Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Lars olson

Professor i neurobiologi och en av Hjärnfondens grundare

Kategori: Forskning, Hjärnan

Lästid: 1 minut

De här Nobelprisen angår oss alla

Två av fjolårets Nobelpris har betydelse för hjärnforskningen – och därmed för var och en av oss. Professor Lars Olson, som själv har suttit i Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet, berättar mer.

Lars Olson instruerar en kollega i ett labb.

Lars Olson, en av Hjärnfondens grundare och professor i neurobiologi på Karolinska Institutet.

Nobelpriset i kemi

Förra året belönades Benjamin List och David MacMillan för utvecklingen av ”asymmetrisk organokatalys”, vilket Kungl. Vetenskapsakademien kallar för ett genialt verktyg för att bygga molekyler. Lars Olson håller med:

– Det är en fantastisk och förhållandevis ny teknik. Pristagarna har visat hur det går att tillverka molekyler, inte minst läkemedel, med hjälp av små organiska molekyler. Detta är ett mycket spännande redskap i kampen mot skador och sjukdomar i hjärnan.

Nobelpriset i fysiologi eller medicin

Priset gick 2021 till David Julius och Ardem Patapoutian för deras banbrytande upptäckter av receptorer för temperatur och beröring. Deras arbete utgjorde startskottet för en snabb utveckling som innebär att vi nu förstår hur olika förnimmelser kan uppstå i vårt nervsystem.

– Allt som ökar kunskaperna om hur hjärnan och våra nerver fungerar är viktigt. De här upptäckterna är utan tvekan också avgörande för att vi ska kunna hitta nya smärtbehandlingar. Det vore mycket välkommet, inte minst för alla som lider av långvarig smärta, säger Lars Olson.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Skärmtid och ungas mående – fler faktorer bakom sambandet

Hur hänger ungas skärmvanor ihop med depression och ångest? En svensk tvillingstudie visar att ärftlighet och uppväxtvillkor kan förklara en betydande del av kopplingen. Forskningen har finansierats med stöd från Hjärnfonden.
Läs mer
Peter Andersen

Peter Andersen om forskningen som förändrar bilden av ALS

För drygt 30 år sedan körde en ung läkare runt i Norrbotten med provrör i bilen för att förstå varför hans ALS-patienter inte stämde med läroboken. I dag har årtionden av forskning lett till nya effektiva behandlingar riktade mot två former av ALS. Professor och överläkare Peter Andersen har varit med på nästan hela resan.
Läs mer
Porträtt av Jacob Vogel.

Ett blodprov, fem hjärnsjukdomar

Många av de sjukdomar där nervceller bryts ner och dör, som alzheimer, börjar långt innan de ger symtom. Dessutom kan de överlappa varandra. Så hur ska patienter få rätt behandling, i rätt tid? Hjärnforskaren Jacob Vogel berättar hur hans team vill bidra till en lösning – och om varför du behövs.
Läs mer

Hjärnfonden samlade forskare om strokeforskningens nästa steg

Den 2 oktober samlade Hjärnfonden forskare och kliniker i Stockholm för att diskutera nästa steg inom svensk strokeforskning. Fokus låg på hur ny kunskap snabbare kan omsättas i bättre vård, behandling och stöd för personer som drabbas av stroke.
Läs mer
Porträtt av Sebastian Palmqvist.

Jätteanslag till Hjärnfondenforskare

Under flera år har Hjärnfondens givare stöttat Sebastian Palmqvists forskning om enklare och säkrare diagnostik av Alzheimers sjukdom. Nu får han och hans internationella forskargrupp 190 miljoner kronor från USA för att utveckla ett nytt blodprov.
Läs mer
Närbild av Erik Smedler i labbet.

De söker efter livsviktiga svar

Bipolär sjukdom är ett allvarligt tillstånd, ändå vet vi för lite om dess mekanismer på cellnivå. Och då är det svårt att utveckla nya behandlingar. Här berättar hjärnforskaren Erik Smedler vid Göteborgs universitet om hur hans team kan göra skillnad – om de får finansiellt stöd.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta