Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Sofia Ström Bernad

Skribent

Foto: Kennet Rouna

Lästid: 3 minuter

Lyckad stamcellsbehandling vid Parkinsons

För drygt ett år sedan opererade forskare för första gången in sju miljoner labbodlade hjärnceller i en patient med Parkinsons sjukdom. Behandlingen lyckades och patienten har återfått flera av kroppens funktioner.

Stamcellstransplantation som behandling för Parkinsons sjukdom. Malin Parmar i Lund leder den revolutionerande studien.
Profilbild på Malin Parmar, talare på Hjärnans dag 2023

Malin Parmar

Projektledare för studien och professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet.

En banbrytande behandling för Parkinsons sjukdom har väckt hopp om ett bättre liv för patienter världen över. Forskare vid Lunds universitet har genomfört en unik studie där de implanterade miljontals laboratorieodlade hjärnceller i en patient med Parkinsons sjukdom. Resultaten har varit lovande, med deltagare som upplever förbättringar som att återfå förlorade förmågor som att sporta och känna dofter. Tekniken är utvecklad av Malin Parmar och hennes forskargrupp vid Lunds universitet med stöd från Hjärnfonden. 

– Jag har fått tillbaka en kropp som känns som min och jag har kunnat minska min medicinering. Skräcken att ramla är borta, säger patienten till SVT 

Syftet med behandlingen är att ersätta de förlorade dopamincellerna med friska celler som odlats fram från stamceller. Detta öppnar upp möjligheter för ett banbrytande biologiskt läkemedel som kan bromsa sjukdomens effekter och förbättra livskvaliteten för patienter. 

Tekniken är utvecklad av Malin Parmar och hennes forskargrupp vid Lunds universitet med stöd från Hjärnfonden. Läs ett reportage om forskningen och studien här 

Studien har hittills inkluderat fem försökspersoner, och resultaten visar att de implanterade cellerna överlever i hjärnan och producerar dopamin.  

 

Stamcellstransplantation som behandling för Parkinsons sjukdom. Malin Parmar i Lund leder den revolutionerande studien.
Malin Parmar och hennes forskargrupp vid Lunds universitet har utvecklat en metod för att använda transplanterade stamceller som behandling av Parkinsons sjukdom. Foto: Kennet Rouna

Dubblar dosen

Idag kan forskarna konstatera att cellerna överlever i hjärnan och att de producerar dopamin. 

– Det är superspännande, cellerna uppfyller alla de krav på säkerhet som krävs för att öka dosen, säger projektledare Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet, till SVT. 

Forskarna har därför beslutat att ge de kommande tre patienterna en dubbel dos av cellerna för att ytterligare utforska behandlingens effektivitet. 

Trots de positiva resultaten är det viktigt att vara medveten om eventuella risker. Forskarna noterar att det alltid finns en teoretisk risk för biverkningar, såsom tumörbildning eller överproduktion av dopamin i hjärnan. Dock bedöms denna risk som extremt liten. 

Om de kommande stegen i studien lyckas enligt planerna, planerar forskarteamet att fortsätta med större studier i samarbete med läkemedelsbolag. Förhoppningen är att den nya behandlingen ska kunna bli tillgänglig som läkemedel över hela världen inom de kommande sju till tio åren. Intresset från Parkinsonpatienter är enormt, vilket visar på det stora behovet av effektiva behandlingsalternativ. 

Malin Parmar om stödet från Hjärnfonden

– Stödet från Hjärnfonden har varit väldigt viktigt, framför allt i de tidiga experimentella studierna. Allt vi lär oss nu bygger på tidigare forskning där vi studerat hur nervcellerna byggs upp och fungerar i den plats i hjärnan där de ska utföra sin funktion. Vi startade upp de här studierna för tio år sedan så de resultat vi ser idag är ju egentligen inte ett genombrott, det är många genombrott under lång tid. En tidig milstolpe var när vi lyckades styra stamcellerna till exakt den celltyp vi vill ersätta. Vi behövde också förstå vad det är som gör att de ”kopplar upp sig” till det övriga nervsystemet och börjar fungera på sin nya plats. Teknikutvecklingen som görs nu är oerhört viktig för att vi ska kunna studera den biologiska utvecklingen av de här cellerna och hur de agerar. 

Citat från Hjärnfondens reportage från 2023

Relaterat

Nio juniora forskare fick Hjärnfondens postdoktorala stöd 2025

Kan AI hjälpa oss upptäcka Parkinson tidigare? Vad kan vi lära oss om Alzheimers sjukdom genom att följa tau-proteinets förändringar – från födsel till sjukdom? Och finns det nya sätt att behandla hjärnsjukdomen hydrocefalus genom att påverka nervsystemet?
Läs mer

Att dansa med en kropp i förändring

Parkinsons sjukdom förändrar kroppen, men i danssalen får den en ny chans. Här tränas balans, röst och koordination, men också mod, närvaro och självbild. På Dans för Parkinson i Huddinge möts konst och neurologi i ett rum där deltagarna tillåts ta plats. Både i kroppen och rummet.
Läs mer

Mikael Landén får stöd för ny forskning om bipolär sjukdom

Kan vi förutsäga vem som svarar på en litiumbehandling? Det vill forskaren Mikael Landén ta reda på – med stöd från Hjärnfonden. Genom långsiktig forskning om bipolär sjukdom söker han nya sätt att individanpassa behandlingen och minska lidandet.
Läs mer
Porträtt av Christian Benedict.

Hormoner och sömn skyddar hjärnan från stress

Vad har östrogen och djupsömn gemensamt? De kan båda hjälpa hjärnan att hantera social stress. En ny studie visar hur hormoner och sömn tillsammans skyddar oss, fast på olika sätt.
Läs mer
Ett porträtt på Peter Thelin, hedersdoktor vid Karolinska Institutet och ordförande i Hjärnfondens styrelse.

Så mycket hände – tack vare Hjärnfondens givare

Hjärnfondens givare gör stor skillnad, eftersom statens forskningsstöd inte räcker till. Under förra året kunde Hjärnfonden bidra med nästan 200 miljoner kronor till svensk hjärnforskning.
Läs mer
Porträtt av Markus Heilig sittande i vit rock i en laboratoriemiljö.

När hjärnan inte säger stopp – ny forskning om beroendets mekanismer

Varför fortsätter vissa att söka belöningar, även när det får negativa konsekvenser? Markus Heilig, professor i psykiatri, söker svar på vad som händer i hjärnan vid tvångsmässigt belöningssökande.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta