Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Sofia Ström Bernad

Skribent

Lästid: 1 minut

Forskare avslöjar okända nervnätverk i magen

Varför drabbas så många av magproblem? Forskare vid Karolinska Institutet har gjort en spännande upptäckt som kan hjälpa oss förstå tarmens nervsystem och på sikt ge bättre behandlingar mot sjukdomar som IBS och IBD.

Porträtt av Ulrika Marklund, docent vid Karolinska Institutet.

Foto: Johannes Frandzén

I en ny svensk studie, finansierad av Hjärnfonden, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature Neuroscience, har forskarna hittat tre olika typer av nervceller i tarmens innersta lager, nära det som kallas tarmluddet. Det här området är en del av tarmens egna nervsystem, ibland kallat ”hjärnan i magen”, som styr många funktioner utan att vi tänker på det.

– Vi har identifierat nervceller som kan känna av tarmens innehåll och styra hur näring och vätska tas upp, säger Ulrika Marklund, docent vid Karolinska Institutet, i ett pressmeddelande.

I Sverige beräknas över 30 procent av befolkningen långvariga mag- och tarmproblem, som irritabel tarm, IBS, och inflammatorisk tarmsjukdom, IBD, men vi vet fortfarande alltför lite om varför. I den här studien har forskarna använt avancerad teknik för att kartlägga nervcellerna och se hur de pratar med varandra och med tarmens celler.

– Alla tre nervcellstyperna är kopplade till varandra och till tarmluddet. Det öppnar för helt nya nervnätverk som vi inte känt till tidigare.

Denna nya kunskap kan i framtiden leda till läkemedel som riktas direkt mot nervcellerna för att hjälpa vid till exempel förstoppning eller diarré. Den kan också användas inom regenerativ medicin, där man försöker återskapa friska celler hos personer som saknar dem.

– Målet är att förstå hur tarmen styr vätskebalans och blodflöde, viktiga funktioner vid både diarré och förstoppning, säger Ulrika Marklund.

 

Porträtt av Sofia Ström Bernad.

Sofia Ström Bernad

Skribent

Sofia Ström Bernad är journalist och kommunikatör med inriktning på forskning. Hon har bland annat läst journalistik och media och kommunikation vid Stockholms universitet.

Studien

  • “The transcriptomes, connections and development of submucosal neuron classes in the mouse small intestine”

    Läs mer

Prenumerera på Hjärnfondens nyhetsbrev

Registrera dig och få tips och råd om hjärnhälsa, de senaste nyheterna från hjärnforskningen och berättelser från drabbade och anhöriga direkt till din mejlkorg. En gång i månaden, helt kostnadsfritt.

Den här webbplatsen är skyddad av reCAPTCHA och Googles integritetspolicy och användarvillkor gäller. När du anmäler dig till vårt nyhetsbrev, godkänner du samtidigt Hjärnfondens integritetspolicy.

Relaterat

Qi Dai

Ett helt nytt spår för alzheimerforskningen?

I vissa fall orsakas Alzheimers sjukdom av genetiska förändringar. Hjärnforskaren Qi Dai tror att sådana mutationer kan åtgärdas via genterapi. Här berättar hon mer om sitt arbete och behovet av stöd.
Läs mer
Porträtt av Dag Sehlin.

Nästa kapitel i kampen mot Alzheimer

Som doktorand var Dag Sehlin med i forskningen bakom lecanemab – ett av de första läkemedlen som kan bromsa Alzheimers sjukdom. Nu utvecklar han nästa generations antikroppsbehandlingar, som lättare ska ta sig in i hjärnan och ge färre biverkningar.
Läs mer

ALS-läkemedel öppnas för begränsad grupp

Efter ett nytt beslut från NT-rådet kan ALS-läkemedlet tofersen, Qalsody, bli aktuellt för vissa patienter i Sverige. Beskedet är ett viktigt steg för en liten grupp patienter med en viss genmutation, men alla omfattas inte.
Läs mer
Gruppbild med Daniel Lindqvist och Marie Asp tillsammans med forskargruppen.

Parkinsonläkemedel kan lindra svåra symtom vid depression

En klinisk studie från Lunds universitet och Region Skåne visar att parkinsonläkemedlet pramipexol kan lindra motivationsbrist och svårigheter att känna glädje hos vissa patienter med svårbehandlad depression. Studien finansieras av Hjärnfonden.
Läs mer
Porträtt av Eva Hedlund.

Mänskliga vävnader i miniatyr kan avslöja hur ALS utvecklas

Om det ska gå att stoppa ALS behövs mer kunskap om sjukdomens tidiga stadier. För att kunna studera detta har professor Eva Hedlunds forskargrupp odlat celler i labbet och skapat en realistisk modell av de mänskliga vävnader som drabbas.
Läs mer
Caroline Ingre pratar med kollega.

ALS ökar med 2 procent per år

Sverige har flest ALS-patienter per capita i världen, dessutom ökar antalet drabbade med två procent per år. Forskarna vet ännu inte vad det beror på. Samtidigt är flera läkemedel är på väg – kanske redan inom ett år.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta