Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Kategori: Forskning, Hjärnan

Lästid: 2 minuter

Robin Rohlén vill använda ultraljud för att förmedla information från nervtrådar till muskler

Ultraljud är en metod som kan förbättra styrningen av en robothand för personer som fått amputera en hand. Att utveckla metoden är fokus för Hjärnfondens stipendiat Robin Rohlén.

Porträtt av Robin Rohlén.

Robin Rohlén, en av Hjärnfondens stipendiater forskar vid Lunds universitet.

Namn: Robin Rohlén
Universitet: Lunds universitet
Hemort: Umeå
Forskningsområde: Medicinsk teknik/neuroteknik

Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka?

Jag ska utveckla ett ultraljudsbaserat neuralt gränssnitt. Det betyder att medla information mellan nervtrådar och specifika muskler genom ultraljud. Dagens neurala gränssnitt bygger framförallt på mätning av elektrisk aktivitet från muskler med hjälp av elektroder på hudytan. Denna teknik har välkända begränsningar, bland annat kan tekniken inte samla in information från aktivitet långt från hudytan och är känslig för bland annat svett.

Ultraljud är en teknik som inte har dessa begränsningar och kan samla in information från hela muskelns tvärsnitt. Även om ultraljudsbaserade neurala gränssnitt har stor potential så existerar inte dessa metoder idag. Det är här detta projekt kommer in i bilden.

Hur kommer dina forskningsresultat att hjälpa personer som är drabbade av perifera nervskador?

Genom att fånga upp muskelrörelser med ultraljud och därefter dela upp ultraljudssignalerna till rörelser orsakade av motoriska nervtrådar kommer ultraljud kunna förmedla informationen från nervtrådarna till muskler som behövs för att göra vissa rörelser. Detta är viktigt vid exempelvis styrning av en robothand för personer som fått amputera en hand eller att förstärka kommunikationen mellan nerv och muskel vid exempelvis ryggmärgsskador.

Vilken är den största utmaningen inom ditt forskningsområde?

Den största utmaningen är att, i realtid, detektera aktivitet, informera och agera på denna information eftersom det är mycket data som kommer samlas in, bearbetas och analyseras. Nyckeln kommer att vara kombinationen av avancerade algoritmer och metodik.

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning?

Min fascination över hur hjärnan ligger till grund för alla rörelser vi väljer att göra genom de nervtrådar som slutligen kommunicerar med våra muskler. Det är något vi tar för givet varje dag då vi normalt sett inte behöver tänka på att exempelvis sätta ett ben framför det andra eller att ta tag i en penna och skriva sitt namn.

Vad är din drivkraft som forskare?

Jakten efter ny kunskap som för tillfället är okänd och att tillgängliggöra denna kunskap med förhoppningen om att det ska vara till nytta för patienter.

Vad innebär det här stipendiet för dig?

Det här stipendiet innebär att jag får möjligheten att bedriva detta forskningsprojekt för att lösa de utmaningar som kan göra stor skillnad för patienter i framtiden.

Här kan du läsa om vilka fler som fått Hjärnfondens stipendium 2023

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Porträtt av Ragnhild Ahlgren.

Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Ragnhild Ahlgren är vetenskapsjournalist och doktor i medicinsk vetenskap.

Relaterat

Porträtt av Daniella Rylander Ottosson.

Forskare återskapar celler som dämpar kaos i hjärnan

Med stöd från Hjärnfonden har forskare i Lund lyckats omprogrammera hjärnans stödjeceller direkt till parvalbuminceller – en celltyp som håller hjärnans aktivitet i balans. Genombrottet kan ge nya verktyg för att förstå och i framtiden behandla sjukdomar som schizofreni och epilepsi.
Läs mer

Nio juniora forskare fick Hjärnfondens postdoktorala stöd 2025

Kan AI hjälpa oss upptäcka Parkinson tidigare? Vad kan vi lära oss om Alzheimers sjukdom genom att följa tau-proteinets förändringar – från födsel till sjukdom? Och finns det nya sätt att behandla hjärnsjukdomen hydrocefalus genom att påverka nervsystemet?
Läs mer
Porträtt av Mikael Landén som blickar uppåt.

Mikael Landén får stöd för ny forskning om bipolär sjukdom

Kan vi förutsäga vem som svarar på en litiumbehandling? Det vill forskaren Mikael Landén ta reda på – med stöd från Hjärnfonden. Genom långsiktig forskning om bipolär sjukdom söker han nya sätt att individanpassa behandlingen och minska lidandet.
Läs mer
Porträtt av Christian Benedict.

Hormoner och sömn skyddar hjärnan från stress

Vad har östrogen och djupsömn gemensamt? De kan båda hjälpa hjärnan att hantera social stress. En ny studie visar hur hormoner och sömn tillsammans skyddar oss, fast på olika sätt.
Läs mer
Ett porträtt på Peter Thelin, hedersdoktor vid Karolinska Institutet och ordförande i Hjärnfondens styrelse.

Så mycket hände – tack vare Hjärnfondens givare

Hjärnfondens givare gör stor skillnad, eftersom statens forskningsstöd inte räcker till. Under förra året kunde Hjärnfonden bidra med nästan 200 miljoner kronor till svensk hjärnforskning.
Läs mer
Porträtt av Markus Heilig sittande i vit rock i en laboratoriemiljö.

När hjärnan inte säger stopp – ny forskning om beroendets mekanismer

Varför fortsätter vissa att söka belöningar, även när det får negativa konsekvenser? Markus Heilig, professor i psykiatri, söker svar på vad som händer i hjärnan vid tvångsmässigt belöningssökande.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta