Hjärnfonden
Ge en gåva
Crispr-gen redigering - Illustration

Med hjälp av den sk gensaxen kan forskare med hög precision förändra arvsmassan i celler, djur, växter och mikroorganismer. Tekniken har revolutionerat forskningen inom kemi, biologi och medicin och kan göra verklighet av drömmen om att bota ärftliga sjukdomar.

En viktig upptäckt för hjärnforskningen

Fjolårets Nobelpris i kemi tilldelades Emmanuelle Charpentier och Jennifer A. Doudna – för upptäckten av den så kallade gensaxen, CRISPR/Cas9. Den har snabbt blivit ett av de viktigaste verktygen inom gentekniken, eftersom den gör det möjligt att med hög precision förändra arvsmassan. Professor Lars Olson berättar mer.

Vilken betydelse har gensaxen för hjärnforskningen?
– Mycket stor betydelse! Den gör att vi enkelt kan ta bort, lägga till eller ändra DNA. För hjärnforskningen innebär det exempelvis att vi hos försöksdjur kan efterlikna ärftliga sjukdomar hos människor på ett mycket bättre sätt än tidigare. Och vi kan enklare bena ut hur olika gener påverkar hjärnan genom att klippa och klistra i arvsmassan. Det är häftigt, säger Lars Olson.

Vad kan det innebära för hjärnforskningen på sikt?
-Det är utan tvekan så att upptäckten av gensaxen innebär ett jättehopp framåt för de experimentella möjligheterna Bättre modeller av mänskliga sjukdomar ger bättre forskningsresultat. Och ökad förståelse för våra gener kan ge uppslag till nya behandlingsformer. Det är till och med tänkbart att vi i framtiden kommer kunna ta bort anlag för ärftliga sjukdomar, säger Lars Olson.

Läs mer om nobelpriset i kemi här.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Ett kollage där en forskare håller en liten hjärna under en lampa.

Fyra fakta om Parkinsons sjukdom

Parkinsons sjukdom innebär enorma utmaningar. I dag går det varken att bota eller att bromsa Parkinson. Dessutom tar det ofta lång tid att få rätt diagnos – och därmed rätt vård. Det är problem som bara hjärnforskningen kan lösa.
Ett kollage där en pojke i svartvitt skriker samtidigt som det flyter bollar runt hans huvud.

NPF-dagen – allas rätt att vara olika

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är starkt kopplade till hur hjärnan arbetar och fungerar och NPF-dagen den 15 mars har instiftats för att uppmärksamma allas rätt till att vara olika.
Cecilia Lundberg, hjärnforskare och ordförande i Hjärnfondens vetenskapliga nämnd.

Om vi bara står på oss kan vi förvänta oss stora framsteg

Varje år brukar närmare hundra forskningsprojekt få besked om ekonomiskt bidrag från Hjärnfonden. Här berättar Cecilia Lundberg, ordförande i Hjärnfondens Vetenskapliga nämnd, om varför stödet från givarna blir viktigare med tiden.
Ett porträtt på Darko Sarovic

Kommunikation mellan autistiska barn och deras föräldrar

Darko Sarovic, en av Hjärnfondens stipendiater 2024, har utvecklat en metod för att scanna flera hjärnor samtidigt och sedan använda resultaten för att studera hjärnaktivitet och interaktion mellan barn med autism och deras föräldrar.
Ett kollage med ett mikroskop och blommor mot beige bakgrund.

Hjärnfonden lägger fram tre förslag till forskningspropositionen

Det finns stora möjligheter att möta framtidens samhällsutmaningar genom att stärka hjärnforskningen. Inför att regeringen nästa år lägger fram den nya forskningspropositionen har Hjärnfonden tre förslag för att flytta fram positionerna inom hjärnans område.
Hjärnfonden_2023 års mest lästa artiklar

Våra tio mest lästa artiklar 2023

Kunskapen om hjärnan ökar och fortsätter engagera. Här samlar vi de artiklar som lästs mest under året.
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta