Hjärnfonden
Ge en gåva
Saema Ansar, forskargruppsledare och docent inom neurovaskulär forskning vid Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet

Saema Ansar, forskargruppsledare och docent inom neurovaskulär forskning vid Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet

Avancerad strokeforskning kan ge vården en bättre verktygslåda

Varje år drabbas ungefär 25 000 svenskar av stroke – nästan var fjärde dör och många fler får  svåra men. Hjärnforskaren Saema Ansars forskargrupp arbetar nu parallellt med två lovande behandlingsmetoder. Här berättar hon mer och ber om ditt fortsatta stöd.

Det behövs ett genombrott i kampen mot stroke. Sjukdomen är inte bara den vanligaste orsaken till funktionshinder, det är också en av de vanligaste dödsorsakerna. Min forskargrupp arbetar  därför med två metoder – en som kan minska skadorna vid stroke och en som kan underlätta  återhämtningen efter stroke. Stort tack för att du har varit med och gjort vårt arbete möjligt!

Vår metod mot strokeskador går ut på att förbättra vården i det akuta skedet. Ett problem  är nämligen att kroppen, paradoxalt nog, reagerar på en stroke med mekanismer som kan skada kärl i hjärnan. Vårt mål är att blockera denna mekanism, vilket skulle minska risken för komplikationer.

Det skulle också förlänga tidsfönstret då läkarna kan ge propplösande behandling, eftersom sådan behandling inte går att ge när kärlen har blivit utsatta för den skadliga mekanismen. Vi testar nu två preparat som har visat sig mycket lovande i experiment.

Molekyler som hjälper hjärnan

Vår andra metod handlar om att hjälpa hjärnan att reparera sig själv efter en stroke. Tidigare studier har visat att vissa molekyler kan stimulera denna process. Det svåra är att få in dem i hjärnan. Vi har utvecklat en helt ny nanoteknologi, där vi kapslar in molekylerna för att lura hjärnan  att släppa in dem. Om vi lyckas visa att denna metod fungerar kan det förhållandevis snabbt bli till en ny behandling, eftersom de aktuella molekylerna är beprövade från andra sammanhang.

I bästa fall kan min forskargrupp få fram två nya strokebehandlingar och både minska risken för hjärnskador och skynda på rehabiliteringen. Den sammanlagda effekten skulle innebära ett kraftigt minskat lidande till följd av stroke. Därför hoppas jag att vi får möjlighet att fullfölja vårt arbete.

Utan stödet från människor som du hade vi inte ens fått chansen att testa våra idéer. Nu ber jag dig att fortsätta göra livsviktig hjärnforskning möjlig. Den avancerade teknologi vi behöver i vårt arbete är kostsam, men priset för att inte göra något åt stroke är mycket högre – både ekonomiskt och mänskligt.

Därför hoppas jag på din hjälp idag. Ge en gåva som räddar liv!

Varma hälsningar
Saema Ansar
Forskargruppsledare och docent inom neurovaskulär forskning vid Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Smartare strokevård med blodprov och genetik

Arne Lindgren vill undersöka hur genetik, blodprover och kliniska symtom påverkar återhämtningen efter en stroke. Målet är att utveckla mer individanpassad vård och rehabilitering – så fler får chansen till ett bättre liv efter sin stroke.
Bild på Katharina Stibrant Sunnerhagen.

Så skyddar motion din hjärna

Forskning visar att fysisk aktivitet på fritiden och vid transport – inte på jobbet – kan minska risken för stroke och förbättra prognosen för de som drabbas.

Emma var 15 när hon drabbades av en stroke

Sommarlovet mellan åttan och nian var fullt av fotboll, skratt och vänner. Men under en match föll Emma plötsligt ihop – och vaknade inte förrän två dygn senare. Det som först verkade vara en hjärnskakning visade sig vara en stroke.

Odlade nervceller kan hjälpa mot strokeskador

De flesta som överlever en stroke får bestående besvär. Faktum är att stroke är den vanligaste orsaken till neurologiska funktionsnedsättningar hos vuxna. Därför utvecklar professor Zaal Kokaia en ny metod för att förbättra hjärnans återhämtning.

Samma idé kan lösa två olika strokeproblem

Idag finns inte många behandlingsalternativ när stroken är ett faktum. Docent Anja Meissners forskargrupp arbetar med helt nya sätt att både förebygga stroke och förbättra återhämtningen.

“Mammas hjärna är skadad”

När Beatrice Andersson var 24 år fick hon en kraftig stroke. Hjärnfonden intervjuade henne för två år sedan – då hade hon fortfarande stora utmaningar. Här berättar hon om läget idag.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta