Hjärnfonden
Ge en gåva
Professor Marcela Pekna

”Det satsas för lite på strokeforskning i Sverige”

Varje år drabbas ungefär 25 000 svenskar av stroke. De som överlever behöver ofta genomgå en lång och krävande rehabilitering. Trots det är det få som blir fullt återställda. Nu vill professor Marcela Pekna få fram ett läkemedel som kan förbättra återhämtningen. Här berättar hon mer och ber om ditt stöd.

De senaste 20 åren har hjärnforskningen gjort många framsteg i kampen mot stroke – vi  har blivit bättre på att både förebygga sjukdomen och ge akut vård. Men behandlingar av strokerelaterade hjärnskador då? Där har det sorligt nog inte kommit något avgörande genombrott. Vägen tillbaka efter en stroke är i stort sett lika svår som förut. Det vill jag ändra på, förhoppningsvis med din hjälp.

För några år sedan var min forskargrupp först i världen med att visa att en särskild del av immunförsvaret stimulerar nybildning av nervceller i hjärnan. Vi såg då att en viss molekyl, C3a, spelade en viktig roll. Därefter kunde vi också visa att möss återhämtar sig snabbare efter en stroke när de har behandlats med C3a.

Problemet är att C3a är extremt dyr att få fram. Vi har därför arbetat hårt för att hitta billigare alternativ som ger samma effekt. Nu har vi identifierat en intressant kandidat som vi studerar närmare i laboratorieexperiment. Det känns väldigt hoppingivande – vår största utmaning är egentligen finansiering.

Den här typen av studier är kostsamma, men den möjliga vinsten är enorm. I bästa fall kan vårt arbete leda till ett läkemedel som gör att strokedrabbade återhämtar sig såväl snabbare som i större utsträckning. Jag vet att många längtar efter en sådan nyhet. En god vän insjuknade för flera år sedan och har, trots bra rehabilitering, fortfarande problem i vardagen.

Det är svårt att förklara för min vän att staten satsar så lite på hjärnforskning. Stroke är ju en folksjukdom som skapar enormt lidande. Själv har jag flera nära släktingar som har gått bort i sviterna av stroke. För mig är det därför tydligt – både som forskare, vän och anhörig  – att hjärnforskningen måste få bättre resurser. Ge en gåva redan idag!

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Smartare strokevård med blodprov och genetik

Arne Lindgren vill undersöka hur genetik, blodprover och kliniska symtom påverkar återhämtningen efter en stroke. Målet är att utveckla mer individanpassad vård och rehabilitering – så fler får chansen till ett bättre liv efter sin stroke.
Bild på Katharina Stibrant Sunnerhagen.

Så skyddar motion din hjärna

Forskning visar att fysisk aktivitet på fritiden och vid transport – inte på jobbet – kan minska risken för stroke och förbättra prognosen för de som drabbas.

Emma var 15 när hon drabbades av en stroke

Sommarlovet mellan åttan och nian var fullt av fotboll, skratt och vänner. Men under en match föll Emma plötsligt ihop – och vaknade inte förrän två dygn senare. Det som först verkade vara en hjärnskakning visade sig vara en stroke.

Odlade nervceller kan hjälpa mot strokeskador

De flesta som överlever en stroke får bestående besvär. Faktum är att stroke är den vanligaste orsaken till neurologiska funktionsnedsättningar hos vuxna. Därför utvecklar professor Zaal Kokaia en ny metod för att förbättra hjärnans återhämtning.

Samma idé kan lösa två olika strokeproblem

Idag finns inte många behandlingsalternativ när stroken är ett faktum. Docent Anja Meissners forskargrupp arbetar med helt nya sätt att både förebygga stroke och förbättra återhämtningen.

“Mammas hjärna är skadad”

När Beatrice Andersson var 24 år fick hon en kraftig stroke. Hjärnfonden intervjuade henne för två år sedan – då hade hon fortfarande stora utmaningar. Här berättar hon om läget idag.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta