Anhöriga spelar stor roll för den som drabbats av en stroke Vilken behandling du får om du fått en stroke beror på om du fått en blödning eller en propp. Anhöriga spelar en stror roll, både i det akuta skedet men också vid den viktiga rehabiliteringen.

Hjärnforskningen måste få rätt förutsättningar

Professor Katharina Stibrant Sunnerhagen har arbetat med stroke som både läkare och forskare i över 30 år. Förutom att hon leder en stor forskargrupp är hon också WHO:s expert på strokerehabilitering. När hon säger att hjärnforskningen behöver bättre resurser finns det alltså skäl att lyssna.

När jag började min karriär ansågs de svåra typer av skador som kan uppstå efter en stroke som ganska ointressanta. Anledningen var att man trodde att det inte fanns så mycket att göra för patienterna. Tack vare hjärnforskningens framsteg har den bilden förändrats i grunden. Idag är vi mycket duktigare på såväl det förebyggande arbetet som den akuta vården och rehabiliteringen.

Därmed inte sagt att problemet är löst, långt därifrån. Fortfarande drabbas ungefär 25 000 svenskar av stroke varje år, fler än var femte dör. Bland dem som överlever väntar ofta en svår tid. Mitt arbete går ut på att ta reda mer om hur det går för den gruppen och hur vi kan bli bättre på att hjälpa dem. Tyvärr är det ett underfinansierat område – det är därför jag ber om din gåva idag.

Egenvård och digitala hjälpmedel

Professor Katharina Stibrant Sunnerhagen har arbetat med stroke som både läkare och forskare i över 30 år.

Professor Katharina Stibrant Sunnerhagen har arbetat med stroke som både läkare och forskare i över 30 år.

Min forskargrupp söker nu svar på flera viktiga frågor: Hur mår strokepatienterna på längre sikt? Vilka av dem som skulle behöva mer stöd från vården? Hur ska resurserna i vård och omsorg användas på bästa sätt? Vilka är det som kommer tillbaka i arbete och hur har det gått till? Till vår hjälp använder vi allt från tester med självskattning till hypermodern teknik för att följa kroppens rörelser.

Förhoppningsvis leder vårt arbete till att människor får bättre rehabilitering efter stroke. Vi jobbar hårt för att identifiera de bästa metoderna och göra dem tillgängliga för fler. Vi tror exempelvis att egenvård med digitala hjälpmedel kommer att bli ett viktigt komplement för en del patienter. Det ger individen frihet och frigör samtidigt stora resurser.

Trots att sådan här hjärnforskning kan göra stor skillnad för många människor är den inte tillräckligt prioriterad. Därför är stödet från människor som du så viktigt – gåvorna till Hjärnfonden har varit avgörande för min forskargrupp. Nu hoppas jag att du vill hjälpa oss igen.

Nya genombrott angår oss alla, eftersom ungefär var fjärde svensk kommer att få en stroke någon gång i livet. Vem som helst kan drabbas, så ge en gåva redan idag!

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Martin-Hummel-Gradén med sin dotter

När dottern föddes låg Martin förlamad efter en stroke

Stroke är den enskilt vanligaste orsaken till funktionsnedsättningar. En som har drabbats väldigt hårt är Martin Hummel-Gradén. Här berättar hans sambo Carin Hesselroth om deras krossade familjedröm – och ber om ditt stöd till hjärnforskningen.

Maja Berg var bara 21 år när hon fick en stroke.

Vem som helst kan drabbas av stroke

Risken för stroke ökar med stigande ålder. Men vi måste komma ihåg att var 25:e fall utgörs av personer under 50 år – om vi glömmer det kan livsviktig vård fördröjas. Det är Maja Berg ett bra exempel på. Läs hennes berättelse om att drabbas av stroke vid 21 års ålder.

Saema Ansar, forskargruppsledare och docent inom neurovaskulär forskning vid Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet

Avancerad strokeforskning kan ge vården en bättre verktygslåda

Varje år drabbas ungefär 25 000 svenskar av stroke – nästan var fjärde dör och många fler får  svåra men. Hjärnforskaren Saema Ansars forskargrupp arbetar nu parallellt med två lovande behandlingsmetoder. Här berättar hon mer och ber om ditt fortsatta stöd.

Milos Pekny är professor i klinisk neurovetenskap vid Göteborgs universitet.

Han tar kampen mot stroke till nya frontlinjer

Professor Milos Pekny säger att strokeforskningen har varit för fokuserad på nervceller. Nu kartlägger hans forskargrupp en annan sorts celler i hjärnan, astrocyter. De har då visat sig spela stor roll vid en stroke, både i det akuta skedet och vid återhämtningen. Dessa kunskaper kan på sikt leda till helt nya behandlingsformer.

Anette Hjerpe med sin dotter i trädgården

Det behövs ett genombrott i kampen mot stroke

Ungefär 25 000 svenskar drabbas av stroke varje år, fler än var femte dör. För dem som överlever blir livet aldrig detsamma. Just detta beskriver Anette Hjerpe här nedanför – i sin berättelse om hur hon drabbades av en stroke, endast 51 år gammal. Läs vidare och se varför hjärnforskningen behöver ditt stöd.

Cinna Bromander

”Jag önskar ingen en stroke, därför hoppas jag på hjärnforskningen”

En stroke ställer hela tillvaron på ända, både för den som drabbas och de anhöriga. Här kan du läsa Cinna C. Bromanders berättelse. Hon var bara 31 år och skulle precis byta bana i livet – när en stroke istället bestämde riktningen åt henne. Nu ber hon om ditt stöd till hjärnforskningen, för att inte fler ska behöva drabbas lika hårt.