Bild på forskaren och stipendiaten maximilian tufvesson alm

Hur hänger diet och psykisk ohälsa ihop?

Maximilian Tufvesson Alm, en av Hjärnfondens stipendiater, vill ta reda på hur mag-tarmkanalen kan påverka psykisk ohälsa genom ett hormon som produceras i tarmen. Han vill också förstå hur det påverkas av det vi äter.

Namn: Maximilian Tufvesson Alm
Universitet:University College Cork, i samarbete med Göteborgs Universitet
Hemort: Helsingborg
Forskningsområde: Kommunikation mellan mag-tarmkanalen och hjärnan inom psykiatri

Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka?

Jag vill undersöka hur mag-tarmkanalen kan påverka psykisk ohälsa genom hormonet LEAP2. Det är ett relativt nyupptäckt hormon som jag i preliminära studier visat har en stark påverkan på signaleringen i hjärnan och beteende. Eftersom LEAP2 primärt produceras i tarmen vill jag även titta på hur LEAP2 påverkas av diet och mag-tarmbakterier och hur det i sin tur påverkar vår mentala hälsa, som depression och ångest.

Hur kommer dina forskningsresultat att hjälpa personer som är har en depression eller ångest?

Målet med projektet är att hitta nya sätt som kan förklara varför vi drabbas av psykisk ohälsa. Utöver detta vet vi också att LEAP2 är starkt kopplat till aptit och kan påverkas av diet. Jag kommer också att försöka koppla samman psykisk ohälsa och diet genom LEAP2. Det kommer att leda till bättre förståelse hur diet och psykisk ohälsa är sammanlänkade och förklara fenomen som stress-ätande och hur det uppstår. I förlängningen kan det leda till nya behandlingsmetoder för depression och ångest generellt och speciellt riktade mot patienter som också till exempel stress-äter mycket.

Vilken är den största utmaningen inom ditt forskningsområde? 

Hjärnan är ett så otroligt komplext organ i sig själv. Utöver detta påverkas hjärnan såklart även av faktorer utanför hjärnan, som vår miljö, immunförsvar, bakterieflora och vad vi äter. Att sätta samman detta i ett stort fungerande system som kan hjälpa oss förklara psykiatriska sjukdomar och hur vi ska behandla dem är en otroligt stor utmaning.

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning? 

Själva konceptet att vi har en hjärna som står för allt vi tänker, känner och gör är något som jag finner otroligt fascinerande. Att även andra fysiologiska signaler så som från immunsystemet, mag-tarmkanalen och bakterier kan påverka detta gör det bara ännu mer komplext och spännande.

Vad är din drivkraft som forskare?

En kombination av att vilja lära sig mer och att hjälpa människor. Att få bidra med en liten bit av det pusslet som är att förstå vår hjärna och samtidigt hjälpa individer som lider av sjukdomar som inte går att behandla på ett tillfredställande sätt.

Vad innebär det här stipendiet för dig? 

Att bli tilldelad hjärnfonden postdoktorala stipendium möjliggör att jag kan fortsätta arbeta med att förstå hjärnan och psykisk ohälsa samtidigt som jag kan fortsätta växa som forskare. Denna möjlighet betyder enormt för mig och jag hoppas att detta kan i slutändan leda till att vi är ett steg närmre att förstå hjärnan.

Här kan du se vilka fler som fått Hjärnfondens stipendium

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Robin Rohlén

Robin Rohlén vill använda ultraljud för att förmedla information från nervtrådar till muskler

Ultraljud är en metod som kan förbättra styrningen av en robothand för personer som fått amputera en hand. Att utveckla metoden är fokus för Hjärnfondens stipendiat Robin Rohlén.

Daniel Twohig forskar vid Lunds universitet

Daniel Twohig vill behandla stroke med stamceller

I Sverige är stroke en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsättningar. I dag finns inget läkemedel som kan hjälpa hjärnans återhämtning efter en stroke. Daniel Twohig, en av Hjärnfondens stipendiater, arbetar med att ta fram en ny behandlingsmetod baserad på stamceller.

Linn Hallqvist, forskare vid Karolinska Institutet

Linn Hallqvist vill förbättra behandlingen av patienter med hjärnblödning

Spontan hjärnblödning pga försvagningar – utbuktningar – i hjärnans blodkärl utgör den tionde vanligaste diagnosen på intensivvårdsavdelningar i Sverige och är associerad med hög dödlighet och komplikationer. Linn Hallqvist, en av Hjärnfondens stipendiater, vill öka kunskapen om de mekanismer som ligger till grund för allvarliga komplikationer.

Hjärnforskaren Ross Smith vid sitt skrivbord

Ross Smith forskar om missbildningar i hjärnans blodkärl

Fokus för honom är sjukdomen Cerebral cavernös missbildning och vilken roll inflammation har för sjukdomen.

Patricia Hägglund forskar vid Umeå universitet.

Patricia Hägglund vill göra det lättare för strokedrabbade att svälja

Runt hälften av de som drabbas av en stroke får problem med att svälja vilket ökar risken för undernäring och lunginflammation. Idag saknas en behandling som förbättrar sväljförmågan men det vill Patricia Hägglund, en av Hjärnfondens stipendiater, ändra på.

Elin Gruyters är en a Hjärnfondens stipendiater och forskar på Karolinska Institutet.

Elin Gruyters vill ringa in de processer i hjärnan som inte fungerar vid schizofreni

Schizofreni är en allvarlig folksjukdom som ca 35 000 svenskar har.  Elin Gruyters, en av Hjärnfondens stipendiater, vill förstå vad som ligger bakom sjukdomen.