Hjärnfonden
Ge en gåva

Lästid: 2 minuter

Artificiell intelligens i kampen mot Parkinsons sjukdom

Tomas Björklund är professor i neurovetenskap och leder en forskargrupp som använder ”lärande” datorer för att lösa Parkinsongåtan. Metoden är relativt ny, men har väldigt stor potential. Se hur viktigt ditt stöd är för framtidens hjärnforskning.

Porträtt av Tomas Björklund.

Ni studerar sjuka nervceller. Hur då?

– Vi vet att ett visst protein spelar en stor roll vid Parkinsons sjukdom. Problemet är att detta, av naturliga skäl, inte går att undersöka medan sjukdomen pågår i en människa. Vi har utvecklat en avancerad metod för att föra in det här proteinet i nervceller i laboratoriet. Vi vill lära oss att förutspå vad som händer. Hur mycket protein krävs det för att cellen ska dö? Hur lång tid tar det? Vad spelar cellens gener för roll?

När kommer datorkraften in i bilden?

– Med hjälp av maskininlärning, en typ av artificiell intelligens, skapar vi miljontals olika sjukdomsmodeller. Vi matar in information om mängden sjukdomsprotein i olika celler samt hur deras gener ser ut, sedan kan datorerna organisera allt detta och hitta mönster. Vår artificiella intelligens kan titta på förändringar i över 20 000 gener samtidigt. Det hade en människa aldrig klarat. Faktum är att för bara några år sedan hade vi inte ens kunnat få tag på datorer som klarade detta.

Ni har stora förhoppningar?

– Vi har redan gjort intressanta upptäckter som pekar på att hjärnans eget ”städsystem” påverkar utvecklingen av Parkinsons sjukdom. På lite längre sikt hoppas vi att vi hittar en enda mekanism som driver sjukdomen och att denna mekanism då visar sig gå att påverka med ett läkemedel. I bästa fall kan vi då hindra Parkinson från att bryta ut.

Hur viktigt har stödet från Hjärnfonden varit?

– Det har varit helt avgörande för att vi skulle våga oss på det här projektet. Det bygger inte på något som har gjorts förut, utan är helt nytt för oss alla. Jag är väldigt tacksam för att Hjärnfondens givare gör den här typen av nydanande hjärnforskning möjlig.

Fakta om Parkinsons sjukdom

  • Sjukdomen räknas tillsammans med bl.a. Alzheimer och ALS till de neurodegenerativa sjukdomarna, där nervceller sakta dör. Ingen av dessa sjukdomar går idag att bota.
  • Parkinsons sjukdom beror på att nervceller som producerar signalsubstansen dopamin bryts ner.
  • Dopamin har stor betydelse för hjärnans styrning av kroppsrörelserna.
  • Skakning i ena handen är det första symtomet hos 75 procent av alla Parkinsonpatienter.
  • I Sverige finns ungefär 20 000 personer med Parkinson. Sjukdomen debuterar vanligen mellan 55 och 60 års ålder och är vanligare hos män.
Läs mer om Parkinson

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Porträtt av Hanna Steurer.

Att behålla rösten fast kroppen sviktar

Med stöd från Hjärnfonden utvecklar logopeden Hanna Steurer AI-verktyg som kan upptäcka Parkinsons sjukdom tidigare – genom förändringar i talet.
Läs mer
Äldre deltagare håller armarna högt under en gemensam övning i parkinsondans.

Att dansa med en kropp i förändring

Parkinsons sjukdom förändrar kroppen, men i danssalen får den en ny chans. Här tränas balans, röst och koordination, men också mod, närvaro och självbild. På Dans för Parkinson i Huddinge möts konst och neurologi i ett rum där deltagarna tillåts ta plats. Både i kroppen och rummet.
Läs mer
Porträtt av Thomas Matsson.

Thomas kämpar för framtidens parkinsonpatienter

Thomas Mattson trodde det var en nerv som kommit i kläm, och vägrade först tro att han fått Parkinsons sjukdom. Nu deltar han i en revolutionerande studie med stamcellstransplantation – en metod som kan bli avgörande för framtidens parkinsonpatienter.
Läs mer
Porträtt av Thomas Mattsson.

Thomas först i världen med banbrytande celltransplantation mot parkinson

För första gången har en specifik typ av dopaminproducerande stamceller transplanterats i hjärnan på patienter med Parkinsons sjukdom. Två år efter operationen börjar resultaten visa sig och ger hopp både till forskningen och patienterna.
Läs mer
Porträtt av Jens Carlsson.

Med AI och superdatorer i jakten på framtidens hjärnläkemedel

Hur designar man ett läkemedel innan det finns? Forskaren Jens Carlsson vid Uppsala universitet har fått Hjärnfondens forskningsbidrag för sin banbrytande studie av receptorn TAAR1 – ett nytt och hett spår i kampen mot Parkinsons sjukdom och schizofreni.
Läs mer
Porträtt av Fabio Begnini.

Nya vägar till behandling av hjärnsjukdomar

Fabio Begnini forskar på proteinet TREK-1 för att utveckla nya behandlingar mot hjärnsjukdomar som depression, migrän och smärta. Med stöd från Hjärnfonden använder han innovativa metoder för att ta fram träffsäkra läkemedel.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta