Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Kategori: Forskning, Hjärnan

Lästid: 2 minuter

Robin Rohlén vill använda ultraljud för att förmedla information från nervtrådar till muskler

Ultraljud är en metod som kan förbättra styrningen av en robothand för personer som fått amputera en hand. Att utveckla metoden är fokus för Hjärnfondens stipendiat Robin Rohlén.

Porträtt av Robin Rohlén.

Robin Rohlén, en av Hjärnfondens stipendiater forskar vid Lunds universitet.

Namn: Robin Rohlén
Universitet: Lunds universitet
Hemort: Umeå
Forskningsområde: Medicinsk teknik/neuroteknik

Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka?

Jag ska utveckla ett ultraljudsbaserat neuralt gränssnitt. Det betyder att medla information mellan nervtrådar och specifika muskler genom ultraljud. Dagens neurala gränssnitt bygger framförallt på mätning av elektrisk aktivitet från muskler med hjälp av elektroder på hudytan. Denna teknik har välkända begränsningar, bland annat kan tekniken inte samla in information från aktivitet långt från hudytan och är känslig för bland annat svett.

Ultraljud är en teknik som inte har dessa begränsningar och kan samla in information från hela muskelns tvärsnitt. Även om ultraljudsbaserade neurala gränssnitt har stor potential så existerar inte dessa metoder idag. Det är här detta projekt kommer in i bilden.

Hur kommer dina forskningsresultat att hjälpa personer som är drabbade av perifera nervskador?

Genom att fånga upp muskelrörelser med ultraljud och därefter dela upp ultraljudssignalerna till rörelser orsakade av motoriska nervtrådar kommer ultraljud kunna förmedla informationen från nervtrådarna till muskler som behövs för att göra vissa rörelser. Detta är viktigt vid exempelvis styrning av en robothand för personer som fått amputera en hand eller att förstärka kommunikationen mellan nerv och muskel vid exempelvis ryggmärgsskador.

Vilken är den största utmaningen inom ditt forskningsområde?

Den största utmaningen är att, i realtid, detektera aktivitet, informera och agera på denna information eftersom det är mycket data som kommer samlas in, bearbetas och analyseras. Nyckeln kommer att vara kombinationen av avancerade algoritmer och metodik.

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning?

Min fascination över hur hjärnan ligger till grund för alla rörelser vi väljer att göra genom de nervtrådar som slutligen kommunicerar med våra muskler. Det är något vi tar för givet varje dag då vi normalt sett inte behöver tänka på att exempelvis sätta ett ben framför det andra eller att ta tag i en penna och skriva sitt namn.

Vad är din drivkraft som forskare?

Jakten efter ny kunskap som för tillfället är okänd och att tillgängliggöra denna kunskap med förhoppningen om att det ska vara till nytta för patienter.

Vad innebär det här stipendiet för dig?

Det här stipendiet innebär att jag får möjligheten att bedriva detta forskningsprojekt för att lösa de utmaningar som kan göra stor skillnad för patienter i framtiden.

Här kan du läsa om vilka fler som fått Hjärnfondens stipendium 2023

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Porträtt av Ragnhild Ahlgren.

Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Ragnhild Ahlgren är vetenskapsjournalist och doktor i medicinsk vetenskap.

Relaterat

ALS-läkemedel öppnas för begränsad grupp

Efter ett nytt beslut från NT-rådet kan ALS-läkemedlet tofersen, Qalsody, bli aktuellt för vissa patienter i Sverige. Beskedet är ett viktigt steg för en liten grupp patienter med en viss genmutation, men alla omfattas inte.
Läs mer
Gruppbild med Daniel Lindqvist och Marie Asp tillsammans med forskargruppen.

Parkinsonläkemedel kan lindra svåra symtom vid depression

En klinisk studie från Lunds universitet och Region Skåne visar att parkinsonläkemedlet pramipexol kan lindra motivationsbrist och svårigheter att känna glädje hos vissa patienter med svårbehandlad depression. Studien finansieras av Hjärnfonden.
Läs mer
Porträtt av Eva Hedlund.

Mänskliga vävnader i miniatyr kan avslöja hur ALS utvecklas

Om det ska gå att stoppa ALS behövs mer kunskap om sjukdomens tidiga stadier. För att kunna studera detta har professor Eva Hedlunds forskargrupp odlat celler i labbet och skapat en realistisk modell av de mänskliga vävnader som drabbas.
Läs mer

ALS ökar med 2 procent per år

Sverige har flest ALS-patienter per capita i världen, dessutom ökar antalet drabbade med två procent per år. Forskarna vet ännu inte vad det beror på. Samtidigt är flera läkemedel är på väg – kanske redan inom ett år.
Läs mer
Två barn sitter med händerna mot huvudet vid frukostbordet.

Genterapi kan bli nytt vapen mot återfall i medulloblastom

Forskare vid Uppsala universitet har tagit fram en ny behandlingsstrategi som riktar in sig på de tumörceller som orsakar återfall av medulloblastom, den vanligaste elakartade hjärntumören hos barn.
Läs mer
Porträtt av Linda Engström Ruud.

Nervceller i hjärnstammen kan bana väg för bättre viktläkemedel 

Forskare i Göteborg har identifierat en grupp nervceller i hjärnstammen som styr hur semaglutid påverkar aptit och vikt.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta