Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Sofia Ström Bernad

Skribent

Ny rapport: Hjärnans sjukdomar går att förebygga

En ny rapport från IHE, på uppdrag av Hjärnfonden, undersöker hur riskfaktorer som fysisk inaktivitet, kost och social isolering påverkar hjärnans sjukdomar. Rapporten visar att många hjärnsjukdomar delvis går att förebygga, vilket skulle bespara individer lidande och samhället stora kostnader.

Hjärnfonden har givit Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi, IHE, i uppdrag att ta fram en rapport, “Påverkbara riskfaktorer och hjärnans sjukdomar”, för att analysera hur stor del av sjukdomsbördan för ett antal av hjärnans sjukdomar som kan förklaras av påverkbara riskfaktorer som till exempel fysisk aktivitet, tobaksrökning och övervikt.

Det är viktigt att kartlägga sambanden då hjärnans sjukdomar innebär ett stort lidande för den drabbade och stora kostnader för samhället. Rapporten visar också vilka områden som behöver extra insatser för att förebygga framtida fall av hjärnsjukdom.

– Det är väl känt att levnadsvanor har en påverkan på vår hälsa. Men den här kartläggningen av hjärnans sjukdomar och riskfaktorer är i en svensk kontext helt ny. Vi vill öka kunskapen bland allmänhet och beslutsfattare om att ett flertal av hjärnans sjukdomar till viss del går att förebygga, säger Joakim Ramsberg, chef för Forskning och Samhälle på Hjärnfonden.

Dyraste sjukdomarna

Hjärnans sjukdomar är dyra. Kostnaderna för vissa av de sjukdomar som inkluderats i analysen överstiger enskilt de totala kostnaderna för både cancer respektive hjärt-kärlsjukdom i Sverige.

Kostnaderna är högst för Alzheimer och andra demenssjukdomar, samt för depression. Det går att konstatera att kostnaderna för Alzheimers sjukdom och annan demenssjukdom överstiger de totala kostnaderna för cancer i Sverige. Men enligt tidigare beräkningar av IHE, är psykiska sjukdomar den sjukdomsgrupp som står för de största kostnaderna i samhället.– Hjärnans sjukdomar kostar inte bara individen liv och lidande utan även samhället stora summor pengar. Den här rapporten belyser flera områden som behöver extra insatser för att förebygga framtida fall av hjärnans sjukdomar, säger Peter Lindgren, verkställande direktör för IHE.

Sjukdom och total kostnad
Alzheimers sjukdom och annan demenssjukdom, 90 788 Mkr.
Depression, 50 458 Mkr.
Schizofreni, 35 772 Mkr.
Generaliserat ångestsyndrom, 25 229 Mkr.
Stroke, 10 115 Mkr.
Parkinsons sjukdom, 3 761 Mkr.

4 av 10 strokefall går att förebygga

Rapporten visar att flera av hjärnans sjukdomar delvis går att förebygga i olika grad med hjälp av livsstilsförändringar, men att det varierar mycket mellan diagnoserna.

Mest påverkbara är stroke och Alzheimers sjukdom. För stroke kan 43 procent av sjukdomsbördan (summan av förluster av levnadsår och friska produktiva år) kopplas till riskfaktorer, framförallt övervikt och fetma, kostvanor och låg fysisk aktivitet. Det innebär att 4 av 10 sjukdomsfall skulle kunna förebyggas.
För Alzheimers sjukdom kan 39 procent av sjukdomsbördan kopplas till riskfaktorerna, som främst är låg fysisk aktivitet, social isolering, övervikt och fetma.
Rapporten visar vidare att 30 procent av annan demenssjukdom går att förebygga, liksom 13 procent av depression, 13 procent av GAD, 9 procent av schizofreni och 7 procent av Parkinsons sjukdom.

Fysisk inaktivitet största riskfaktorn

Låg fysisk aktivitet (att man är aktiv mindre än 150 minuter per vecka) är den faktor som påverkar flest av hjärnans sjukdomar.
Låg fysisk aktivitet kan kopplas till 13 procent av all diagnostiserad GAD, 9 procent av Alzheimers sjukdom, 8 procent av stroke, 7 procent av annan demens och 7 procent av Parkinsons sjukdom. När det kommer till GAD och Parkinsons är låg fysisk aktivitet också den största enskilda riskfaktorn.
Även om nivån av fysisk aktivitet i Sverige har ökat det senaste årtiondet så finns det mycket kvar att göra.

