Linn Hallqvist vill förbättra behandlingen av patienter med hjärnblödning

Namn: Linn Hallqvist
Universitet: Karolinska Institutet
Hemort: Stockholm
Forskningsområde: Subarachnoidalblödning inom neuro-intensivvård.

Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka?

Jag vill undersöka hur vi inom intensivvården kan ta hand om, och behandla, patienter som drabbats av subarachnoidalblödning (SAH). Det är en spontan hjärnblödning pga försvagningar – utbuktningar – i hjärnans blodkärl (aneurysm) på bästa möjliga sätt. Den här typen av hjärnblödning utgör den tionde vanligaste diagnosen på intensivvårdsavdelningar i Sverige med fler än 600 fall årligen och är associerad med hög dödlighet och komplikationsfrekvens.

Genom analys av patient-relaterade riskfaktorer, biokemiska markörer och radiologiska fynd med ny MR-diagnostik hoppas jag att vi når en ökad kunskap om de mekanismer som ligger till grund för allvarliga komplikationer. Det gäller utveckling av cerebral syrebrist och manifesta infarkter, och därmed förstår hur de ska behandlas och förebyggas.

Hur kommer dina forskningsresultat att hjälpa personer som får en hjärnblödning

Den här typen av hjärnblödning drabbar relativt unga patienter, övervägande kvinnor. Det är människor mitt i livet som påverkas oerhört av kognitiva svårigheter i efterförloppet, med depression, ångest och sjukskrivning som följd. Min förhoppning är att vi inom intensivvården i ett tidigare skede kan upptäcka komplikationer och förutsäga vilka patienter som drabbas.

Det kan bidra till utvecklingen av individbaserade, neuroprotektiva behandlingsstrategier och riktade interventioner. Långsiktigt mål är förbättrad överlevnad och livskvalitet hos dessa patienter, samt ökad möjlighet till nationell kvalitetsuppföljning.

Vilken är den största utmaningen inom ditt forskningsområde? 

Patienter som drabbas av en subarachnoidalblödning  är svårt sjuka och medvetandesänkta då de kommer till intensivvårdsavdelningen, och behöver snabbt sövas för att få den behandling de behöver. Det är därför svårt att få ett skriftligt godkännande, som krävs för medverkan i kliniska forskningsprojekt. Historiskt har detta inneburit att forskning inte har kunnat bedrivas på de patienter som verkligen har nytta av den men vi är på väg mot en förändring, där etikmyndigheten nu godkänner att medvetslösa patienter inkluderas, förutsatt att det inte innebär någon risk.

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning? 

Jag har så länge jag kan minnas varit nyfiken på hjärnan, dess kognitiva processer och hur sjukdom påverkar dess funktion. Som specialistläkare inom intensivvård har jag därför riktat in mig på neurointensivvård. Det är otroligt stimulerande att få bedriva forskning som faktiskt har betydelse för de patienter jag vårdar.

Vad är din drivkraft som forskare?

Som intensivvårdsläkare möter jag dagligen dessa svårt sjuka patienter, och deras anhöriga. Inom intensivvården ägnar vi dygnets alla sekunder åt att vända på stenar och göra det allra bästa för varje enskild patient, men ofta har vi inte svaret på varför komplikationer uppstår och vet heller inte hur vi kan ge bästa möjliga behandling. Varje beslut vi tar får stor betydelse och jag vet att vi med små förändringar skulle kunna göra stor skillnad för så många.

Vad innebär det här stipendiet för dig? 

Ekonomiska resurser inom intensivvården är oerhört begränsade vilket framförallt påverkar oss som jobbar, som hela tiden tvingas vårda fler patienter med färre personal. Att därutöver bedriva forskning skulle därmed inte vara möjligt utan externa forskningsmedel, som behövs för såväl lön som uppbyggnad av biobank, provtagning, MR-undersökningar, uppföljning. Detta stipendium möjliggör att detta projekt kan genomföras!

Här kan du se vilka fler som Hjärnfondens stipendium