Hjärnfonden
Ge en gåva
Lars Olson, en av Hjärnfondens grundare och professor i neurobiologi på Karolinska Institutet.

Lars Olson, en av Hjärnfondens grundare och professor i neurobiologi på Karolinska Institutet.

De här Nobelprisen angår oss alla

Två av fjolårets Nobelpris har betydelse för hjärnforskningen – och därmed för var och en av oss. Professor Lars Olson, som själv har suttit i Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet, berättar mer.

Nobelpriset i kemi

Förra året belönades Benjamin List och David MacMillan för utvecklingen av ”asymmetrisk organokatalys”, vilket Kungl. Vetenskapsakademien kallar för ett genialt verktyg för att bygga molekyler. Lars Olson håller med:
– Det är en fantastisk och förhållandevis ny teknik. Pristagarna har visat hur det går att tillverka molekyler, inte minst läkemedel, med hjälp av små organiska molekyler. Detta är ett mycket spännande redskap i kampen mot skador och sjukdomar i hjärnan.

Nobelpriset i fysiologi eller medicin

Priset gick 2021 till David Julius och Ardem Patapoutian för deras banbrytande upptäckter av receptorer för temperatur och beröring. Deras arbete utgjorde startskottet för en snabb utveckling som innebär att vi nu förstår hur olika förnimmelser kan uppstå i vårt nervsystem.
– Allt som ökar kunskaperna om hur hjärnan och våra nerver fungerar är viktigt. De här upptäckterna är utan tvekan också avgörande för att vi ska kunna hitta nya smärtbehandlingar. Det vore mycket välkommet, inte minst för alla som lider av långvarig smärta, säger Lars Olson.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Anna Hemlin, Hjärnfondens generalsekreterare.

Kära Hjärnfonden-vän!

Året lider mot sitt slut och Hjärnfondens generalsekreterare Anna Hemlin skickar en hälsning där hon berättar om behovet av stöd till svensk hjärnforskning.
Bild på Hjärnfondens styrelseorförande Peter Thelin.

Det behövs mer hjärnforskning

I fjol kunde Hjärnfonden, tack vare gåvor från våra givare, ge nytt stöd till 99 lovande forskningsprojekt. Här berättar vår ordförande Peter Thelin om årets satsning på svensk hjärnforskning – och varför gåvor är så viktiga.
Lars Olson, professor i neurobiologi och en av Hjärnfondens grundare

Hjärnforskningens snabba utveckling ger hopp

Professor Lars Olson har arbetat som hjärnforskare i 60 år och är en av Hjärnfondens grundare. Här berättar han om vilka stora framsteg som har skett – och om de stora genombrott som väntar
Porträttbild av Anna Hemlin, generalsekreterare Hjärnfonden

Du tar oss närmare nästa livsviktiga genombrott

Stort tack för ditt stöd till hjärnforskningen det gångna året. Varje krona bidrar med hopp till hundratusentals svenskar som lider av sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar i hjärnan. Därför är det så otroligt glädjande att vi slog nytt insamlingsrekord under 2022 – och kunde dela ut hela 127 miljoner kronor till svensk hjärnforskning.
Ett porträtt på Hjärnfondens generalsekreterare Anna Hemlin

Var med och skänk hopp i jul

— I just detta ögonblick lider hundratusentals svenskar av sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar i hjärnan. Vid deras sida finns ännu fler anhöriga som också lider, ofta i tysthet. Därför hoppas jag att du vill vara med och skänka hopp i jul.
3D-bild av de neurosensoriska elementen i en mussnäcka strax efter födseln (nervceller i centrum och hårceller i periferin, med neuronfibrer som ansluter till dem). Foto: Csaba Ádori

Nervceller specialiserade på att koda ljud uppstår innan födseln

I hörselsnäckan finns olika typer av nervceller som är nödvändiga för att koda olika ljudegenskaper och föra dem vidare till hjärnan.
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta