedel av de som har epilepsi svarar inte på de mediciner som finns. Jenny Wickham, Hjärnfondens stipendiat, vill ändra på det. Hon studerar de nervceller som är inblandade i epileptiska anfall och hur de kan vara mål för ny behandling.

Malin Silverå Ejneby, Hjärnfondens stipendiat.

Malin Silverå Ejneby använder matematik för att förstå epilepsi

Nervceller kommunicerar med varandra genom nervimpulser. Förändringar i styrkan på nervimpulserna kan potentiellt leda till sjukdomar som epilepsi. Malin Silverå Ejneby, Hjärnfondens stipendiat, vill använda matematiska modeller för att förstå det här bättre.