Robin Rohlén Robin Rohlén, en av Hjärnfondens stipendiater forskar vid Lunds universitet.

Robin Rohlén vill använda ultraljud för att förmedla information från nervtrådar till muskler

Ultraljud är en metod som kan förbättra styrningen av en robothand för personer som fått amputera en hand. Att utveckla metoden är fokus för Hjärnfondens stipendiat Robin Rohlén.

Namn: Robin Rohlén
Universitet: Lunds universitet
Hemort: Umeå
Forskningsområde: Medicinsk teknik/neuroteknik

Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka?

Jag ska utveckla ett ultraljudsbaserat neuralt gränssnitt. Det betyder att medla information mellan nervtrådar och specifika muskler genom ultraljud. Dagens neurala gränssnitt bygger framförallt på mätning av elektrisk aktivitet från muskler med hjälp av elektroder på hudytan. Denna teknik har välkända begränsningar, bland annat kan tekniken inte samla in information från aktivitet långt från hudytan och är känslig för bland annat svett.

Ultraljud är en teknik som inte har dessa begränsningar och kan samla in information från hela muskelns tvärsnitt. Även om ultraljudsbaserade neurala gränssnitt har stor potential så existerar inte dessa metoder idag. Det är här detta projekt kommer in i bilden.

Hur kommer dina forskningsresultat att hjälpa personer som är drabbade av perifera nervskador?

Genom att fånga upp muskelrörelser med ultraljud och därefter dela upp ultraljudssignalerna till rörelser orsakade av motoriska nervtrådar kommer ultraljud kunna förmedla informationen från nervtrådarna till muskler som behövs för att göra vissa rörelser. Detta är viktigt vid exempelvis styrning av en robothand för personer som fått amputera en hand eller att förstärka kommunikationen mellan nerv och muskel vid exempelvis ryggmärgsskador.

Vilken är den största utmaningen inom ditt forskningsområde? 

Den största utmaningen är att, i realtid, detektera aktivitet, informera och agera på denna information eftersom det är mycket data som kommer samlas in, bearbetas och analyseras. Nyckeln kommer att vara kombinationen av avancerade algoritmer och metodik.

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning? 

Min fascination över hur hjärnan ligger till grund för alla rörelser vi väljer att göra genom de nervtrådar som slutligen kommunicerar med våra muskler. Det är något vi tar för givet varje dag då vi normalt sett inte behöver tänka på att exempelvis sätta ett ben framför det andra eller att ta tag i en penna och skriva sitt namn.

Vad är din drivkraft som forskare?

Jakten efter ny kunskap som för tillfället är okänd och att tillgängliggöra denna kunskap med förhoppningen om att det ska vara till nytta för patienter.

Vad innebär det här stipendiet för dig?

Det här stipendiet innebär att jag får möjligheten att bedriva detta forskningsprojekt för att lösa de utmaningar som kan göra stor skillnad för patienter i framtiden.

Här kan du läsa om vilka fler som fått Hjärnfondens stipendium

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Ett porträtt på Darko Sarovic

Kommunikation mellan autistiska barn och deras föräldrar

Darko Sarovic, en av Hjärnfondens stipendiater 2024, har utvecklat en metod för att scanna flera hjärnor samtidigt och sedan använda resultaten för att studera hjärnaktivitet och interaktion mellan barn med autism och deras föräldrar.

Magnetisk resonanstomografi (MRI) av en hjärna.

Sex miljoner till framtidens hjärnforskare

Hjärnfonden delar ut sex miljoner kronor i form av postdoktorala stipendier till tio forskare i början av sina akademiska karriärer.

Daniel Twohig forskar vid Lunds universitet

Daniel Twohig vill behandla stroke med stamceller

I Sverige är stroke en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsättningar. I dag finns inget läkemedel som kan hjälpa hjärnans återhämtning efter en stroke. Daniel Twohig, en av Hjärnfondens stipendiater, arbetar med att ta fram en ny behandlingsmetod baserad på stamceller.

Linn Hallqvist, forskare vid Karolinska Institutet

Linn Hallqvist vill förbättra behandlingen av patienter med hjärnblödning

Spontan hjärnblödning pga försvagningar – utbuktningar – i hjärnans blodkärl utgör den tionde vanligaste diagnosen på intensivvårdsavdelningar i Sverige och är associerad med hög dödlighet och komplikationer. Linn Hallqvist, en av Hjärnfondens stipendiater, vill öka kunskapen om de mekanismer som ligger till grund för allvarliga komplikationer.

Hjärnforskaren Ross Smith vid sitt skrivbord

Ross Smith forskar om missbildningar i hjärnans blodkärl

Fokus för honom är sjukdomen Cerebral cavernös missbildning och vilken roll inflammation har för sjukdomen.

Bild på forskaren och stipendiaten maximilian tufvesson alm

Hur hänger diet och psykisk ohälsa ihop?

Maximilian Tufvesson Alm, en av Hjärnfondens stipendiater, vill ta reda på hur mag-tarmkanalen kan påverka psykisk ohälsa genom ett hormon som produceras i tarmen. Han vill också förstå hur det påverkas av det vi äter.