Lars Olson, en av Hjärnfondens grundare och professor i neurobiologi på Karolinska Institutet. Lars Olson, en av Hjärnfondens grundare och professor i neurobiologi på Karolinska Institutet.

De här Nobelprisen angår oss alla

Två av fjolårets Nobelpris har betydelse för hjärnforskningen – och därmed för var och en av oss. Professor Lars Olson, som själv har suttit i Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet, berättar mer.

Nobelpriset i kemi

Förra året belönades Benjamin List och David MacMillan för utvecklingen av ”asymmetrisk organokatalys”, vilket Kungl. Vetenskapsakademien kallar för ett genialt verktyg för att bygga molekyler. Lars Olson håller med:
– Det är en fantastisk och förhållandevis ny teknik. Pristagarna har visat hur det går att tillverka molekyler, inte minst läkemedel, med hjälp av små organiska molekyler. Detta är ett mycket spännande redskap i kampen mot skador och sjukdomar i hjärnan.

Nobelpriset i fysiologi eller medicin

Priset gick 2021 till David Julius och Ardem Patapoutian för deras banbrytande upptäckter av receptorer för temperatur och beröring. Deras arbete utgjorde startskottet för en snabb utveckling som innebär att vi nu förstår hur olika förnimmelser kan uppstå i vårt nervsystem.
– Allt som ökar kunskaperna om hur hjärnan och våra nerver fungerar är viktigt. De här upptäckterna är utan tvekan också avgörande för att vi ska kunna hitta nya smärtbehandlingar. Det vore mycket välkommet, inte minst för alla som lider av långvarig smärta, säger Lars Olson.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Ett porträtt på Darko Sarovic

Kommunikation mellan autistiska barn och deras föräldrar

Darko Sarovic, en av Hjärnfondens stipendiater 2024, har utvecklat en metod för att scanna flera hjärnor samtidigt och sedan använda resultaten för att studera hjärnaktivitet och interaktion mellan barn med autism och deras föräldrar.

Ett kollage med ett mikroskop och blommor mot beige bakgrund.

Hjärnfonden lägger fram tre förslag till forskningspropositionen

Det finns stora möjligheter att möta framtidens samhällsutmaningar genom att stärka hjärnforskningen. Inför att regeringen nästa år lägger fram den nya forskningspropositionen har Hjärnfonden tre förslag för att flytta fram positionerna inom hjärnans område.

Hjärnfonden_2023 års mest lästa artiklar

Våra tio mest lästa artiklar 2023

Kunskapen om hjärnan ökar och fortsätter engagera. Här samlar vi de artiklar som lästs mest under året.

Anna Hemlin, Hjärnfondens generalsekreterare.

Kära Hjärnfonden-vän!

Året lider mot sitt slut och Hjärnfondens generalsekreterare Anna Hemlin skickar en hälsning där hon berättar om behovet av stöd till svensk hjärnforskning.

Bild på Hjärnfondens styrelseorförande Peter Thelin.

Det behövs mer hjärnforskning

I fjol kunde Hjärnfonden, tack vare gåvor från våra givare, ge nytt stöd till 99 lovande forskningsprojekt. Här berättar vår ordförande Peter Thelin om årets satsning på svensk hjärnforskning – och varför gåvor är så viktiga.

Lars Olson, professor i neurobiologi och en av Hjärnfondens grundare

Hjärnforskningens snabba utveckling ger hopp

Professor Lars Olson har arbetat som hjärnforskare i 60 år och är en av Hjärnfondens grundare. Här berättar han om vilka stora framsteg som har skett – och om de stora genombrott som väntar