Saema Ansar, forskargruppsledare och docent inom neurovaskulär forskning vid Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet Saema Ansar, forskargruppsledare och docent inom neurovaskulär forskning vid Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet

Avancerad strokeforskning kan ge vården en bättre verktygslåda

Varje år drabbas ungefär 25 000 svenskar av stroke – nästan var fjärde dör och många fler får  svåra men. Hjärnforskaren Saema Ansars forskargrupp arbetar nu parallellt med två lovande behandlingsmetoder. Här berättar hon mer och ber om ditt fortsatta stöd.

Det behövs ett genombrott i kampen mot stroke. Sjukdomen är inte bara den vanligaste orsaken till funktionshinder, det är också en av de vanligaste dödsorsakerna. Min forskargrupp arbetar  därför med två metoder – en som kan minska skadorna vid stroke och en som kan underlätta  återhämtningen efter stroke. Stort tack för att du har varit med och gjort vårt arbete möjligt!

Vår metod mot strokeskador går ut på att förbättra vården i det akuta skedet. Ett problem  är nämligen att kroppen, paradoxalt nog, reagerar på en stroke med mekanismer som kan skada kärl i hjärnan. Vårt mål är att blockera denna mekanism, vilket skulle minska risken för komplikationer.

Det skulle också förlänga tidsfönstret då läkarna kan ge propplösande behandling, eftersom sådan behandling inte går att ge när kärlen har blivit utsatta för den skadliga mekanismen. Vi testar nu två preparat som har visat sig mycket lovande i experiment.

Molekyler som hjälper hjärnan

Vår andra metod handlar om att hjälpa hjärnan att reparera sig själv efter en stroke. Tidigare studier har visat att vissa molekyler kan stimulera denna process. Det svåra är att få in dem i hjärnan. Vi har utvecklat en helt ny nanoteknologi, där vi kapslar in molekylerna för att lura hjärnan  att släppa in dem. Om vi lyckas visa att denna metod fungerar kan det förhållandevis snabbt bli till en ny behandling, eftersom de aktuella molekylerna är beprövade från andra sammanhang.

I bästa fall kan min forskargrupp få fram två nya strokebehandlingar och både minska risken för hjärnskador och skynda på rehabiliteringen. Den sammanlagda effekten skulle innebära ett kraftigt minskat lidande till följd av stroke. Därför hoppas jag att vi får möjlighet att fullfölja vårt arbete.

Utan stödet från människor som du hade vi inte ens fått chansen att testa våra idéer. Nu ber jag dig att fortsätta göra livsviktig hjärnforskning möjlig. Den avancerade teknologi vi behöver i vårt arbete är kostsam, men priset för att inte göra något åt stroke är mycket högre – både ekonomiskt och mänskligt.

Därför hoppas jag på din hjälp idag. Ge en gåva som räddar liv!

Varma hälsningar
Saema Ansar
Forskargruppsledare och docent inom neurovaskulär forskning vid Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Julias stroke gav upphov till Yolita

När Julia Andrén fick en stroke skapade hon klädvarumärket Yolita för att stötta hjärnforskningen genom en egen insamling till Hjärnfonden. Här är hennes berättelse.

Vahid, som fick stroke som 22-åring, står framför en port

Han drabbades av stroke som 22-åring

Vad som började som kraftig huvudvärk under ett träningspass visade sig vara en hjärnblödning. Och starten på en lång resa tillbaka för 22-åriga Vahid.

Beatrice Karlsson

”Jag hade hellre förlorat en arm istället för en del av hjärnan”

Beatrice Karlsson hade precis träffat sin sambo och var väldigt  aktiv – med jobb, ridning, gym och kompisar. Allt detta förändrades  när hon drabbades av stroke, bara 24 år gammal.

Strokeforskare Cesare Patrone

Han angriper stroke från en ny vinkel

I Sverige är stroke både en av de vanligaste dödsorsakerna och en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsättningar. Därför undersöker hjärnforskaren Cesare Patrone en helt ny metod för att behandla sjukdomen. Här berättar han mer och ber om ditt stöd.

Professor Marcela Pekna

”Det satsas för lite på strokeforskning i Sverige”

Varje år drabbas ungefär 25 000 svenskar av stroke. De som överlever behöver ofta genomgå en lång och krävande rehabilitering. Trots det är det få som blir fullt återställda. Nu vill professor Marcela Pekna få fram ett läkemedel som kan förbättra återhämtningen. Här berättar hon mer och ber om ditt stöd.

Ett kollage med en kvinna som ligger på en kudde och gammal dator mot beige bakgrund

Våra tio mest lästa artiklar 2022

2022 var året då forskningen om Alzheimers sjukdom tog ett stort kliv framåt, vi fick upp ögonen för hur ohälsosam stress påverkar oss och ALS blev en diagnos som vi pratade mycket om. Det är tydligt att hjärnan aldrig slutar fascinera oss. Här har vi listat våra tio mest lästa artiklar under 2022.