Hjärnfonden
Ge en gåva
Bild på forskaren och stipendiaten maximilian tufvesson alm

Hur hänger diet och psykisk ohälsa ihop?

Maximilian Tufvesson Alm, en av Hjärnfondens stipendiater, vill ta reda på hur mag-tarmkanalen kan påverka psykisk ohälsa genom ett hormon som produceras i tarmen. Han vill också förstå hur det påverkas av det vi äter.

Namn: Maximilian Tufvesson Alm
Universitet:University College Cork, i samarbete med Göteborgs Universitet
Hemort: Helsingborg
Forskningsområde: Kommunikation mellan mag-tarmkanalen och hjärnan inom psykiatri

Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka?

Jag vill undersöka hur mag-tarmkanalen kan påverka psykisk ohälsa genom hormonet LEAP2. Det är ett relativt nyupptäckt hormon som jag i preliminära studier visat har en stark påverkan på signaleringen i hjärnan och beteende. Eftersom LEAP2 primärt produceras i tarmen vill jag även titta på hur LEAP2 påverkas av diet och mag-tarmbakterier och hur det i sin tur påverkar vår mentala hälsa, som depression och ångest.

Hur kommer dina forskningsresultat att hjälpa personer som är har en depression eller ångest?

Målet med projektet är att hitta nya sätt som kan förklara varför vi drabbas av psykisk ohälsa. Utöver detta vet vi också att LEAP2 är starkt kopplat till aptit och kan påverkas av diet. Jag kommer också att försöka koppla samman psykisk ohälsa och diet genom LEAP2. Det kommer att leda till bättre förståelse hur diet och psykisk ohälsa är sammanlänkade och förklara fenomen som stress-ätande och hur det uppstår. I förlängningen kan det leda till nya behandlingsmetoder för depression och ångest generellt och speciellt riktade mot patienter som också till exempel stress-äter mycket.

Vilken är den största utmaningen inom ditt forskningsområde? 

Hjärnan är ett så otroligt komplext organ i sig själv. Utöver detta påverkas hjärnan såklart även av faktorer utanför hjärnan, som vår miljö, immunförsvar, bakterieflora och vad vi äter. Att sätta samman detta i ett stort fungerande system som kan hjälpa oss förklara psykiatriska sjukdomar och hur vi ska behandla dem är en otroligt stor utmaning.

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning? 

Själva konceptet att vi har en hjärna som står för allt vi tänker, känner och gör är något som jag finner otroligt fascinerande. Att även andra fysiologiska signaler så som från immunsystemet, mag-tarmkanalen och bakterier kan påverka detta gör det bara ännu mer komplext och spännande.

Vad är din drivkraft som forskare?

En kombination av att vilja lära sig mer och att hjälpa människor. Att få bidra med en liten bit av det pusslet som är att förstå vår hjärna och samtidigt hjälpa individer som lider av sjukdomar som inte går att behandla på ett tillfredställande sätt.

Vad innebär det här stipendiet för dig? 

Att bli tilldelad hjärnfonden postdoktorala stipendium möjliggör att jag kan fortsätta arbeta med att förstå hjärnan och psykisk ohälsa samtidigt som jag kan fortsätta växa som forskare. Denna möjlighet betyder enormt för mig och jag hoppas att detta kan i slutändan leda till att vi är ett steg närmre att förstå hjärnan.

Här kan du se vilka fler som fått Hjärnfondens stipendium

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Ett porträtt på hjärnforskaren Mattias Andréasson.

Parkinsonforskning med hjälp av nervtrådar i huden

Parkinsons sjukdom och atypisk parkinsonism, en grupp neurodegenerativa sjukdomar som liknar Parkinson, kan ofta påminna mycket om varandra. Men sjukdomarna kräver olika behandling och omhändertagande varför det är viktigt att kunna skilja dessa sjukdomar åt. Just det vill Mattias Andréasson, Hjärnfondens stipendiat, göra genom att studera hudens nervtrådar.
Ett porträtt på Darko Sarovic

Kommunikation mellan autistiska barn och deras föräldrar

Darko Sarovic, en av Hjärnfondens stipendiater 2024, har utvecklat en metod för att scanna flera hjärnor samtidigt och sedan använda resultaten för att studera hjärnaktivitet och interaktion mellan barn med autism och deras föräldrar.
Magnetisk resonanstomografi (MRI) av en hjärna.

Sex miljoner till framtidens hjärnforskare

Hjärnfonden delar ut sex miljoner kronor i form av postdoktorala stipendier till tio forskare i början av sina akademiska karriärer.
Robin Rohlén

Robin Rohlén vill använda ultraljud för att förmedla information från nervtrådar till muskler

Ultraljud är en metod som kan förbättra styrningen av en robothand för personer som fått amputera en hand. Att utveckla metoden är fokus för Hjärnfondens stipendiat Robin Rohlén.
Daniel Twohig forskar vid Lunds universitet

Daniel Twohig vill behandla stroke med stamceller

I Sverige är stroke en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsättningar. I dag finns inget läkemedel som kan hjälpa hjärnans återhämtning efter en stroke. Daniel Twohig, en av Hjärnfondens stipendiater, arbetar med att ta fram en ny behandlingsmetod baserad på stamceller.
Linn Hallqvist, forskare vid Karolinska Institutet

Linn Hallqvist vill förbättra behandlingen av patienter med hjärnblödning

Spontan hjärnblödning pga försvagningar - utbuktningar - i hjärnans blodkärl utgör den tionde vanligaste diagnosen på intensivvårdsavdelningar i Sverige och är associerad med hög dödlighet och komplikationer. Linn Hallqvist, en av Hjärnfondens stipendiater, vill öka kunskapen om de mekanismer som ligger till grund för allvarliga komplikationer.
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta