Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Lästid: 2 minuter

Hur hänger diet och psykisk ohälsa ihop?

Maximilian Tufvesson Alm, en av Hjärnfondens stipendiater, vill ta reda på hur mag-tarmkanalen kan påverka psykisk ohälsa genom ett hormon som produceras i tarmen. Han vill också förstå hur det påverkas av det vi äter.

Porträtt på forskaren och stipendiaten Maximilian Tufvesson Alm.

Namn: Maximilian Tufvesson Alm
Universitet: University College Cork, i samarbete med Göteborgs Universitet
Hemort: Helsingborg
Forskningsområde: Kommunikation mellan mag-tarmkanalen och hjärnan inom psykiatri

Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka?

Jag vill undersöka hur mag-tarmkanalen kan påverka psykisk ohälsa genom hormonet LEAP2. Det är ett relativt nyupptäckt hormon som jag i preliminära studier visat har en stark påverkan på signaleringen i hjärnan och beteende. Eftersom LEAP2 primärt produceras i tarmen vill jag även titta på hur LEAP2 påverkas av diet och mag-tarmbakterier och hur det i sin tur påverkar vår mentala hälsa, som depression och ångest.

Hur kommer dina forskningsresultat att hjälpa personer som är har en depression eller ångest?

Målet med projektet är att hitta nya sätt som kan förklara varför vi drabbas av psykisk ohälsa. Utöver detta vet vi också att LEAP2 är starkt kopplat till aptit och kan påverkas av diet. Jag kommer också att försöka koppla samman psykisk ohälsa och diet genom LEAP2. Det kommer att leda till bättre förståelse hur diet och psykisk ohälsa är sammanlänkade och förklara fenomen som stress-ätande och hur det uppstår. I förlängningen kan det leda till nya behandlingsmetoder för depression och ångest generellt och speciellt riktade mot patienter som också till exempel stress-äter mycket.

Vilken är den största utmaningen inom ditt forskningsområde?

Hjärnan är ett så otroligt komplext organ i sig själv. Utöver detta påverkas hjärnan såklart även av faktorer utanför hjärnan, som vår miljö, immunförsvar, bakterieflora och vad vi äter. Att sätta samman detta i ett stort fungerande system som kan hjälpa oss förklara psykiatriska sjukdomar och hur vi ska behandla dem är en otroligt stor utmaning.

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning?

Själva konceptet att vi har en hjärna som står för allt vi tänker, känner och gör är något som jag finner otroligt fascinerande. Att även andra fysiologiska signaler så som från immunsystemet, mag-tarmkanalen och bakterier kan påverka detta gör det bara ännu mer komplext och spännande.

Vad är din drivkraft som forskare?

En kombination av att vilja lära sig mer och att hjälpa människor. Att få bidra med en liten bit av det pusslet som är att förstå vår hjärna och samtidigt hjälpa individer som lider av sjukdomar som inte går att behandla på ett tillfredställande sätt.

Vad innebär det här stipendiet för dig?

Att bli tilldelad hjärnfonden postdoktorala stipendium möjliggör att jag kan fortsätta arbeta med att förstå hjärnan och psykisk ohälsa samtidigt som jag kan fortsätta växa som forskare. Denna möjlighet betyder enormt för mig och jag hoppas att detta kan i slutändan leda till att vi är ett steg närmre att förstå hjärnan.

Här kan du se vilka fler som fått Hjärnfondens stipendium 2023

Porträtt av Ragnhild Ahlgren.

Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Ragnhild Ahlgren är vetenskapsjournalist och doktor i medicinsk vetenskap.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Skärmtid och ungas mående – fler faktorer bakom sambandet

Hur hänger ungas skärmvanor ihop med depression och ångest? En svensk tvillingstudie visar att ärftlighet och uppväxtvillkor kan förklara en betydande del av kopplingen. Forskningen har finansierats med stöd från Hjärnfonden.
Läs mer
Peter Andersen

Peter Andersen om forskningen som förändrar bilden av ALS

För drygt 30 år sedan körde en ung läkare runt i Norrbotten med provrör i bilen för att förstå varför hans ALS-patienter inte stämde med läroboken. I dag har årtionden av forskning lett till nya effektiva behandlingar riktade mot två former av ALS. Professor och överläkare Peter Andersen har varit med på nästan hela resan.
Läs mer
Porträtt av Jacob Vogel.

Ett blodprov, fem hjärnsjukdomar

Många av de sjukdomar där nervceller bryts ner och dör, som alzheimer, börjar långt innan de ger symtom. Dessutom kan de överlappa varandra. Så hur ska patienter få rätt behandling, i rätt tid? Hjärnforskaren Jacob Vogel berättar hur hans team vill bidra till en lösning – och om varför du behövs.
Läs mer

Hjärnfonden samlade forskare om strokeforskningens nästa steg

Den 2 oktober samlade Hjärnfonden forskare och kliniker i Stockholm för att diskutera nästa steg inom svensk strokeforskning. Fokus låg på hur ny kunskap snabbare kan omsättas i bättre vård, behandling och stöd för personer som drabbas av stroke.
Läs mer
Porträtt av Sebastian Palmqvist.

Jätteanslag till Hjärnfondenforskare

Under flera år har Hjärnfondens givare stöttat Sebastian Palmqvists forskning om enklare och säkrare diagnostik av Alzheimers sjukdom. Nu får han och hans internationella forskargrupp 190 miljoner kronor från USA för att utveckla ett nytt blodprov.
Läs mer
Närbild av Erik Smedler i labbet.

De söker efter livsviktiga svar

Bipolär sjukdom är ett allvarligt tillstånd, ändå vet vi för lite om dess mekanismer på cellnivå. Och då är det svårt att utveckla nya behandlingar. Här berättar hjärnforskaren Erik Smedler vid Göteborgs universitet om hur hans team kan göra skillnad – om de får finansiellt stöd.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta