Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Kategori: Forskning, Hjärnan

Lästid: 2 minuter

Robin Rohlén vill använda ultraljud för att förmedla information från nervtrådar till muskler

Ultraljud är en metod som kan förbättra styrningen av en robothand för personer som fått amputera en hand. Att utveckla metoden är fokus för Hjärnfondens stipendiat Robin Rohlén.

Porträtt av Robin Rohlén.

Robin Rohlén, en av Hjärnfondens stipendiater forskar vid Lunds universitet.

Namn: Robin Rohlén
Universitet: Lunds universitet
Hemort: Umeå
Forskningsområde: Medicinsk teknik/neuroteknik

Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka?

Jag ska utveckla ett ultraljudsbaserat neuralt gränssnitt. Det betyder att medla information mellan nervtrådar och specifika muskler genom ultraljud. Dagens neurala gränssnitt bygger framförallt på mätning av elektrisk aktivitet från muskler med hjälp av elektroder på hudytan. Denna teknik har välkända begränsningar, bland annat kan tekniken inte samla in information från aktivitet långt från hudytan och är känslig för bland annat svett.

Ultraljud är en teknik som inte har dessa begränsningar och kan samla in information från hela muskelns tvärsnitt. Även om ultraljudsbaserade neurala gränssnitt har stor potential så existerar inte dessa metoder idag. Det är här detta projekt kommer in i bilden.

Hur kommer dina forskningsresultat att hjälpa personer som är drabbade av perifera nervskador?

Genom att fånga upp muskelrörelser med ultraljud och därefter dela upp ultraljudssignalerna till rörelser orsakade av motoriska nervtrådar kommer ultraljud kunna förmedla informationen från nervtrådarna till muskler som behövs för att göra vissa rörelser. Detta är viktigt vid exempelvis styrning av en robothand för personer som fått amputera en hand eller att förstärka kommunikationen mellan nerv och muskel vid exempelvis ryggmärgsskador.

Vilken är den största utmaningen inom ditt forskningsområde?

Den största utmaningen är att, i realtid, detektera aktivitet, informera och agera på denna information eftersom det är mycket data som kommer samlas in, bearbetas och analyseras. Nyckeln kommer att vara kombinationen av avancerade algoritmer och metodik.

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning?

Min fascination över hur hjärnan ligger till grund för alla rörelser vi väljer att göra genom de nervtrådar som slutligen kommunicerar med våra muskler. Det är något vi tar för givet varje dag då vi normalt sett inte behöver tänka på att exempelvis sätta ett ben framför det andra eller att ta tag i en penna och skriva sitt namn.

Vad är din drivkraft som forskare?

Jakten efter ny kunskap som för tillfället är okänd och att tillgängliggöra denna kunskap med förhoppningen om att det ska vara till nytta för patienter.

Vad innebär det här stipendiet för dig?

Det här stipendiet innebär att jag får möjligheten att bedriva detta forskningsprojekt för att lösa de utmaningar som kan göra stor skillnad för patienter i framtiden.

Här kan du läsa om vilka fler som fått Hjärnfondens stipendium 2023

Porträtt av Ragnhild Ahlgren.

Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Ragnhild Ahlgren är vetenskapsjournalist och doktor i medicinsk vetenskap.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Hon söker nya behandlingar vid schizofreni

Sophie Erhardt vill förstå och på sikt behandla problem med minne, koncentration och sömn vid schizofreni, bipolär sjukdom och vissa inflammationsrelaterade tillstånd efter infektion. Med stöd från Hjärnfonden undersöker hon om en bättre balans av ett av hjärnans egna ämnen kan öppna en ny väg till behandlingar.
Läs mer
Skärmtid unga kollage

Skärmtid och ungas mående – fler faktorer bakom sambandet

Hur hänger ungas skärmvanor ihop med depression och ångest? En svensk tvillingstudie visar att ärftlighet och uppväxtvillkor kan förklara en betydande del av kopplingen. Forskningen har finansierats med stöd från Hjärnfonden.
Läs mer
Peter Andersen

Peter Andersen om forskningen som förändrar bilden av ALS

För drygt 30 år sedan körde en ung läkare runt i Norrbotten med provrör i bilen för att förstå varför hans ALS-patienter inte stämde med läroboken. I dag har årtionden av forskning lett till nya effektiva behandlingar riktade mot två former av ALS. Professor och överläkare Peter Andersen har varit med på nästan hela resan.
Läs mer
Porträtt av Jacob Vogel.

Ett blodprov, fem hjärnsjukdomar

Många av de sjukdomar där nervceller bryts ner och dör, som alzheimer, börjar långt innan de ger symtom. Dessutom kan de överlappa varandra. Så hur ska patienter få rätt behandling, i rätt tid? Hjärnforskaren Jacob Vogel berättar hur hans team vill bidra till en lösning – och om varför du behövs.
Läs mer

Hjärnfonden samlade forskare om strokeforskningens nästa steg

Den 2 oktober samlade Hjärnfonden forskare och kliniker i Stockholm för att diskutera nästa steg inom svensk strokeforskning. Fokus låg på hur ny kunskap snabbare kan omsättas i bättre vård, behandling och stöd för personer som drabbas av stroke.
Läs mer
Porträtt av Sebastian Palmqvist.

Jätteanslag till Hjärnfondenforskare

Under flera år har Hjärnfondens givare stöttat Sebastian Palmqvists forskning om enklare och säkrare diagnostik av Alzheimers sjukdom. Nu får han och hans internationella forskargrupp 190 miljoner kronor från USA för att utveckla ett nytt blodprov.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta