Text: Lars olson
Professor i neurobiologi och en av Hjärnfondens grundare
Lästid: 1 minut
De här Nobelprisen angår oss alla
Två av fjolårets Nobelpris har betydelse för hjärnforskningen – och därmed för var och en av oss. Professor Lars Olson, som själv har suttit i Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet, berättar mer.
Lars Olson, en av Hjärnfondens grundare och professor i neurobiologi på Karolinska Institutet.
Nobelpriset i kemi
Förra året belönades Benjamin List och David MacMillan för utvecklingen av ”asymmetrisk organokatalys”, vilket Kungl. Vetenskapsakademien kallar för ett genialt verktyg för att bygga molekyler. Lars Olson håller med:
– Det är en fantastisk och förhållandevis ny teknik. Pristagarna har visat hur det går att tillverka molekyler, inte minst läkemedel, med hjälp av små organiska molekyler. Detta är ett mycket spännande redskap i kampen mot skador och sjukdomar i hjärnan.
Nobelpriset i fysiologi eller medicin
Priset gick 2021 till David Julius och Ardem Patapoutian för deras banbrytande upptäckter av receptorer för temperatur och beröring. Deras arbete utgjorde startskottet för en snabb utveckling som innebär att vi nu förstår hur olika förnimmelser kan uppstå i vårt nervsystem.
– Allt som ökar kunskaperna om hur hjärnan och våra nerver fungerar är viktigt. De här upptäckterna är utan tvekan också avgörande för att vi ska kunna hitta nya smärtbehandlingar. Det vore mycket välkommet, inte minst för alla som lider av långvarig smärta, säger Lars Olson.
Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen
Relaterat
Ett blodprov – fem hjärnsjukdomar
Ny forskning om vad som händer i hjärnan vid autism
Höga nivåer av alzheimerprotein hos nyfödda förbryllar
Så kan hjärnans signaler förklara ångest vid autism
Hur tar sig TBE-viruset in i hjärnan?
