Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Sofia Ström Bernad

Skribent

Lästid: 1 minut

Forskare avslöjar okända nervnätverk i magen

Varför drabbas så många av magproblem? Forskare vid Karolinska Institutet har gjort en spännande upptäckt som kan hjälpa oss förstå tarmens nervsystem och på sikt ge bättre behandlingar mot sjukdomar som IBS och IBD.

Porträtt av Ulrika Marklund, docent vid Karolinska Institutet.

Foto: Johannes Frandzén

I en ny svensk studie, finansierad av Hjärnfonden, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature Neuroscience, har forskarna hittat tre olika typer av nervceller i tarmens innersta lager, nära det som kallas tarmluddet. Det här området är en del av tarmens egna nervsystem, ibland kallat ”hjärnan i magen”, som styr många funktioner utan att vi tänker på det.

– Vi har identifierat nervceller som kan känna av tarmens innehåll och styra hur näring och vätska tas upp, säger Ulrika Marklund, docent vid Karolinska Institutet, i ett pressmeddelande.

I Sverige beräknas över 30 procent av befolkningen långvariga mag- och tarmproblem, som irritabel tarm, IBS, och inflammatorisk tarmsjukdom, IBD, men vi vet fortfarande alltför lite om varför. I den här studien har forskarna använt avancerad teknik för att kartlägga nervcellerna och se hur de pratar med varandra och med tarmens celler.

– Alla tre nervcellstyperna är kopplade till varandra och till tarmluddet. Det öppnar för helt nya nervnätverk som vi inte känt till tidigare.

Denna nya kunskap kan i framtiden leda till läkemedel som riktas direkt mot nervcellerna för att hjälpa vid till exempel förstoppning eller diarré. Den kan också användas inom regenerativ medicin, där man försöker återskapa friska celler hos personer som saknar dem.

– Målet är att förstå hur tarmen styr vätskebalans och blodflöde, viktiga funktioner vid både diarré och förstoppning, säger Ulrika Marklund.

 

Porträtt av Sofia Ström Bernad.

Sofia Ström Bernad

Skribent

Sofia Ström Bernad är journalist och kommunikatör med inriktning på forskning. Hon har bland annat läst journalistik och media och kommunikation vid Stockholms universitet.

Studien

  • “The transcriptomes, connections and development of submucosal neuron classes in the mouse small intestine”

    Läs mer

Prenumerera på Hjärnfondens nyhetsbrev

Registrera dig och få tips och råd om hjärnhälsa, de senaste nyheterna från hjärnforskningen och berättelser från drabbade och anhöriga direkt till din mejlkorg. En gång i månaden, helt kostnadsfritt.

Den här webbplatsen är skyddad av reCAPTCHA och Googles integritetspolicy och användarvillkor gäller. När du anmäler dig till vårt nyhetsbrev, godkänner du samtidigt Hjärnfondens integritetspolicy.

Relaterat

Porträtt av Jacob Vogel.

Ett blodprov, fem hjärnsjukdomar

Många av de sjukdomar där nervceller bryts ner och dör, som alzheimer, börjar långt innan de ger symtom. Dessutom kan de överlappa varandra. Så hur ska patienter få rätt behandling, i rätt tid? Hjärnforskaren Jacob Vogel berättar hur hans team vill bidra till en lösning – och om varför du behövs.
Läs mer
Porträtt av Sebastian Palmqvist.

Jätteanslag till Hjärnfondenforskare

Under flera år har Hjärnfondens givare stöttat Sebastian Palmqvists forskning om enklare och säkrare diagnostik av Alzheimers sjukdom. Nu får han och hans internationella forskargrupp 190 miljoner kronor från USA för att utveckla ett nytt blodprov.
Läs mer
Närbild av Erik Smedler i labbet.

De söker efter livsviktiga svar

Bipolär sjukdom är ett allvarligt tillstånd, ändå vet vi för lite om dess mekanismer på cellnivå. Och då är det svårt att utveckla nya behandlingar. Här berättar hjärnforskaren Erik Smedler vid Göteborgs universitet om hur hans team kan göra skillnad – om de får finansiellt stöd.
Läs mer
Porträtt av Peter Andersen.

Nytt precisionsläkemedel ger hopp vid ovanlig form av ALS

Ett nytt läkemedel har visat lovande resultat för personer med en sällsynt och ofta mycket aggressiv form av ALS. Forskningen har fått stöd från Hjärnfonden och Hjärnfondens filantroper.
Läs mer
Porträtt av Lene Uhrbom.

Går det att stoppa den dödliga hjärntumören?

Glioblastom är den vanligaste cancerformen som uppstår i hjärnan – och en av de mest aggressiva. Få överlever ens i två år. Det vill professor Lene Uhrbom ändra på. Här berättar hon om sin forskargrupps arbete och behovet av stöd.
Läs mer
Porträtt av Maria Eriksdotter.

Blodförtunnande läkemedel kan bromsa alzheimer

Moderna blodförtunnande läkemedel används för att förebygga stroke vid förmaksflimmer. Nu visar forskning att behandlingen också kan hänga samman med en långsammare kognitiv försämring hos personer med Alzheimers sjukdom. Studien har fått stöd av Hjärnfonden.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta