Hopp om bättre återhämtning efter stroke

I studien har forskarna testat en experimentell strokebehandling på möss. Genom att via näsdroppar ge möss en molekyl, komplementpeptiden C3a, såg forskarna snabbare och bättre återhämtning efter stroke, framför allt vad gäller motorisk funktion, jämfört med möss som fick näsdroppar med placebo.

Behandlingen inleddes först sju dygn efter insjuknandet. I en tänkt framtid skulle därmed de flesta strokepatienter kunna inkluderas, även de som inte når vården i tid eller som av andra skäl inte är hjälpta av propplösande läkemedel (trombolys) eller mekanisk propputdragning via blodkärl (trombektomi).

– Med den här metoden behöver du inte jaga timmar. Om behandlingen används i vården skulle alla strokepatienter kunna få den, även de som kommer till sjukhuset för sent för trombolys eller trombektomi. De som har bestående funktionsnedsättning efter proppborttagning skulle också kunna förbättras med behandlingen, säger Marcela Pekna, professor inom klinisk neurovetenskap på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, som lett studien.

Undersökningar med magnetkamera visade att behandlingen med C3a-peptid bidrog till nybildning av kopplingar mellan nervceller i mössens hjärnor.

– Våra resultat visar att C3a-peptiden påverkar funktionen hos astrocyter, alltså celler som styr många av nervcellernas funktioner i både den friska och sjuka hjärnan, och vilka signaler de skickar till nervcellerna, säger Milos Pekny som är professor inom klinisk neurovetenskap på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och har medverkat i studien.

Forskarna betonar att strokebehandling inte enbart handlar om snabba insatser.

– Det finns en stor potential för betydande förbättring även i ett senare skede. I och med att molekylen gavs via näsdroppar skulle behandlingen kunna ges i hemmet av närstående eller patienten själv, säger Milos Pekny.

Varje år drabbas ca 25 000 svenskar av stroke. Det är både en av de vanligaste dödsorsakerna och en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsättningar.

Studien har bl a finansierats av Hjärnfonden.

Här kan du läsa pressmeddelandet från Göteborgs universitet