Andra samband mellan diagnos och riskfaktor:
(Andel av sjukdomsbördan som kan tillskrivas riskfaktor)

Schizofreni – tobaksrökning = 9 %
Alzheimers – tobaksrökning = 6 %
Alzheimers – låg fiskkonsumtion = 6 %
Alzheimers – social isolering = 8 %
Stroke – övervikt = 21 %
Stroke – kostvanor = 10 %
Demens – övervikt = 8 %
Demens – social isolering = 9 %
Depression – låg grönsakskonsumtion = 8 %
Depression (ålder 18 – 29) – mobbing 9 %
GAD (ålder 18-29) – mobbing = 11%

Viktigt att agera

IHE har undersökt en rad faktorer som kan delas in i individuellt och samhälleligt påverkbara riskfaktorer, där exempelvis rökning till högre grad är något individen kan påverka, medan utsatthet för mobbning och social isolering till högre grad är påverkbara från samhällets sida.

Enskilda och samhälleliga insatser på området är av största vikt för att förebygga framtida hjärnsjukdomar. Rapporten visar framförallt på vikten av att fokusera på att öka nivån av fysisk aktivitet, som är den påverkbara riskfaktor som påverkar flest av hjärnans sjukdomar.

Andra viktiga fokusområden är övervikt och fetma, social isolering och mobbning, då de haft en särskilt negativ utveckling det senaste årtiondet, samtidigt som de har en tydlig påverkan på flera av hjärnans sjukdomar.

Ladda hem rapporten

Nedan kan du ladda hem rapporten Påverkbara riskfaktorer och hjärnans sjukdommar som i IHE tagit fram på uppdrag av Hjärnfonden.

FAQ

Prenumerera på Hjärnfondens nyhetsbrev

Vill du läsa fler artiklar som denna? Registrera dig idag och få vårt nyhetsbrev direkt till din e-post varje månad. Som prenumerant kommer du få tillgång till en värld av kunskap och inspiration – från intervjuer med ledande forskare och personer som har drabbats av hjärnsjukdomar till tips, råd och fakta om hjärnan.

 

Relaterat

En grafisk bild för Hjärnfondens podcastserie I mina tankar.

Den 28 maj släpps podcastserien “I mina tankar”

Hur är det att leva med bipolär sjukdom? Och vad händer när någon du älskar drabbas av en stroke? Hur lever man livet med en livslång sjukdom utan bot?
Bild på Katharina Stibrant Sunnerhagen.

”Det krävs nya forskningsframsteg för att stroke ska kunna stoppas”

WHO:s expert på strokerehabilitering, professor Katharina Stibrant Sunnerhagen, leder en stor forskargrupp som får stöd från Hjärnfonden. Här berättar hon om sitt livsviktiga arbete – och förklarar varför gåvor till hjärnforskningen är så viktiga.
Markus Fahlström, forskare vi Uppsala universitet.

Blodflödet i hjärnan efter skador och sjukdomar

Hjärnfondens stipendiat Markus Fahlström strävar efter att förstå hur hjärnan kompenserar och försöker återställa sin funktion vid sjukdomar som framförallt påverkar blodflödet i hjärnan. Han utvecklar en matematisk modell för att studera cerebrovaskulär reserv, en parameter som reflekterar hjärnans förmåga att anpassa sitt blodflöde.

Jonas äventyrar för psykisk hälsa

Jonas Böhlmark, 32, har under de senaste elva månaderna paddlat SUP från Narvik till Skottland. Han gör det för att öka kunskapen om psykisk ohälsa och minska stigmatiseringen kring bipolär sjukdom, som han själv lever med.
Ett porträtt på Christian Benedict som är sömnforskare vi Uppsala universitet

Ny forskning fokuserar på kvinnors sömn

Hälsoproblem relaterade till sömn är allt vanligare och ungefär varannan kvinna upplever sömnsvårigheter. Vid Uppsala universitet ska en ny studie, finansierad av Hjärnfonden, undersöka kvinnors sömn i relation till hormonivåerna.
Barn sjunger i en kör

Sjung för hjärnan

Körsång är en stor folkrörelse i Sverige, och närmare 600 000 personer beräknas sjunga i olika typer av körer. Men hur påverkas hjärnan av musik? Stämmer det att musik kan minska stress och till och med läka sjukdomar? Varför mår så många bra av att sjunga i kör? Det är några av frågorna som diskuteras i det här webinaret om musikens påverkan på hjärnan.
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta