Hjärnfonden
Ge en gåva
Illustration av en sax som klipper en DNA sträng.

Med hjälp av den sk gensaxen kan forskare med hög precision förändra arvsmassan i celler, djur, växter och mikroorganismer. Tekniken har revolutionerat forskningen inom kemi, biologi och medicin och kan göra verklighet av drömmen om att bota ärftliga sjukdomar.

En viktig upptäckt för hjärnforskningen

Fjolårets Nobelpris i kemi tilldelades Emmanuelle Charpentier och Jennifer A. Doudna – för upptäckten av den så kallade gensaxen, CRISPR/Cas9. Den har snabbt blivit ett av de viktigaste verktygen inom gentekniken, eftersom den gör det möjligt att med hög precision förändra arvsmassan. Professor Lars Olson berättar mer.

Vilken betydelse har gensaxen för hjärnforskningen?
– Mycket stor betydelse! Den gör att vi enkelt kan ta bort, lägga till eller ändra DNA. För hjärnforskningen innebär det exempelvis att vi hos försöksdjur kan efterlikna ärftliga sjukdomar hos människor på ett mycket bättre sätt än tidigare. Och vi kan enklare bena ut hur olika gener påverkar hjärnan genom att klippa och klistra i arvsmassan. Det är häftigt, säger Lars Olson.

Vad kan det innebära för hjärnforskningen på sikt?
-Det är utan tvekan så att upptäckten av gensaxen innebär ett jättehopp framåt för de experimentella möjligheterna Bättre modeller av mänskliga sjukdomar ger bättre forskningsresultat. Och ökad förståelse för våra gener kan ge uppslag till nya behandlingsformer. Det är till och med tänkbart att vi i framtiden kommer kunna ta bort anlag för ärftliga sjukdomar, säger Lars Olson.

Läs mer om nobelpriset i kemi här.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Porträtt av Bengt Braun.

“Hos Hjärnfonden gör varenda krona nytta”

Bengt Braun, ordförande för Irstadska stiftelsen, berättar varför stiftelsen valt att ge sitt största filantropiska stöd till just Hjärnfonden. Med fokus på vetenskaplig kvalitet, personlig kontakt med forskarna och ett förtroende för organisationens effektivitet, är engagemanget både långsiktigt och engagerat.
Läs mer
Porträtt av Hanna Steurer.

Att behålla rösten fast kroppen sviktar

Med stöd från Hjärnfonden utvecklar logopeden Hanna Steurer AI-verktyg som kan upptäcka Parkinsons sjukdom tidigare – genom förändringar i talet.
Läs mer
Porträtt av Daniella Rylander Ottosson.

Forskare återskapar celler som återställer balansen i hjärnan

Med stöd från Hjärnfonden har forskare i Lund lyckats omprogrammera hjärnans stödjeceller direkt till parvalbuminceller – en celltyp som håller hjärnans aktivitet i balans. Genombrottet kan ge nya verktyg för att förstå och i framtiden behandla sjukdomar som schizofreni och epilepsi.
Läs mer
Kollage med en kvinna som sitter med ett mikroskop på en hög med sedlar.

Nio juniora forskare fick Hjärnfondens postdoktorala stöd 2025

Kan AI hjälpa oss upptäcka Parkinson tidigare? Vad kan vi lära oss om Alzheimers sjukdom genom att följa tau-proteinets förändringar – från födsel till sjukdom? Och finns det nya sätt att behandla hjärnsjukdomen hydrocefalus genom att påverka nervsystemet?
Läs mer
Porträtt av Mikael Landén som blickar uppåt.

Mikael Landén får stöd för ny forskning om bipolär sjukdom

Kan vi förutsäga vem som svarar på en litiumbehandling? Det vill forskaren Mikael Landén ta reda på – med stöd från Hjärnfonden. Genom långsiktig forskning om bipolär sjukdom söker han nya sätt att individanpassa behandlingen och minska lidandet.
Läs mer
Porträtt av Christian Benedict.

Hormoner och sömn skyddar hjärnan från stress

Vad har östrogen och djupsömn gemensamt? De kan båda hjälpa hjärnan att hantera social stress. En ny studie visar hur hormoner och sömn tillsammans skyddar oss, fast på olika sätt.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta