När det är oroligt i omvärlden

Var källkritisk och ta reda på fakta från tillförlitliga källor.

Försök att begränsa hur mycket du läser, lyssnar eller tittar på nyheter som gör dig orolig och stressad. Bestäm ett par tidpunkter per dag då du tar del av de senaste nyheterna.

Sätt av tid till fysisk aktivitet utomhus varje dag – gå en promenad, ta en cykeltur eller ge dig ut och jogga. WHO rekommenderar att vuxna personer rör sig minst 30 minuter per dag.  När du rör på dig frigörs bl a  endorfiner som lindrar oro och gör att du mår bättre. Läs mer om varför fysisk aktivitet är bra för hjärnhälsan.

Att sova gott på natten kan givetvis vara svårt om man är orolig, men försök så gott det går. Att sova 7-8 timmar per natt stärker immunförsvaret, förbättrar minnet och gör dig bättre på att lösa problem. Det är helt enkelt lättare att se ljust på livet om du fått tillräckligt med sömn. Läs mer om sömnens påverkan på hjärnhälsan.

När vi känner oss stressade och oroliga är det viktigt att ta tid till återhämtning. Gör något du tycker är roligt som får dig att slappna av. Kanske kan du ägna dig åt en hobby, att läsa en boken eller höra av dig till någon som du inte hunnit prata med på länge?

Prata om hur du känner och sök stöd från omgivningen om du är mycket orolig. Oro krymper oftast när vi delar den med andra.  Håll kontakt med nära och kära och ta en fika eller en promenad tillsammans. Går inte det så håll kontakten via telefon, videosamtal eller sociala medier. Läs mer om varför vi mår bra av social aktivitet.

Begränsa hur mycket alkohol du dricker eller avstå helt. Undvik att använda alkohol eller andra droger som ett sätt att hantera rädsla, ångest, tristess eller social isolering.

Det är lätt att fastna framför datorn eller telefonen men försök att hålla koll på hur mycket tid du spenderar framför en skärm och lägg in regelbundna pauser. Försök att fokusera på hoppfulla och positiva budskap på sociala medier och var även här källkritisk.

Forskning visar att vi mår bra av att hjälpa andra. Se vilka initiativ som finns där du bor och som du kan bidra till. Tänk igenom vilka personer i din omgivning som kanske behöver lite extra hjälp.

Även om barn inte själva drabbats, kan de se och höra saker på exempelvis internet och tv som de behöver stöd i att bearbeta. Som vuxen är det viktigt att förmedla lugn och trygghet om barn känner oro. Prata med barnen om deras oro, svara på frågor eller sätt att uttrycka frågor beroende på hur gamla de är. Prata om sådant de, eller ni tillsammans, sett eller som sprids på internet. Rädda Barnen beskriver mer ingående hur du kan prata med barn om svåra händelser.

Ångest och rädsla är en naturlig reaktion vid hotande fara och har liksom smärta en viktig funktion för vår överlevnad. Vid ångest aktiveras försvarsreaktioner och beredskapen i kroppen höjs. Alarmreaktionen styrs av det autonoma nervsystemet som normalt inte går att kontrollera med viljan. Man kan känna sig ängslig och orolig, få hjärtklappning, svettas, må illa och få svårt att andas. Det är ofarligt, men kan kännas skrämmande. Läs mer om stress här.